En undran!!

Hmm...undrar hur friluftslivet hade sett ut utan Kända märken som Meindl,Hilleberg,Tierra,Klättermusen,etc...hade det varit möjligt att vistas i skog o fjäll då??Oftast är ju priserna sanslöst dyra..eller är det märket som är det viktigaste? Man gör sig en falsk bild av att man klarar allt bara man har de mest kända märkena på sig!!! Eller hade man klarat sig med märken som Everest o liknande märken/priser?

Blir rent förundrad över att många tror att ju dyrare desto bättre!
Säkert en del som kommer att reagera på detta!Men det får jag ta.Tycker ibland synd om nybörjare som ställer frågor här på forumet,då man måste ha allt "ditten o datten" för att kunna komma ut i fria luften.Men det finns en del väldigt sunda medlemmar o inlägg här på Utsidan oxå. Tack för ordet!

/Nicklas
 
Jag tror absolut att dom som lägger stora pengar på utrustning gör väldigt seriösa överväganden i sitt val.
Det är väl knappast nån som tycker att det är direkt kul att lägga 4-5 tusen på ett tält.
 
Jag har fått en del kommentarer om att jag har dyr utrustning och det har jag men om man är ute mycket jakt fiske fjällturer sommar höst vinter och vår så krävs det att du köper kvalitet för att det ska hålla.

Man ska också komma ihåg att märkes -kläder och utrustning har blivit "märkesvaror" pga att dom levererar kvalitét.

Fast det klart för nån fjälltur/år, ett par tre skogs, svamp fisketurer så behövs inte toppkvalitet då klarar man sig bra med everest, itab-kläder osv.

Tips är att uppgradera sin utrustning successivt och köpa varor som är tidlösa, en bra sovsäck, tält osv. En kvalitetsvara per år och du är hyfsat välutrustad efter 5-6 år,
 
Hm, på utsidan är det ju väldigt antingen-eller.

På ena sidan statusmärkena (som oftast är väldigt bra också. Om de är prisvärda är en annan sak. Det beror på behov och budget.) På andra sidan de riktiga budgetalternativen. Itab, lågprisvaruhus, hemmabyggen...

Det är väl just everest o co som har få supportrar här. De nämns mest i bisatser, som "annars kan du köpa en kopia som det står everest på om ett år".

Men visst kör jag med everrest, fast det strider mot min grundregel för utrustning: Köp antingen det bästa du har råd med eller det billigaste som fungerar.
 
Jag tror inte skillnaden hade varit så stor.

Vissa nyare hypade märken hade inte funnits.
Utvecklingen på vissa områden, färger, onödigt krafs, hade gått långsammare.

För ca tio år sedan fans en artikel i Utemagasinet där de påpekade att friluftsprylar hade blivit mode och att priserna stigit utan att vare sig kvalite eller design blivit bättre. De jämförde två identiska telemarkutrustningar av olika årsmärken, före och efter att hypen börjat, och det skillde ett par tusen kronor för exakt samma utrustning.

För att kompensera priskillnaden som finns idag skulle skillnad i kvaliten vara abnorm, det är den inte.

Vi betalar extra för modegrejer, precis som de människor som köper Filipp-k, Dolce Gabana, etc
 
En sak kan man konstatera

Det mest avancerade och mesta friluftslivet har levts och levs av folkstammar vilka inte har de kända märkena.

Dock har de funktionell utrustning och viktigast av allt kunskap och erfarenhet vilket ger överlevnad.

M.a.o. det går att leva utan dyra märkesprylar men visst är det väldigt bekvämt med andaskläder etc. Har själv för sådär tjugo år sedan blivit omvänd från vadmal och ventilebomull till Gore-Texmembran efter att ha eldat en hel natt i en gnisten koja för att torka kläder och kompisen sov som en stock torr efter att ha krupit ur sitt Gore-Texställ.
 
Innan jag kom till världen

Långt innan mamma och pappa träffades och jag var påtänkt så hann pappa med att ta Riksgränsens 7 toppmärke (Nr 184) med träskidor utan stålkanter, och med ”päronryggsäck” som en del av utrustningen.

Mamma var på cykelsemester med en oväxlad cykel och ett tält som nog vägde 13 kg och en sovsäck fylld med vadd av något slag (vikt 4-5 kg?). Slängde detta då mamma flyttade för 11 år sedan.
Radius fotogenkök, med kastruller och tallrikar (faktiskt i aluminium) från Skultuna, står sig faktiskt rätt bra än i dag jämfört med övrig utrustning.

Och vid skidåkning på Åreskutan fick dom på den tiden gå uppför berget där Bergbanan slutade, för att sedan åka ner. Detta med stålkanter och utlösningsbindningar var det ingen som hade tänkt på, men Telemarkssvängar fanns.

Jag har samlat på mig alla Svenska Turistföreningens årsskrifter från 1906 och framåt + 5 st mellan 1895-1902 + faksemilutgåva 1886-1890 och det är rätt roligt att läsa turbeskrivningar för 90-120 år sedan. Vi har onekligen det väldigt mycket enklare idag.

Eftersom jag för tillfällt mest är intresserad av långfärdsskridsko, läser jag flera gånger per år om skridskoturen Enköping – Örebro - Nyköping i årsboken från 1914.

Per Brune
 
Det är klart att det had gått att leva "samma" friluftsliv om inte de dyrare märkena hade funnits. Det gick ju, som flera redan påpekat även förr, innan hi-tech materialen.

Men om jag håller mig kring funderingen billigare jmf dyrare grejer, så betalar jag gärna för kvalitet.
En sak jag kommer att tänka på då är en jacka jag fick i present innan jag skulle åka till alperna utan föräldrar första gången. Det är 10 år sedan. Jag fick jackan jag ville ha, en dyr Haglöfs skaljacka. Byxor fick jag köpa själv och hittade ett par som var lite billigare än dom som "hörde till" jackan.
Jackan har jag fortfarande. Jag har för länge sedan tappat räkningen över dagar jag har åkt skidor, skridskor, seglat, cyklat och jobbat i den jackan. Jag använder den fortfarande en del.
Byxorna däremot föll i bitar efter några år, kanske 200-300 skiddagar.

Det handlar väl om hur mycket och hur man använder grejer? Används dom mycket och hårt så lönar det sig att betala lite mer IMO.
Frågar en nybörjare mig vilken som är den bästa jackan kommer jag svara på det, tala om vilken jag tror/tycker är bäst, frågar han däremot vilken jacka han ska köpa blir det mycket svårare. Då måste jag veta lite mer om tänkt användning ambitionsnivå osv.

Förresten, mitt sista Everest underställ sjunger helt klart på sista versen nu. Nästa gång jag köper underställ blir det nog ett dyrt, i mode-materialet ylle... ;-)
 
Man kan se det på många olika sätt

Hej Nicklas!

Det är helt sant att många prylar är himla dyra. För egen del så finns det några saker jag prioriterar, och de sakerna får kosta mycket pengar. Prioriteringen ser ut så här:


1. Tält
2. Saker att sova i och på
3. Kängor
4. Ryggsäck
5. Kläder och matlagning


Om man börjar med punkt 1 och 2 så är detta rena säkerhetsgrejjer för mig. Att ha ett riktigt bra tält är väl egentligen inte helt nödvändigt. Men det handlar om säkerhet för mig. Om det blir storm vill jag ha ett tält som jag vet fixar detta med glans! Samma sak med punkt 2. Jag har haft för kall sovsäck i höstfjällen och det var verkligen ingen hit. Skulle det bli väldigt kallt eller kanske till och med ett nödläge där man inte kan ta sig nånstans så vill jag ha varma grejjer som jag kan lita på.


Sen har vi kängor och ryggsäck. Detta är inte riktigt lika viktigt för mig som tält och sovprylar. Jag skulle gladeligen kunna tänka mig att hitta billigare varianter än Lundhags och Meindl till detta. Samma med ryggsäck. Jag skulle kunna tänka mig att sy en själv (om det inte vore så att jag redan har en bra ryggsäck).


Sist kommer kläder och kök. Visst är det viktigt med mat, men jag vet att ett billigt kök går utmärkt att använda. Man kan dessutom spara vikt utan att köpa dyra titankastruller. När det gäller kläder fungerar det alldeles utmärkt med billiga alternativ. Jag vandrar i ett vanligt löparvindställ från Newline. Ylletröja har jag stickat en själv. Jag skulle kunna tänka mig att sy egna kläder för att ha på vandring.


Så för min del handlar prylhysterin till 100% om säkerhet, och det handlar om de saker som jag vill kunna lita på till 100% i dåligt väder eller i nöd.
 
utveckling kostar!

Man bör väl tänka på att uveckling kostar, ett företag som genom förespeglad exklusivitet(eller annan icke kvantifierbar kvalitet) kan ta ut ett högre pris på sina produkter kan på så sätt skaffa sig större marginaler att användas till att utveckla nya material och modeller. Sen när kunderna "röstat med plånboken" så öppnas dörren för andra tillverkare att haka på med mycket mindre risk. Hade vi inte haft prestigemärkena så hade antagligen introduktionen av nya material och modeller skett långsammare och i mindre steg än det gör idag.
 
När min far började dra med mig till fjällen var det bomullstält, päronryggsäckar och vaddsovsäckar som gällde, mina första fjällskidor, i hickory hade delade stålkanter. Torkning var en ständig sysselsättning...
Visst år det troll och mode i friluftsprylar, hela sportbranchen har rest sig till en gigant, med priser i stil med 1kr/gram eller mer...
Det går att frilufta mycket med hemmagjort, loppisfynd och billiga prylar från Stadium och Jytsk bl a. Själv är jag en varm förespråkare för reor och återbruk.
Men att tro att det måste till 38 000 kr i utrustningar för att gå en vecka längs med en väl trampad stig i fjällen är bara sant, i butiken!
De flesta Mextexjackorna är ute och går runt kvarteret med hunden....och jag tycker det är bra att de går. För de andas dåligt....

go tur
 
johankse; sa:
"klipp"
Visst år det troll och mode i friluftsprylar, hela sportbranchen har rest sig till en gigant, med priser i stil med 1kr/gram eller mer...

"klipp"

go tur

Vi glasögonanvändare som kommit på att kontaktlinser är väldigt praktiskt, skulle vara väldigt glada om priset var 1 krona/gram. Men det är värt pengarna kast priset kanske är 3000 kronor/gram. (vågen gör inget utslag).

Fast visst skulle det vara bra om politikerna som bestämmer anser att glasögon och kontaktlinser är sjukvårdmaterial, precis som hörapparater och därmed åtminstone momsbefriade.

Per Brune
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg