Fingersena avsliten? Vad göra?

Jag råkade ut för något liknande. Jag hängde på en vägg (statiskt) när det plötsligt small till i ett finger så att folk runt omkring hörde det. Jag hade inte jobbigt ont i fingret efteråt, och tror även att jag hade full rörlighet. En lätt svullnad jämfört med andra handen. Ont vid belastning.
Jag var hos läkaren som skickade mig till röntgen - inga skelettskador - inga åtgärder.
Jag tror att jag bara delvis skadade det som beskrivs på följande sida:

http://www.timeoutdoors.com/climb/injuries/4CLMAMF01090404E.htm

Började klättra lite lätt efter ett par månader. Såg till att värma upp.

/Patrik
 
Det finns ett mycket bra kapitel om fingerskador och deras åtgärdande i boken "Training for Climbing" av Eric Hörst. Kolla om någon klätterpolare har den.

Jag är ingen doktor, så det är svårt att säga något, men med utgångspunkt från vad jag hört om såna skador så är det ungefär så här: I fingrarna går det senor. För att dessa inte ska böja sig och få en att se ut som något monster från Hollywood om händerna, sitter det ett ringformat ligament vid varje led. Senorna löper genom ligamentet. Men om ligamentet gått av (vilket det kan göra med en smäll, likt ett pistolskott) så tar senan en genväg, fingret förblir lite böjt på det stället och man ser hur senan tar en "genväg" på fingrets insida. _Men_ man kan också ha av detta ligament till viss del och inte helt.

I fall ett är det vila och vård som gäller för att sy ihop eländet. I fall två kan man klättra, men då med tejp som stöder ligamentet så att detta inte påfrestas mer, samt - viktigt - inga krimpgrepp. Undan för undan ska man sen ta bort tejpen, där man vet att det är superstora snälla grepp för den handen eftersom styrkan inte kommer tillbaka så länge tejpen gör jobbet.

Det står också att man inte nödvändigtvis blir svullen vid såna här skador, men man får ont, man får svårt att hålla i saker med liknande grepp och man kan få ont i handens insida, precis där fingrarna "börjar", trots att skadan alltså sitter längre ut.

Min klätter-guru berättade att det tar sju år att bygga upp maxstyrkan i fingrarna och medan man gör det ska man träna varsamt och klokt och stegvis gå mot krimpigare grepp. Det stora problemet är ju att man tror att man kan hänga i smågrepp, eftersom musklerna i armarna växer till på några månader och den egna kroppen alltså grundlurar dig.

Jahapp, det blev en massa blaj som kanske inte gav något direkt svar, för det tror jag bara en expert kan ge när denna får undersöka din hand. Men jag hoppas i alla fall att jag kunde förmedla det jag läst eller lärt.

Lycka till och hoppas du inte behöver vara borta för länge!

PS: Länken i inlägget ovan kom upp lite sent för mig, men det jag skrivit är ett försök att beskriva samma sak som bilderna där visar.

[Ändrat av lilla_my 2004-07-09 kl 19:21]
 
Tack för alla omtänksamma råd. Jag satte mig på på akuten (4,5 timme), och undersökningen gick på 7 minuter...

Det låter bittert, men faktiskt fick jag förtroende för den som till sist undersökte mig. Han verkade ha sett bilderna på länken eller nåt likande förr. Han kolla rörligheten i alla falanger i båda riktningarna samt stabilitet i sidled. Och blev lite förvånad över att han inte kunde hitta nåt. Han tyckte det därmed var OK, och bra ifall jag inte klättrade "just nu".

Någon "total ruptur" kunde ha inte hitta i alla fall.

Om det inte kändes bra framöver skulle jag återkomma.

Efter att studerat bilderna på länken så är min gissning att jag fått en sån där del-ruptur som tydlligen kunde smälla högt även den. Jag får väl vila lite och när det går att klättra för att det inte gör direkt ont tejpar jag och aktar mig för elaka crimp.

Mitt försök till move igår var överoptimistiskt - visst jag orkade visst - men senorna har inte hängt med. Händer nåt konstigt med fingret framöver sår rapporterar jag - det känns som ett allmänintressant problem för klättrare detta...
 
Så skönt att det inte var av! Jag har surft runt lite och försökt hitta bilder på olika tejpningar också, men inte hittat det, så jag försöker med ord:

Det finns olika sätt att tejpa detta problem och du får väl prova vilket som känns bäst för dig. Ett är att man tejpar både ovan och under det skadade stället och låter tejpen bilda ett X på fingrets undersida. Ett annat är att bara tejpe under skadan, hela den fingerdelen. Och det sista är att tejpa med mycket smal tejp (eller klippt remsa) precis under där skadan är.

Själv skulle jag gissa att den med X:et ger bäst stöd och att man går över till någon av de andra när det börjar kännas bättre (utan att för den skull hålla i krimpar).

Sen har jag en allmän personlig reflektion, som kanske inte alls stämmer på dig, men som kanske tål att tas upp i allmänhet. Jag har själv inte klättrat så där våldsamt länge, men ganska intesivt. Dock var jag skadad förra sommaren (inte fingrar) så då blev det inte så mycket. Alltså är jag mest inneklättrare och tyvärr lite stark i armarna dessutom.

Det jag upptäckt är när en sådan klättrare kommer utomhus, då är man _superdålig_ med fötterna. Inne står man på jättegrepp, och behöver inte jobba alls med att få tryck, men ute är det ofta helt annorlunda, det sitter inga blåa eller röda blorbar på berget...

Alltså har jag en teori om att man kan bespara sina stackars fingrar mycket trassel genom att öva sig att trycka _väldigt_ mycket mer med fötterna. Inne kan man överdriva detta genom att bara stå på strukturen där det finns strukturväggar. Det är också a och o om man vill klättra sva, det har jag upptäckt the hard way. Sedan jag börjat åtminstonde försöka träna på detta tycker jag att de där otäcka krimpen går riktigt hyfsat att hålla i. Men de skulle säkert inte gå bättre att hänga i, fast det är ju inte det man ska göra... liksom :)
 
Jag tänkte först "tejpa bort" fingret, så att det inte blir så användbart, för att undvika att belasta det. Sen när jag antar att min "pulley" (lateralt ligament, typ) vuxit ihop tänkte jag tejpa runt denna som en förstärkning.

Apropå fotteknik så är den relativt dålig eftersom jag också är nybörjare. Jag är kanske också hyfsat stark i armarna och hivar upp kroppen med dessa i onödan ibland. Jag började klättra utomhus i slutet av förra sommaren, hann med ett par ggr, nådde väl en nivå som motsvarade Björktrampet i Vårdberget ungefär om den är bekant :).

Klättrade i mån av tid hela vintern på Karbin, samt även lite på väggen jag byggde på jobbet (besatt? jo, lite), och i vår och i sommar har det varit utomhus, tänker leda 6- innan sommaren är slut (en MÅLsättning alltså... toppar nu 6- en bra dag). Är rätt feg ännu, och blir väl ännu värre den dan jag gör mitt första riktiga förstemansfall.
Totalt sett kan jag ju konstatera att jag orkar göra saker jag inte alls orkade för ett knappt år sen, och problemet är ju förstås att inte senorna växer i takt med mucklerna. Hade man varit 10-20 år yngre, hade allt varit mer elastiskt och tåligt dessutom...
Fast sånt kan man ju inte hänga upp sig på. Luhr visar ju att man blir som bäst efter 40.

Hm, just nu regnar det inte...
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg