Färdväg Alkavare kapell till Låddejåkkastugan?

[smux]

Inför årets vandring planerar vi att gå från Alkavare kapell och ansluta till Padjelantaleden norrut. Ursprungliga planeringen var att vandra via Alájavrre mot Araslouktastugorna och där ansluta till leden.
En idé som jag tittar på just nu är att vandra direkt från Alkavare kapell mot Låddejåkkastugan. Tanken är att följa Miellädno på östra/norra sidan upp mot Unna Båravárásj och sedan följa sydsidan av Låddejåhka fram till bron vid Låddejåkkastugorna. På vägen finns det en del vattenflöden som Alep Násasjågåsj och en hel del biföden till Låddejåhka som vi behöver korsa. Är det några av dessa vattendrag eller annat i terrängen som kan vålla problem? Södra eller norra sidan av Låddejåhka har ingen praktisk betydelse, utan vi följer gärna den sidan som är mest lättvandrad.
Jag kan inte hitta några bra beskrivningar på den tänkta sträckan varför jag hoppas någon här på Utsidan kan bidra med erfarenheter.

 

[janstj]

Lättvandrat

Jag har gått sträckan många gånger. Kainaijåkåtj är den enda jokken som behövts vada med skoavtag. Vadas lämpligast vid utflödet i Miellätno där den grenar sig. Lanjekpuolta är bäst att vandra på 900-1000 meters nivån. Lättgånget med omväxlande gräshedar och myrmark. Jag har alltid passerat renstängslet vid S. Påravaratj. Inga vad på vägen dit som har medfört skoavtag. Jag har följt nära renstängslet vid Låddejåkk. Lättvandrad med gles fjällbjörk sista biten till turiststuga. Sammanfattningsvis en "enkel" väg som klaras på en dag, lite ödslig känsla att gå där, har aldrig mött någon annan vandrare på sträckan.

 

[smux]

Tack för informationen. Det verkar alltså vara en fullt lämplig förväg.
Vad jag förstått har du valt att vandra norr om Låddejåhka, är den sidan bättre att vandra än södra sidan?

 

[Småtärna]

Var vadas då Låddejåhkå?

Tack för frågan, som jag också grunnat på, och svar. (Har tänkt på denna som en reträttväg ifall svårt att komma över Gouhperjåhkå nedanför Nasasvagge pga vattenläget)

Gör samma tolkning av din beskrivning Jan - i och med att du korsar renstängslet - att du går norr om Låddejåhkå. Men var vadas den då? Jag har en bild av att den inte är vadbar.

 

[janstj]

Alternativa vägar

Intressant frågeställning, om vi vidgar frågan till att innefatta att ta sig från Alkajaure, Nasasjaure norrut och så småningom ansluta till Padjelantaleden finns ett antal alternativ delvis beroende på vattenstånd.

Mina vägar och erfarenheter är att från Alkajaure norra sidan gått:

1. Rakt norrut mellan Nasastjåkkå (1312) och 1254 till Nasasjaure ner till Koupervagge och vadat uppströms ca en km sammanflödet Nasasjåkåtj Kouperjåkka. Har också varit tvungen att gå nästan till vattendelaren för ett säkert vad, då var vattenflödet vid tillfället osedvanligt högt, stadigt högtryck och mycket varmt vilket medförde stort flöde i glaciärbäckarna till Kuoperjåkkå.

2. Enligt tidigare inlägg nivå 900-1000 meter Lanjepuolta till Pårajaure förbi renvaktarstugan i det glesa videt till 200 meter rakt söder om Låutakjauratj. På kartan ser det ut som sjön och Låutakjåkkå har förbindelse. Det har dom INTE, det skiljer en gräsbevuxen vall på ca 50 meter mellan sjö och jokk. Där fanns from mitten av 80 talet till 2007 när jag var där sist roddbåtar så man kunde ro över Låutakkjåkka ca 20-30 meter brett och max en meter djupt just där. Sista året var båtarna i så dåligt skick att årklykorna var borta så man fick staka sig över med trasig åra.

3. Enligt mitt tidigare inlägg till Stuorra Påravaratj och vidare rakt väster ut norr om den lilla sjön och vadat Låutakjåkkå på sandbankar mitt för den lilla ön ca 2 km väster om höjd 875. Vidare har jag vanligtvis följt omedelbart norr om renstängslet till några km innan turiststugan då jag sneddat mot 'gamla' leden gul/blå som går över Njerek. Jag har också anslutit mot leden en gång via Rapukjauratj, inte så kul väg väldigt upp och ned i småkuperad terräng.

Med tanke på den sena sommaren är det kanske inte så enkelt att passera Låutakjåkka väster om Stuorra Påravaratj. Men alternativet att följa söder om jåkken är ingen större tidsförlust. Jag har dock aldrig gjort det då det trots allt är en kortare väg norr om jåkken om färden ställs norr ut.

Vadning medför alltid risker, vilket är ett personlig ställningstagande som för en vandrare kan klassificeras som enkelt men för någon annan kan vara för riskfyllt för att ens försöka.

Jag har vadat Miellätno vid utflödet från Alkajaure, Kukkesvakkjåkkåtj vid utflödet i Letjitjaure (vatten upp till grenen), innan bron fanns. Jag har även försökt att vada Sitoätno men fick avbryta

 

[Småtärna]

Tack Jan, för dina utförliga beskrivningar från mig som åkte snålskjuts på Smux ursprungliga fråga

 

[Berfor]

Södra sidan – ett alternativ som blev en bra vandring

Lämnar en mer utförlig beskrivning av ett vägval på södra sidan av Låddejåhka eftersom jag inte tidigare har hittat någon annan beskrivning av det alternativet. Det blir samtidigt en liten reseberättelse av en del av en vandring vi gjorde.

Jag och sonen vandrade från Alkavare kapell till Låddetjåkkastugan i mitten av augusti förra året. Vi hade planerat att vandra vidare in i Sarek från Alkavare och via Ruohetsvágge och Skárjá tillbaka till Ritsem. På grund av dåligt väder, blöta kängor och risk för tidsbrist så började vi överväga de alternativa färdvägarna som fanns. Att snedda tillbaka mot Låddetjåkkastugan såg ut att vara bästa alternativet.

Förutom alternativ färdväg så behövde vi även lösa problemet med de rejält blöta kängorna. Vi hade tömt ur en skvätt vatten från varje känga när vi kom fram kvällen innan. I brist på annan värme torkade vi våra Lundhagskängor med fyra värmeljus placerade på tunna skifferbitar i kängorna. Vi hade noga kolla på att lädret inte blev för varmt. (Testa inte detta med syntetkängor.)

Med det mesta av utrustningen torkad och en halv dags vila startade vi efter lunch. Vi hade endast kartan som färdbeskrivning och vi planerade att det skulle ta en och en halv dag att vandra från Alkevare till Låddetjåkkastugan i okänd terräng. Vi vandrar inte heller i så högt tempo. Vi följde östra sidan av Miellädno fram till den förfallna bron efter att ha tagit av oss kängorna och vadat Gájnåjjågåsj. Tämligen snart så visade det sig att en fortsatt vandring längs med Miellädno inte vara möjlig. Videsnår och blötmyrar gjorde att vi tog oss upp för Lánjekbuolida. På 900 meter höjd blev vandringen enkel. Att ta sig upp på fjället redan vid kapellet gör troligen vandringen enklare. Vi slog läger högt på fjällets norra utlöpare med en fantastisk utsikt och en solnedgång i den riktning som vi skulle fortsätta vår färd.

Nästa morgon tog vi oss över Alep Nasasjågåsj torrskoda. På håll såg det ut att vara möjligt att ta sig förbi Unna Båravárásj på västra sidan. Väl där så fick vi passera ett storblockigt parti i en brant. En passage av höjden på östra sidan är säkert ett bättre och enklare alternativ.

Med utsikt från Unna Båravárásj bedömde vi med hjälp av kikare att det var bättre att ta sig till Låddetjåkkastugan via Måhttoajvves norra slutning, dvs. på södra sidan av Låddejåhka. Vi insåg också att det norra alternativet skulle innebära ett vad över Låddejåhka. Vi kunde se en bra färdväg vidare längs med vattendelaren i terrängen fram till parkgränsen mellan Sarek och Padjelanta. Vandringen fram till parkgränsen, som vi passerade norr om Máhttoajvejávrásj, var lätt. Vi tog lunch innan parkgränsen och vilade i tältet en halvtimma under tiden som en regnskur passerade.

Måhttoajvves norra slutning ner mot Låddejåhka visade sig innehålla rikligt med blötmyrar och videsnår. Det är sannolikt inte möjligt att gå nere vid jokken. Via torrare partier i myrkanterna på fjällets östra sluttning så tog vi oss upp på 900 – 1000 meters höjd. Här var vandringen relativ enkel. Bitvis så fanns det stigar som var upptrampade av de renar som betade på fjällslutningen. Några partier innebar vandring på skrå men det var aldrig så brant att det var obehagligt eller riskabelt. Jokkarna var enkla att passera på denna höjd strax nedanför fjällets brantaste parti.

För att inte behöva gå längs fjället ända fram till Padjelantaleden så använd vi kikaren för att försöka finna en alternativ färdväg ner mot bron över Låddejåhka. Knappt 2 km från leden så såg vi en möjlighet att snedda ner mot bron via en av de sista jokkarna. Jokken passerade förbi ett par åsar. Åsarna ligger på tvärs i öst-västlig riktning i fjällsluttningen. De är ca 10 meter höga och syns tydligt i terrängen men har inte tillräcklig höjd för att finnas med på kartan. Här var det möjligt att ta sig fram utan närkontakt med vide och blötmyr. Via en myrkant tog vi oss vidare till nästa jokk som är den sista innan Padjelantaleden. Jokken har skurit sig ner djupt i de lösa jordlagren och vi fick välja ett lämpligt ställe med viss omsorg för en säker passage. Därefter kunde vi ansluta till Padjelantaleden ca 500 meter innan bron över Låddejåhka och gå sista biten fram till stugorna.

Vi kom fram till Låddetjåkkastugan strax före kl. 20 på kvällen. Stugvärden berättade att hon inte hade träffat några vandrare som kommit den vägen från Alkavare kapell. Vi blev inbjudna att dela frukost med henne nästa morgon eftersom hon vara intresserad av att få veta vilken färdväg vi valt. Vi fick tipset av henna att välja den gamla leden till Kisuris för fortsatt färd i stället för Padjelantaleden som vi gått året innan. Den gamla leden var kortare och enklare (mindre kuperad som nämnts) att vandra än Padjelantaleden en torr sommar som 2014. Det finns dock några blöta partier som kan vara mer fuktiga ett år som detta.

Förr oss blev vandringen mellan Alkavere kapell och Låddetjåkkastugan en av vandringens höjdpunkter. Vi hade hyfsat väder när vi vandrade denna sträcka, någon regnskur men även sol. Sikten var bra så att vi kunde använda kikare för vägval. Sammantaget så kunde vi konstatera att det är fullt möjligt att ta sig längs med södra sidan av Låddejåhka om man går på 900 meters höjd längs med fjällsidan.

 

[smux]

Tacl alla för mycket bra och detaljerade svar. Då vi i år har Vaisaloukta som slutmål (för att variera oss från sträckan Änonjalme-Kisuris som vi gick senast förra året på våg mot Sarek via Routesvagge) kommer vi att gå mot Låddejåhkastugan som etappmål.

(Beklagar ordvalet "förväg" i inlägg nr 3 som givetvis skulle varit "färdväg" - får väl skylla på att jag och stavningskontrollen i mobilen inte alltid är helt överens)