Jag gick i sommras "bakvägen" Nikka -> Abisko och tyckte det var rätt kul, fast jag har ju inte gått andra hållet (än). En tydlig sak jag märkte var att man blev väldigt ensam runt lunchtid. Dom man tältat/sovit med i närheten (jag gick solo) går man ifrån på morgonen, och inte förän på eftermiddagen/kvällen ser man folk komma emot en. Och då känns det rätt kul att få hälsa.
Ytterligare kul var vägen från Alesjaure till Abiskojaure. Det bär av nedåt ganska rejält när man passerar Gárddenvárri och att se svettiga tyska scouter med gitarrer i 25-30 graders värme och solsken krälandes upp bland all sten är rätt kul
Sedan tyckte jag att den lilla byggnaden i slutet (början) på leden var ett mer värdigt slut än det virrvarr av småstigar som inleder i Nikka.
Tyvärr gick det lite för snabbt för mig att gå så varken orkester eller champagne fanns på plats. Nåja...
/Nicke
Ytterligare kul var vägen från Alesjaure till Abiskojaure. Det bär av nedåt ganska rejält när man passerar Gárddenvárri och att se svettiga tyska scouter med gitarrer i 25-30 graders värme och solsken krälandes upp bland all sten är rätt kul
Sedan tyckte jag att den lilla byggnaden i slutet (början) på leden var ett mer värdigt slut än det virrvarr av småstigar som inleder i Nikka.
Tyvärr gick det lite för snabbt för mig att gå så varken orkester eller champagne fanns på plats. Nåja...
/Nicke