• Obs! Tänk på att om du lägger ut din epostadress eller telefonnummer i forumet finns risken att de snappas up och används för spambrev och dylikt. För att slippa detta kan du istället be intresserade att kontakta dig via funktionen "Skicka epost till..." som finns i menyn man får få man klickar på ditt namn vid foruminlägget.

Ett år, Linköping

okhej

Har pricis blivit uppsagd med kort varsel pga. arbetsbrist. Och faktiskt så trodde jag att visstidsanställningen skulle bli förlängd, men jag är inte förvånad. I alla fall så har jag varit förberedd på detta i och med att jag inte litar på sverige längre. Jag är förberedd dels matriellt men också att jag sparat så mycket jag hunnit så att jag kan ta det där sablans sabbatsåret eller två jag tänkt på och börja leva lite på egna villkor.

Det jag vill göra är mycket enkelt och reglerna är såhär:

Alla pengar ska bara gå åt till mat.
Inga hyror, inga onödiga abonnemang eller tjänster.
Alltså, ingen varm och torr bostad, ingen lyx på vandrarhem eller hotell, och inga resekostnader för snabb transport etc.

Dock så finns en avsedd summa för tex viktiga saker i nöd och för saker i undantagsfall som tex ovan.

Men jag ska leva på tre månadslöner i ett kanske två år där det mesta går åt till mat och 1/3 lön sparas till undantag.

Följderna ur mitt perpektiv lär bli att sova ute. Japp, sova ute i hängmatta med tarp, skön värme från diskreta elden i hinken och billig frakt och transport på cyckel med vagn. En långfilm, video i mobilen via netflix, svtplay. Kanske hälsa på familj för att också passa på att tvätta kläderna och ta en varm ducsh, ladda batterierna fulla och anpassa kläderna efter årstid osv. Jag vill alltid finnas nära och runt om kring, men helst inte i innerstan eller i förorter. På landet och skogen är en bra plats säkert att sova i och att vara själv. Visst, inget extremt i skrift, men i verkligheten så kan det bli tuffare än vad man tror.


Jag vill vara två, max tre. Jag är en 25 årig kille, men kön spelar ingen roll. Det viktigaste är att du vill något på riktigt. Jag skriver detta mest för att motivera mig själv till att göra detta.


Jag hoppas börja i september, men drop in kan ske när som helst. Vore kul att träffa någon som vill något spännande.

Jag ska vara runt Linköping
 
Det låter som en rejäl utmaning! Jag befinner mig i Linköping de kommande året i alla fall och kommer som vanligt åka ut på mina skogstrapatser om helgerna. Skulle vara kul att få lite sällskap/ hitta på något spännande/ dricka en kopp varm kaffe etc..

Hur kommer du göra med laddning av mobiltelefonerna?

Mvh Måns Lindeberg, 20 år

Skickat från min Nexus 5 via Tapatalk
 
Jag vill meddela ändrade planer. Jag skrev det tidigare i ren frustration och på gamla idéer. Och jag tänker kanske börja i december istället, eftersom jag tänkt säga upp lägenheten istället för att hyra ut den i andra hand. Detta innebär att jag under uppsägningstiden kommer att öva ordentligt och känna att verkligheten verkligen är på väg. Jag kommer pressas och bli inträngd i ett hörn och först då göra detta livsviktiga val.

Jag har också satt en deadline till 28 augusti, för om jag ska ringa till hyresvärden eller ej.

Det är som så att jag har relationssvårigheter och om något ska hända så måste jag bestämma mig fram till deadline om jag ska börja bli mer öppen eller ej. Jag är ju alltid mig själv och ser mitt levda liv som ett fysiskt bevis för vad jag alltid velat, men nu när jag tror att jag vill bli mer öppen igen så är det svårt för mig att tro att det är något jag verkligen vill. Tankar betyder ändå ingenting för mig. Och det är vad denna tråd är till för, en slags fysisk utpressning i skriven text.

Om sanningen ska fram, så vill jag lösa allt och ta tag i relationer och inte rusha det hela, jag har ju redan kommit så långt. Men jag börjar hamna i en kommande 30 års kris och jag vet inte vilken väg jag ska ta efterssom ödet inte varit på min sida när det kommer till stabilitet i samhället, jobb i mitt fall. Jag har inte ens bett om hjälp, jag vill inte ha hjälp. Det handlar inte om mig, att jag väntar på att någon ska ta initiativ, ånej. Jag är ändå en ensamlo och har kommit fram till att jag har relationssvårigheter och kanske inte vill ha relationer alls, men det är nu det gäller att göra ett val, ett eget initiativ till att fylla mina behov oavsätt vilket val jag gör. Tar jag tag i äventyret eller relationer, så är båda val bra och ger en läkande effekt på min brist av uppfyllda begär.

Jag tror att om jag gör äventyret så är jag själv ändå, ensam, eller om jag tar tag i relationer så hittar jag bra vänner och kanske en sockerbit att tycka om och har mycket aktivitet. Det känns bra att skriva detta :)

Jag får se helt enkelt, jag vill göra något stort livsförändrande i alla fall. Öppen för allt.
 
Biblioteket är ett bra ställe när man bor i fält. Man kan gå på toa, läsa en bok och ladda sina kommunikationer med omvärlden. Internet går också ofta att låna.
 
Jaah, att bo på fält är en väldigt bra beskrivning för det jag vill göra. Och att nyttja alla öppna möjligheter att kunna leva enkelt och med låg standard är min eftersträvan. Ladda mobilen på biblioteket, fiket, duscha på gymmet eller i simhallen, tvätta i en öppen tvättstuga etc. Enda skillnaden är ju vart man sover liksom. Grejen är ju att jag vill göra det året runt även om det är -20 grader ute. Det kallaste jag sovit ute i är -3 då när jag vaknade och då hade jag 22 grader varmt i luften inne i hängmattan på ca 1 kubikmeter.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg