Erfarenhet av isbryggor?

[lillen45]

Nog för att man har fått lite koll på var gränsen går mellan bärig och icke bärig is under de år man åkt skridsko men bärigheten för isbryggor har man mindre erfarenhet av. Jag är därför intresserad av att höra vad ni har för erfarenheter av en isbrygga/isbro av denna typ jag beskriver här. Finns det några tumregler för när det bär?

I onsdags 28/11 var det stora premiärdagen för sjöarna Dammtorpssjön och Söderbysjön här strax söder om Stockholm. Jag var förste åkare på kanalen som går från Söderbysjön till Ältasjön och jag stötte då snart på en 1,5 m bred isbrygga med ca 4cm kärnis i sundet mellan två klippväggar. Resterande bredd av totalt ca 4 m var islagd med kärnis strax under 2 cm.
(Istjockleken är endast uppskattad med pikning.)

Jag tvekade men valde till slut en landpromenad för att ta mig vidare. På vägen tillbaka tog jag denna bild då isbryggan nu var förvandlad till ett plurrhål och ombyte pågick vid strandkanten. Plurrhålet syns på bilden och bron vid Söderbysjön skymtar i bakgrunden.

Nå vad säger ni? Finns det några tumregler för när isbryggor bär?

 

[n_zackrisson]

Min tumregel...

Vid tvekan, gör en runda och ta sats!!!

:-D

 

[Sarvi]

Var det inte en isbrygga som brast som var en komponent (av flera) i Ridöolyckan nu senast? Murphys lag...

 

[lillen45]

fler tumregler?

Var det inte en isbrygga som brast som var en komponent (av flera) i Ridöolyckan nu senast? Murphys lag...

Isbryggan vid Ridö var av en helt annan storleksordning och även en annan riskfaktor.
Den här bryggan var 1,5 m bred och endast kanske 3-4 m lång innan man nådde mer bärig is. Dessutom var det inte mer än 2m till landbacken.

De tumregler jag känner till för is är att bärigheten är tjockleken i kvadrat multiplicerat med en faktor ofta ca 10. Vilket ger för 4 cm kärnis 4*4*10 = 160 kg. Står man framme vid en iskant pratar man om 40-50% bärighet av den normala och här fanns två iskanter med mycket svag is ca 0,75 m bort på bägge sidor. Skulle vara intressant att ha en tumregel att gå på även här. Ingen som vet?

 

[pby]

Inga enkla tumregler

Det finns nog inga enkla tumregler för att bedöma isbryggor.

I kall tunn kärnis ger en ensam skridskoåkare en nedböjning av isen inom en radie av i storleksordningen 5 meter. Detta indikerar att isbryggan bör vara minst tio meter bred för att inte ha sämre styrka än en heltäckande is. Men i en isbrygga tunnare än 5 cm kommer troligen sprickor att uppstå vid passage av en skridskoåkare, och utmattad is är mer opålitlig. Om många personer passerar över isbryggan ökar risken att den brister.

På ett ställe liknande det du beskriver kan man kanske chansa lite om man är badvillig. Men måste man kunna passera isbryggan tillbaka bör man ha mer marginal, eftersom ett eventuellt plurr riskerar att bryta upp isbryggans över hela dess bredd, och därmed spärra reträtten tillbaka.

Sen är troligen en isbrygga omgiven av svag is farligare än en omgiven av öppet vatten vid en plurrning, eftersom det är mycket svårare att ta sig fram i en vak fylld med isflak än i öppet vatten.

 

[thureb]

Min tumregel

är ganska enkel. Isen skall bära för hela gruppen två gånger så att man kan vända om det är sämre längre fram. En dmtjock is som bildat ett flak om 10X10 meter kan fungera ganska länge för en eller två skridskoåkare men bryts det i två börjar situationen bli mera tveksam. Å andra sidan kan man kliva snabbt på dmtjocka flak ned mot 1,5 X 1,5 meter men man måste kliva vidare mot bäriga flak relativt snabbt innan flaket tippar eller sjunker.

Känner till passagen vid "varggrottorna" i exemplet väl (bor i grannskapet). Ganska besvärligt att plurra där då det är branta stränder och i varje fall på många ställen även djupt.

Ofta underfrätt.

Så jag skulle inte ha frestat den bryggan vare sig krypande eller bredbent.

Ofta enklast att gå på östra sidan söder om bron och ev passera över bron innan man går på igen norr om bron.

Thure

 

[pby]

Thures kommentar om platsen tycker jag är intressant – att det ibland även mycket nära land, kan vara besvärligt att plurra (ta sig upp).

Håller med Thure om hans tumregel. Dock inte alltid lätt att veta när en passage är tillräckligt stabil för att hela gruppen ska kunna passera två gånger. Men det kan vara bra att ställa sig frågan, och är man osäker på svaret kan det vara klokt att avstå.