Ett elände med alla spår från MB på Bohusleden

[skjivert]

Ser väl ungefär lika illa ut som om ett gäng vandrare klafsat förbi i leran?
Ser inte riktigt vart problemet ligger med cyklister i spåren så länge de beter sig på ett respektfullt sätt. I min egen erfarenhet är dom flesta mycket trevliga och stör ej.

 

[G.Kraft]

Även i nackareservatet som är min grannskog cyklas det mycket.

Jag har aldrig varit med om att varken cyklist eller löpare ropar ur spår trots att jag är där ofta. Visst syns spår, särskilt om det regnar men det är undantag.

Någon gång har jag väl hoppat till när de kommer bakifrån och man springer med hörlurar men det kan jag ta. Jag har säkert skrämt upp någon svampplockare med min stora ryggsäck och märkliga uppsyn.

Jag tror vi får samsas, mina löpardojor och vandringskängor syns de med. Sen är det en själklarhet att man ska följa de regler som finns. Att folk beter sig respektlöst, kastar skräp eller eldar på fel plats tycks bero på person och inte färdsätt.

Sen är det bra om cyklister kanske kan undvika stigarna när det är riktigt blött. Dock blir partier som på bilden alltid fula oavsett om det är däck, skor eller klövar som trampar där. Till fots breddar man dessutom genom att oftast gå på kanterna.

/Gustav

 

[thureb]

En skillnad mellan fot och hjulspår år att de senare lättare blir en bäck och på det sättet skapar vattenerosion.

Jag menar att det ofta funkar rätt bra med att samsas med mtb-cyklister i Stockholms södra omgivningar där jag ofta rör mig. Terrängen och underlaget har betydelse för slitaget. Myrmark och liknande slits hårt av cyklister. Berghällar får repor av metalldubbar.

Thure

 

[nermander]

När man går så kan man relativt enkelt undvika att klampa där det är mest löst, det går t.ex. att ta en liten omväg "ut i terrängen" i värsta fall. Jag vandrar ju oftast med mesh-skor, och då vill man inte klampa i lera.

 

[Benji]

När man går så kan man relativt enkelt undvika att klampa där det är mest löst, det går t.ex. att ta en liten omväg "ut i terrängen" i värsta fall. Jag vandrar ju oftast med mesh-skor, och då vill man inte klampa i lera.

Och när många gör det så breddas stigen.

Vi sliter alla på marken när vi rör oss i naturen. Stigar är ju just slitage. Ibland slits det för lite så stigen växer igen. Ibland för mycket...
Oavsett hur vi sliter på marken kan vi i alla fall samsas och hjälpas åt för att undvika för mycket slitage så att så många som möjligt kan njuta av stigen.

 

[nermander]

Ja men det är skillnad på att nöta på ytskiktet och att nöta av rötter under marken.

Det sistnämnda ökar erosionen eftersom det som binder jorden försvinner. Så djupa spår är värre än breda.

En fotbollsplan i gräs tål mycket springande innan den tar skada, även om det är blött. Men cyklar nån över den när det är blött så blir det en skada som tar veckor att "läka".

 

[Benji]

Absolut är det så men i mångt och mycket handlar det om antalet som sliter (och om det är blött eller inte).

Ta jämtlandstriangeln som exempel. Där är det både brett och djupt slitage och så har det varit länge d.v.s. innan det började cyklas där.

Jag vandrar på endel leder t.ex. Bruksleden i Västmanland där jag gärna sett att det cyklades eller reds lite mer på leden då den på många ställen helt växt igen

 

[Benji]

En fotbollsplan i gräs tål mycket springande innan den tar skada, även om det är blött. Men cyklar nån över den när det är blött så blir det en skada som tar veckor att "läka".

Detta håller jag inte med om. Min erfarenhet av vandra, springa och cykla är att är det så mjukt att ett cykeldäck på MTB sjunker ned och gör spår så blir det även så med ett fotavtryck.

 

[nermander]

Detta håller jag inte med om. Min erfarenhet av vandra, springa och cykla är att är det så mjukt att ett cykeldäck på MTB sjunker ned och gör spår så blir det även så med ett fotavtryck.

Vikt delat med kontaktyta = yttryck, och det blir normalt högre för en cykel eftersom däckets yta är mindre än en skosula.

 

[Benji]

Vikt delat med kontaktyta = yttryck, och det blir normalt högre för en cykel eftersom däckets yta är mindre än en skosula.

Detta talar ju snarare till cykelns fördel än vandraren. Ytan som ett MTB däck har mot marken är relativt stort nästan lika stort som för en fot. Men sedan fördelas ju trycket oftast mellan de två hjulen medans vandraren har långa stunder då bara en fot är i. Tar du en löpare så är bara en fot i (aldrig två) samt att mindre del av foten träffar marken.

När det gäller vikten så kan man nog säga att det blir det samma för en vandrare och en cyklist. Ryggsäck eller cykel tar ut varandra. Sedan har vi ju variation mellan individer så ...

Sedan sliter MTB:n mer när det är t.ex. mjukt men då handlar det troligen mer om roterande krafter och annat (låsta bromsar m.m.).

 

[UteMats]

Det blir en väldigt teoretisk diskussion om vad man får och inte får göra. Men det räcker väl med att slå fast att man inte har rätt att förstöra i naturen? Alltså hade de som har orsakat skadorna på bilderna inte rätt att göra det. Om de använde fötter, cykel eller jordfräs har knappast med saken att göra?

Kort sagt: Om man kan cykla utan att skada marken eller lämna tydliga spår efter sig: No problems. Om inte - lämna cykeln hemma.

Svårare än så är det inte.

 

[Odae]

Det blir en väldigt teoretisk diskussion om vad man får och inte får göra. Men det räcker väl med att slå fast att man inte har rätt att förstöra i naturen? Alltså hade de som har orsakat skadorna på bilderna inte rätt att göra det. Om de använde fötter, cykel eller jordfräs har knappast med saken att göra?

Kort sagt: Om man kan cykla utan att skada marken eller lämna tydliga spår efter sig: No problems. Om inte - lämna cykeln hemma.

Svårare än så är det inte.

Med den definitionen skulle all vandring vara totalförbjuden då den lämnar spår efter sig vilket bevisas av alla stigar som fanns långt innan mtbcyklisterna dök upp