En blygsam hjälte
Vet inte om jag tycker att luften gått ur...
Du kastade ju in lite nytt färskt virke nu och det blev återigen intressant.
1991. Några år innan jag börjat cykla, träffade jag på en svensk i Korea. Han sa inte så mycket om sina resor, men en dag såg jag honom på en fullpackad långcykel. Eftersom det var en av mina första kontakter med långfärdare ställde jag massor av frågor. Fick enstaviga och blygsamma svar. Imponerad som jag var av de vilda äventyren jag till slut lyckats få ta del av, undrade jag om han skrivit till tidningar i Sverige om sin långa resa och fick svaret: "Varför skulle jag göra det?"
Några år senare träffade jag en tjej i Sverige som berättade att hon hade en cyklande morbror. Efter en kortare diskussion kom vi fram till att det var mannen jag träffat i Korea. Han hade just korsat Australien och tjejen hade fått ett vykort.
Tre meningar var allt.
Om jag minns rätt stod det:
"Korsade öknen från väst till öst. Varma men vackra månader. Flyger till Sydamerika snart."
Han hade enligt tjejen varit ute i "säkert tio år" 1998.
Jag har stött på henne igen och frågar alltid om morbrodern har kommit hem. Nej, det har han inte.
Om man slår ihop min totala cykeldistans och en viss kollegas från Dalarna, så räcker det ändå inte till på långa vägar enligt tjejen. Han berättar inte hur långt han cyklat för släktingar och vänner ("Varför skulle det vara intressant"?), men de har spenderat en hel del tid med världsatlasen och uppskattat ungefärligt hur långt det kan vara.
Hoppas på, att en dag få höra om hans upplevelser och äventyr. Det måste vara ganska många vid det här laget.
Jag har inga som helst förhoppningar om att denna man ska titta fram i någon form av media, men så fort jag fått ett svar från en chefsredaktör om copyright, hoppas jag att kunna bidra med en artikel om en annan långcyklist jag beundrar.
Älskar våfflor!
Vi får se vart det bär av framåt hösten.
jc
Vet inte om jag tycker att luften gått ur...
Du kastade ju in lite nytt färskt virke nu och det blev återigen intressant.
1991. Några år innan jag börjat cykla, träffade jag på en svensk i Korea. Han sa inte så mycket om sina resor, men en dag såg jag honom på en fullpackad långcykel. Eftersom det var en av mina första kontakter med långfärdare ställde jag massor av frågor. Fick enstaviga och blygsamma svar. Imponerad som jag var av de vilda äventyren jag till slut lyckats få ta del av, undrade jag om han skrivit till tidningar i Sverige om sin långa resa och fick svaret: "Varför skulle jag göra det?"
Några år senare träffade jag en tjej i Sverige som berättade att hon hade en cyklande morbror. Efter en kortare diskussion kom vi fram till att det var mannen jag träffat i Korea. Han hade just korsat Australien och tjejen hade fått ett vykort.
Tre meningar var allt.
Om jag minns rätt stod det:
"Korsade öknen från väst till öst. Varma men vackra månader. Flyger till Sydamerika snart."
Han hade enligt tjejen varit ute i "säkert tio år" 1998.
Jag har stött på henne igen och frågar alltid om morbrodern har kommit hem. Nej, det har han inte.
Om man slår ihop min totala cykeldistans och en viss kollegas från Dalarna, så räcker det ändå inte till på långa vägar enligt tjejen. Han berättar inte hur långt han cyklat för släktingar och vänner ("Varför skulle det vara intressant"?), men de har spenderat en hel del tid med världsatlasen och uppskattat ungefärligt hur långt det kan vara.
Hoppas på, att en dag få höra om hans upplevelser och äventyr. Det måste vara ganska många vid det här laget.
Jag har inga som helst förhoppningar om att denna man ska titta fram i någon form av media, men så fort jag fått ett svar från en chefsredaktör om copyright, hoppas jag att kunna bidra med en artikel om en annan långcyklist jag beundrar.
Älskar våfflor!
Vi får se vart det bär av framåt hösten.
jc