En Finne igen!
- Trådstartare spr
- Start datum
Abstract
finns här http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1095-8312.2007.00991.x
Via mitt jobb har jag tagit fram orginalartikeln och läst denna.
Man har gjort mätningar på en inomhusrink och inte kalkylerat med snö vilket är en svaghet i studienmenar jag.
Att topografin med alla sjöarna i södra Finland innebär att transportena ofta gått över sjöar verkar rätt självklart men min gissning är att skidåkning ofta varit mera rationellt än isläggar.
Man har jämfört olika länder och topografin i Finland gör att isläggar där är extra fördelaktigt hävdas det i figur 4.
"Paired-sample t-tests (significance set at P < 0.05)
showed that, in terms of energy demand (Fig. 4),
the advantage of using skates was significant in
Finland (-59%), Sweden (-20%), Norway (-13%), and
Germany (-1%)."
"Figure 4. [B(bildtexten) [B Average values, and the standard deviation
(SD), of the energy cost associated with travelling between
two points, 10 km apart, is shown. Asterisks denote a
significant difference between the value relative to
walking only versus skating and walking conditions. For
this graph, walking data refer to walking on snow, with
footprints 5 cm deep; if the comparison was made with
walking on firm terrain, the gain would be halved. Fractal
dimension (DB), lacunarity (l) values, and land (km2) to
water (km2) ratio (mean ± SD) are reported for each
country. A one-way analysis of variation demonstrated
that fractal dimensions (P < 0.001; F4,25 = 12.88) and
lacunarity values (P < 0.001; F4,7825 = 128.69) were significantly
different between the countries considered. Despite
the statistical test for results relating to Germany being
significant, the difference appears to be very small and it
is possible that the test does not account for some underlying
uncertainties. Tukey’s HSD post-hoc test showed
that Scandinavian countries represent a separate subgroup
from Germany and the Netherlands."
Thure
finns här http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1095-8312.2007.00991.x
Via mitt jobb har jag tagit fram orginalartikeln och läst denna.
Man har gjort mätningar på en inomhusrink och inte kalkylerat med snö vilket är en svaghet i studienmenar jag.
Att topografin med alla sjöarna i södra Finland innebär att transportena ofta gått över sjöar verkar rätt självklart men min gissning är att skidåkning ofta varit mera rationellt än isläggar.
Man har jämfört olika länder och topografin i Finland gör att isläggar där är extra fördelaktigt hävdas det i figur 4.
"Paired-sample t-tests (significance set at P < 0.05)
showed that, in terms of energy demand (Fig. 4),
the advantage of using skates was significant in
Finland (-59%), Sweden (-20%), Norway (-13%), and
Germany (-1%)."
"Figure 4. [B(bildtexten) [B Average values, and the standard deviation
(SD), of the energy cost associated with travelling between
two points, 10 km apart, is shown. Asterisks denote a
significant difference between the value relative to
walking only versus skating and walking conditions. For
this graph, walking data refer to walking on snow, with
footprints 5 cm deep; if the comparison was made with
walking on firm terrain, the gain would be halved. Fractal
dimension (DB), lacunarity (l) values, and land (km2) to
water (km2) ratio (mean ± SD) are reported for each
country. A one-way analysis of variation demonstrated
that fractal dimensions (P < 0.001; F4,25 = 12.88) and
lacunarity values (P < 0.001; F4,7825 = 128.69) were significantly
different between the countries considered. Despite
the statistical test for results relating to Germany being
significant, the difference appears to be very small and it
is possible that the test does not account for some underlying
uncertainties. Tukey’s HSD post-hoc test showed
that Scandinavian countries represent a separate subgroup
from Germany and the Netherlands."
Thure
Artikeln bar titeln "The first humans travelling on ice: an energy-saving strategy?".
Borde det inte rimligtvis spara en hel del energi att bara gå på isen, jämfört med att gå i terrängen i närheten av sjön? Plus att sjöar vintertid kan erbjuda genvägar.
Och människan var knappast först - djur måste ha korsat isarna i många miljoner år innan det ens fanns människor på jorden.
Skidor och skridskor är en senare förfining - den stora energivinsten var att alls kunna färdas på vattnen - på isarna vintertid och med båt sommartid. Nu, med dagens väl utbyggda vägnät och järnvägsnät är denna energivinst mindre eller kanske obefintlig, men för flera sekler sedan då vi inte hade vägar utan bara stigar, var energivinsten att färdas över vatten oerhört mycket större. När de första järnvägarna senare anlades innebar detta en revolution: nu kunde man för första gången transportera gods på ett energieffektivt sätt även på land. Många tidiga järnvägar byggdes som komplement till vattenlederna - ett närbeläget exempel är Båven-Likstammens järnväg som var i trafik mellan åren 1915 och 1950; den användes huvudsakligen för att frakta timmer mellan sjöarna Båven och Likstammen så man slapp köra timret med häst och vagn.
I boken "Postvägen över Åland" (Ålandstryckeriet 1999, ISBN 951-8946-65-5) beskrivs postgången mellan Sverige och Finland förr i tiden - posten gick förstås över Åland. Och posten skulle fram, oavsett årstid - men det står inte särskilt mycket om skidor eller skridskor vintertid i den boken, utan bönderna som ansvarade för postgången fick istället släpa sina båtar på isen vintertid! Kanske båtarna hade förstärkta kölar som kunde fungera som en slags medar?
Dagens nöjesåkare på isarna är kanske lite för ivriga att se rester från äldre kulturer som tecken på att dom också åkte skridskor? Det kanske förekom, men den tidens människor hade mer basala behov som de ibland kunde tillgodose med hjälp av vinterns isar. Nackdelen med skridskoåkning sett ur det perspektivet är att en skridskoåkare inte orkar frakta särskilt mycket gods och därför inte kan producera så mycket nyttotrafik. Ett gäng bönder som drar en eka över ett isparti kommer att kunna frakta mer gods, trots att dom färdas långsamt (2 km/t?) än om samma bönder skulle packat godset i lagom stora delar i sina ryggsäckar och sedan åkt skytteltrafik fram och tillbaka tills hela lasten var levererad.
Håller med dig Paul.
Skridskor kan man se i första hand som ett nöjesfordon. Men det kan vara av social betydelse att kunna ta sig snabbt fram så att man lättare kan hälsa på bekanta och anhöriga när issituationen medger.
Finns någon skröna om att skridskor kommit till användning i militära sammanhang i Nederländerna på 1500-talet. Jag har också sett en bild från 1940-talet på en miltär på skridskor.
Skidor däremot var säkert i stor utstäckning ett bra fortskaffningsmedel vid t ex jakt.
Posttrafiken över Ålands hav sköttes vid is med små isekor med medar precis som du spekulerade i. Vill minnas att det finns beskrivet i boken.
Thure
Skridskor kan man se i första hand som ett nöjesfordon. Men det kan vara av social betydelse att kunna ta sig snabbt fram så att man lättare kan hälsa på bekanta och anhöriga när issituationen medger.
Finns någon skröna om att skridskor kommit till användning i militära sammanhang i Nederländerna på 1500-talet. Jag har också sett en bild från 1940-talet på en miltär på skridskor.
Skidor däremot var säkert i stor utstäckning ett bra fortskaffningsmedel vid t ex jakt.
Posttrafiken över Ålands hav sköttes vid is med små isekor med medar precis som du spekulerade i. Vill minnas att det finns beskrivet i boken.
Thure
Olaus Magnus
I Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken”, utgiven första gången 1555, finns mycket beskrivet om hur man tog sig fram på isen i äldre dagar. Att färdas över isen var ofta den enda framkomliga vägen vintertid. Man höll till och med marknad på isen ”vid fullmåne” och i olika månader i olika landskap. Men där finns också kapitel ”Om strider på isen”, ”Om kapplöpning mellan hästar på isen” och faktiskt också ”Om kapplöpningar mellan män på isen”. Priserna utgjordes av silverskedar, kopparkärl, svärd, nya kläder eller unga hästar så något allemansnöje lär det inte ha varit. Olaus Magnus ger också en teknisk beskrivning av utrustningen: ”Bland de täflande äro de första som uppnå målet de, hvilka fästa vid fotsulorna bredt affilade hjortläggar, som insmorts med svinister, ty om läggarna så behandlas, kunna de ej hindras eller inskränkas i sin fart af de frusna vattendroppar, som under häftig köld uppstiga liksom ur isens porer, såsom däremot är fallet med järn, det må vara aldrig så polerat eller insmort….”
Undrar just om Dr. Federico Formenti och Professor Alberto Minetti läst Olaus Magnus?
Och så har vi ju tåget över Stora Bält.
Karin
I Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken”, utgiven första gången 1555, finns mycket beskrivet om hur man tog sig fram på isen i äldre dagar. Att färdas över isen var ofta den enda framkomliga vägen vintertid. Man höll till och med marknad på isen ”vid fullmåne” och i olika månader i olika landskap. Men där finns också kapitel ”Om strider på isen”, ”Om kapplöpning mellan hästar på isen” och faktiskt också ”Om kapplöpningar mellan män på isen”. Priserna utgjordes av silverskedar, kopparkärl, svärd, nya kläder eller unga hästar så något allemansnöje lär det inte ha varit. Olaus Magnus ger också en teknisk beskrivning av utrustningen: ”Bland de täflande äro de första som uppnå målet de, hvilka fästa vid fotsulorna bredt affilade hjortläggar, som insmorts med svinister, ty om läggarna så behandlas, kunna de ej hindras eller inskränkas i sin fart af de frusna vattendroppar, som under häftig köld uppstiga liksom ur isens porer, såsom däremot är fallet med järn, det må vara aldrig så polerat eller insmort….”
Undrar just om Dr. Federico Formenti och Professor Alberto Minetti läst Olaus Magnus?
Och så har vi ju tåget över Stora Bält.
Karin
Stakåkning på 1100-talet
Bilden är ett holländskt träsnitt från 1498, "Heliga Lidwinas fall". Lidwina är skridskoåkarnas skyddshelgon. Observera åkstilen hos mannen i bakgrunden, brukar kallas "grosshandlarstil" på ÖIP...
Hittade också en målande text : Thomas Beckets biografi från 1180:
Känns tekniken igen från Vikingarännet?
Bilden är ett holländskt träsnitt från 1498, "Heliga Lidwinas fall". Lidwina är skridskoåkarnas skyddshelgon. Observera åkstilen hos mannen i bakgrunden, brukar kallas "grosshandlarstil" på ÖIP...
Hittade också en målande text : Thomas Beckets biografi från 1180:
When the great marsh that laps up against the northern walls of the city is frozen, large numbers of the younger crowd go there to play about on the ice... Others are more skilled at frolicking on the ice: they equip each of their feet with an animal's shin-bone, attaching it to the underside of their footwear; using hand-held poles reinforced with metal tips, which they periodically thrust against the ice, they propel themselves along as swiftly as a bird in flight or a bolt shot from a crossbow. But sometimes two, by accord, beginning far apart, charge each other from opposite directions and, raising their poles, strike each other with them. One or both are knocked down, not without injury, since after falling their impetus carries them off some distance and any part of their head that touches the ice is badly scratched and scraped. Often someone breaks a leg or an arm, if he falls onto it.
Känns tekniken igen från Vikingarännet?
Reflektion kring nyttoskridsko
Jag tror inte skridskor använts för energibesparing . Hela resonemanget verkar oerhört långsökt. Skridskor är främst ett nöje - man roade sig med det under medeltiden, i England, Holland...och varför skulle inte stenålderns människa ha roat sig med sina benskenor? Man har ju hittat leksaker i neolitgrottor.
Isar har använts för transport, ja. Eriksgatorna t.ex. företogs alltid vintertid, för att undvika lervällingen. Men då var det med häst. o kanske släde.
Att isfiskare idag inte använder skridskor för att snabbare nå sina fiskeplatser och hål är däremot en gåta. Här verkar det finnas fördomar så det räcker...
Jag tror inte skridskor använts för energibesparing . Hela resonemanget verkar oerhört långsökt. Skridskor är främst ett nöje - man roade sig med det under medeltiden, i England, Holland...och varför skulle inte stenålderns människa ha roat sig med sina benskenor? Man har ju hittat leksaker i neolitgrottor.
Isar har använts för transport, ja. Eriksgatorna t.ex. företogs alltid vintertid, för att undvika lervällingen. Men då var det med häst. o kanske släde.
Att isfiskare idag inte använder skridskor för att snabbare nå sina fiskeplatser och hål är däremot en gåta. Här verkar det finnas fördomar så det räcker...
Senast ändrad:
Ett komplement
Den här mycket intressanta artikeln av en tysk och en bulgar bekräftar väl att islägg och skridsko alltid handlat mera om nöje än nytta och överlevnad.
"• Finally the aspect of fun is obvious and should not be underestimated."
Observera även bilden av brevbärare med skenor anno 1885.
Den här mycket intressanta artikeln av en tysk och en bulgar bekräftar väl att islägg och skridsko alltid handlat mera om nöje än nytta och överlevnad.
"• Finally the aspect of fun is obvious and should not be underestimated."
Observera även bilden av brevbärare med skenor anno 1885.
Kan killen som bidragit med en del bilder till artikeln verkligen heta Antti Halkka? Förstår om han har svårt att få fart på isläggarna med det namnet.
En annan artikel som nog kan vara intressant är:
Jönsson, Jonny. 2003. Isläggar, fanns dom? Ice skates, did they exist? LUARC. 51 pp
som det hänvisas till här:
http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2004/mf04januari/
-Palle
En annan artikel som nog kan vara intressant är:
Jönsson, Jonny. 2003. Isläggar, fanns dom? Ice skates, did they exist? LUARC. 51 pp
som det hänvisas till här:
http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2004/mf04januari/
-Palle
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Rookiefråga: skridskolängd igen | Långfärdskridsko | 5 | |
|
|
Dags igen... | Långfärdskridsko | 1 | |
|
|
Inställningar, igen! | Långfärdskridsko | 3 | |
|
|
Snart dags igen ... | Långfärdskridsko | 71 | |
|
|
Storek på ryggsäck igen.... | Långfärdskridsko | 6 | |
|
|
Lös häl igen? | Långfärdskridsko | 14 | |
| Skyllermarks Birka (igen) | Långfärdskridsko | 1 |