Era friluftsupplevelser!

[naturlovisa]

Yo! Nu är jag här och ber om hjälp igen Det är så att jag har fått i skoluppgift att skriva en novell, MEN jag är så sjukt dålig på att komma på bra saker som passar. Tänkte på att jag skulle vilja skriva om något jag tycker är kul, typ friluftsliv, natur eller liknande. Så nu kan ni väl vara så snälla och berätta om era bästa eller sämsta eller roligaste, eller vad som helst, friluftsupplevelser! (En novell ska ju ha oväntat slut, men bry er inte om det, jag kan hitta på något bara jag får lite inspiration!)

Så, var så snälla och berätta om era friluftsäventyr! Skulle bli grymt glad, dessutom kan det ju vara kul att se vad ni andra håller på med ute


Ni är bäst!

/Lovisa

 

[luktafotogen]

Det finns ju en massa artiklar att lusläsa i. Min första "730 mil på tre hjul" är en berättelse om mitt bästa minne. Skriven under trettiominuterssessioner på bibliotekets lånedatorer så kanske kunde den varit bättre... Svarthammarhola är också en bra upplevelse. Den tredje gillar jag inte alls. Hade jag inte varit absolutist kunde jag skyllt på att jag skev den i fyllan...

 

[seobserver]

Enskildas bloggar och tråden det dummaste jag gjort är bra inkörsportar.
go tur

 

[Korallaven]

Mystiken och magin i naturen är det som kanske främst lockar mig till ett aktivt friluftsliv. Har hört om många övernaturliga upplevelser som andra människor varit med om i naturen, och har själv varit med om en del kanske inte med säkerhet övernaturliga, men oförklarliga upplevelser. När jag övernattade på Stenshuvud senast så upptäckte jag att jag saknade en tältpinne när jag vaknade på morgonen (den som satt lösast, eftersom den inte gick att sticka ned så långt, jag stötte på en sten). Vem eller vad hade snott min tältpinne, och varför? Det är såna upplevelser som sätter fart på fantasin, och kanske går att väva vidare på till en novell? I min fantasi kan jag föreställa mig en liten tomte som mitt i natten smyger förbi mitt tält, och hittar en prima promenadkäpp nedstucken i sanden. "Den tar jag!" Tänker han.

Stenshuvud är ett stort (med skånska mått mätt) berg utmed havet, som utgör den yttersta spetsen av Linderödsåsen. Berget är omgivet av lövskogar med gigantiska ekar, och murgrönor tjocka som boarormar som slingrar sig upp för träden, en magiskt vacker plats. När jag utforskade mina omgivningar så hittade jag en källa och en stensättning som någon uppfört invid den i vad jag uppfattade som rituellt/ magiskt syfte. När jag vid hemkonsten kontaktade en person kunnig inom detta så sade hon att det var ett s.k. indianskt medicinhjul, vilket symboliserar moder Jord. Så man kan hitta många spännande saker ute i naturen!

Har den senaste tiden badat en del i Dalby Stenbrott, som ligger uppe på Knivsåsen, i naturreservatet med samma namn. Enligt en sägen, skall tre traktorer ha dumpats i stenbrottet, och man skall ibland kunna se ljuset från lyktorna lysa upp mot ytan. Efter mina senaste upplevelser i stenbrottet har jag börjat fundera på om det ligger något i denna sägen. För några dagar sedan såg jag ett pulserande ljus röra sig sakta i vattnet. Vid mitt senaste kvällsbesök såg jag ett ljus som lyste kanske någon sekund, fast denna gång inne skogen. Finns det en naturlig förklaring, eller är det övernaturligt? Omöjligt att säga, men skulle jag ha fler upplevelser av samma slag så börjar jag nog luta åt det övernaturliga.

 

[cake]

Plusettar på den! Läskiga saker är tacksamma att skriva om. Krydda det med lite övernaturligt så blir det en bra novell.

Det finns en "spöksten" i Sarek. Läs på om den och skriv en novell om en person som kanske tältar där utan att veta om historien bakom. Eller om en som vet om historien bakom. Sen kan vändningen vara att personen får höra historien när han kommer tillbaka till fjällstugan och då inser att det faktiskt hände något, eller så kanske det visar sig att huvudpersonen är spöket..... Eller nåt

 

[cake]

Psyket är också läskigt och spännande. Du kanske kan skriva om en person som har bestämt sig för att göra en överlevnadsövning i skogen och går vilse. Efter några dagar med dålig sömn och brist på vatten och mat så kanske hjärnan börjar spela spratt och det blir svårt att veta vad som är verkligt för huvudpersonen. Här kan man antingen slänga i något läskigt i verkligheten/hallucinationerna eller att hjärnan börjar sätta sig på tvären. Kan leda till panikkänslor eller paranoia t ex.

 

[Sandra E]

Irrbloss

Ja, naturen är verkligen fantastisk. Korallrävens fråga om Dalby stenbrott fick mig nyfiken nog att ockupera minst en timme av min söndagkväll. Det finns säkert fler möjligheter, men här är en teori att jobba med i alla fall för att förklara ljusfenomenen (Obs, jag är verkligen ingen geolog! Men naturen är så spännande så att det inte går att låta bli!)

Stenbrottet (numera under en sjö) utvann gnejs.
Gnejs innehåller mycket kvarts.
Kvarts är en starkt piezoelektrisk kristall.
En möjlighet är alltså att gruvdriften påtvingat mekanisk stress i berggrunden, och deformationen av kvartskristaller har skapat en "permanent" förskjutning av laddning inuti kristallen och därmed en "permanent" spänning (så länge trycket stannar på konstant nivå då man slutat bryta). Även om spänningen säkerligen är svag, så skulle den ge upphov till en (motsvarande svag) ström i vattnet. Om den mekaniska stressen minskar, vilket jag kan tänka mig att den gör i ett stenbrott med tiden, så kommer laddningsfördelningen att omfördela sig igen och säkert kan nog något starkare elektriska urladdningar uppkomma i vattnet som skulle kunna ge upphov till ljusfenomen.

I wikis artikel om fenomenet Will-o-the-wisp (irrbloss på svenska) hittade jag sedan följande som en av möjliga förklaringar:
"In 1993, professors Derr and Persinger proposed that some ignes fatui may be geologic in origin, piezoelectrically generated under tectonic strain. The strains that move faults would also heat up the rocks, vaporizing the water in them. Rock or soil containing something piezoelectric, like quartz, silicon, or arsenic, may also produce electricity, channeled up to the surface through the soil via a column of vaporized water, there somehow appearing as earth lights. This would explain why the lights appear electrical, erratic, or even intelligent in their behavior.[28][29]"

Jag har kikat lite översiktligt efter vetenskapliga artiklar på området, men det mesta verkar vara fokuserat på aktiv brytning och det exakta moment då en kvartskristall spricker. Och källorna på wiki-sidan var inte länkade... Så nu tar jag Feierabend och låter någon annan kolla fakta God natt, och tack för en trevlig kväll!

Edit: en liten länk kunde jag väl klämma in i alla fall.

 

[Karolina P]

Kanske lite inspiration...?
http://www.utsidan.se/cldoc/vandringskanslor_10551.htm

 

[Korallaven]

Folksagor och sägner

Man kan ju även ta folksagor och sägner och förflytta dem till nutid ute i naturen. T.ex. naturväsen och transformationer människa/djur är vanliga ingredienser i folksagor. Faktum är att ända in på 1700-talet så avrättades män för att ha haft samlag med skogsrået (ett kvinnligt naturväsen). Här är ett exempel på hur man skulle kunna flytta in detta i nutid:

Låt säga att vi har en ung kille, vi kan kalla honom Erik som är mobbad i skolan. Han har få vänner och ingen flickvän. I ren desperation beger han sig långt ut i skogen för att ta sitt liv genom att dränka sig i en skogstjärn. Men i samma ögonblick som tror att han ska drunkna så känner han något hårigt mot sin kropp. Han känner en okänd kraft som drar honom upp mot ytan igen. När han öppnar ögonen uppe vid strandkanten ser han framför sig en hårig, kvinnlig varelse. Det är skogsrået som räddat honom. Hon kan inte acceptera att någon av skogens varelser, människor eller djur, ska mista sitt liv på detta sätt. Hon lovar att hämnas på hans mobbare och plågoande i skolan, men bara på ett villkor. Han måste stanna med henne i skogen, och skaffa ett barn med henne. Eftersom Erik känner att han inte har så mycket att återvända till, så går han med på detta. Skogsrået tar med Erik till sin värld, där han lever osynlig för människor, utan att känna köld eller hunger. Efter en tid åker Eriks plågoande, vi kan kalla honom Jack, och några andra ungdomar för att campa i skogen. Jack vaknar sent på natten, och måste gå för att lätta sin blåsa. Men då ser han ett par gröna ögon blänka till inne i mörkret. Nyfiken går han mot dem. Men det är skogsrået som lurar i mörkret. Hon förvandlar honom till ett rådjurskid, och i den skepnaden måste han leva fram tills dess att han från djupet av sitt hjärta ångrar allt han gjort mot Erik. Jack känner att han vill återvända till sina kamrater i tältet, men samtidigt kan han inte stå emot sina rådjursinstinkter, utan flyr in i mörkret för att aldrig återvända. Tiden går och snart föds det barn som Erik lovat att alstra med skogsrået, en hårig krabat, mest människa, men med något djuriskt över sig. Under tiden spekuleras det i byn vart Erik och Jack tagit vägen. Eftersom Jack är ansedd som "värsting" finns det de som tror att han begått ett grovt brott och försöker gömma sig undan lagen ute i skogen. En vacker dag kommer en jägare till skogen för att jaga hjort. Han väntar länge hela dagen utan att lyckas skjuta något villebråd, men så just i skymningen träffar han ett ungt rådjurskid som ensamt stryker runt i skogen. Det är Jack som träffas. När han känner smärtan från kulan som borrat sig djupt i hans bröst, så ångrar han allt han någonsin gjort mot Erik. I samma ögonblick förvandlas han också till sin riktiga form, som människa. När jägaren tittar upp från gevärets kikarsikte och ser en människa ligga på marken blir han rädd. Han springer så fort han bara kan från platsen. Under tiden befinner sig Erik och skogsrået ute på en myr där de leker med en björnhona och hennes ungar. Men plötsligt så får skogsrået något sorgset i blicken, och stannar upp i leken. "Han är död" säger hon bara. "Vem är död?" undrar Erik. "Jack". Erik börjar gråta. Hur mycket han än hatar Jack, så vill han inte att han ska dö. Skogsrået lovar att bringa Jack tillbaka till livet, men bara om Erik bevisar sina medkänslor genom att kyssa Jack på hans vänstra kind. I Skogsråets värld kan de båda förflytta sig i en tanke, som för en vanlig människa kan tyckas kort som ett lövs fall mot marken. På ett ögonblick befinner de sig vid Jacks döda kropp. Erik böjer sig ned och kysser hans kind. När Jack vaknar till liv blir han först förvånad av att se Erik framför sig, men intygar sedan att han ångrar allt han någonsin gjort, och vädjar till Erik att återvända till skolan. När Erik förklarar varför han inte kan återvända, gör sig skogsrået synligt för Jack. Hon lyssnar intresserad när Jack berättar hur saknad, men också älskad som Erik är av sina klasskamrater i skolan. Till sist låter hon sig övertygas, och hon låter Erik återvända till sin familj och till byn där han hör hemma. Och här slutar denna saga. Men ibland, när Erik är ute och går i skogen och tänker tillbaka på sin tid med skogsrået, så kan han känna en närvaro och se något lurvigt skymta bakom trädstammarna. Och han förstår då att det är hans eget barn, som nyfiket bekantar sig med det släkte som utgör halva hans blod, trots hans mors förmaningar att hålla sig borta från människor.

 

[naturlovisa]

Ni är ju bäst! :d

 

[stenblock]

Jag har börjat intressera mig för att åka till olika naturområden där det finns någon sorts stig, t ex en markerad runda, sedan promenerar jag runt på denna runda. Ibland tar jag med mig vatten och en banan och äter under promenaden.

Ibland avviker jag från rundorna och ser om det finns något att se utanför rundan.

Här i Skåne är det tyvärr oftast bara små remsor av fin natur som rundorna går innuti, och utanför rundorna är det nån risig föryngingsyta och gammalt skräp. Så jag håller mig oftast på stigen.

När jag har gått rundan så åker jag hem.

Jag planerar att i sommar vandra en länge runda i något annat landskap, t ex i Lappland. Där finns det rundor som kan ta flera dagar har jag förstått. Jag gick en sådan runda när jag var yngre, i "Vuåggatjålme". Den rundan tog 5 dagar.

Mvh

 

[JohnnyL]

Jag har börjat intressera mig för att åka till olika naturområden där det finns någon sorts stig, t ex en markerad runda, sedan promenerar jag runt på denna runda. Ibland tar jag med mig vatten och en banan och äter under promenaden.


Mvh

Låter som en riktigt spännande novell