Där jag bor finns gång och cykelbanor möjligen i tätorterna och då främst för att förbinda olika bostads/villaområden. Ute på landsbygden finns som regel inga cykelbanor; att cykla på gång/cykelväg är i praktiken väldigt sällan ett alternativ.
Jag var och körde en sväng (med bilen) ikväll och tänkte på den här tråden. Jag körde om tre cyklister, ett par stycken som var ute och joggade i vägrenen och fick nästan stanna då jag mötte en rullskidåkare och samtidigt fick möte av en annan bil. Det är väl lite symptomatiskt hur det ser ut på de flesta mindre vägar; de används av olika typer av trafikanter och som bilist får man naturligtvis anpassa sitt körande därefter.
Varje år arrangeras runt om i landet hundratals motionslopp för cyklister på icke-avlysta vägar. Från Vätternrundan till mindre små arrangemang i lokala klubbar. Här ordnar vi en kortare tur varje söndagsförmiddag och har en bra dialog med den lokala ordningsmakten som delar en pragmatisk syn på cykling och klungkörning; använd sunt förnuft och ta hänsyn till varandra. Jag får en känsla av att en del blir lite oroliga över det område som lagstiftarna lämnat för tolkning men en egen efterforskning av hur många som blir fällda för ett visst påstått brott kan ge en indikation av lagens tolkning.
Nu är jag själv Norrbottning, men det är intressant att Trafikkontoret i Stockholm i skriften "Cykeln i staden - Utformning av cykelstråk i Stockholms innerstad" (Trafikkontoret publikation 2005:4) skriver:
Normalt har cyklisten en hastighet som är större än fotgängarens men lägre än bilistens. Variationen mellan olika cyklister är dock stor. Det är tillåtet (och inte omöjligt) att cykla i 50 km/
tim i innerstaden. Många mopeder går att köra fortare än den tillåtna hastigheten. Det tillgängliga utrymmet i innerstaden gör emellertid att det är omöjligt att utforma cykelbanor i innerstaden för en hastighet överstigande 25-30 km/tim. Cyklister och (olagliga) mopedförare som önskar färdas
fortare än så hänvisas till körbanan.
Jag var och körde en sväng (med bilen) ikväll och tänkte på den här tråden. Jag körde om tre cyklister, ett par stycken som var ute och joggade i vägrenen och fick nästan stanna då jag mötte en rullskidåkare och samtidigt fick möte av en annan bil. Det är väl lite symptomatiskt hur det ser ut på de flesta mindre vägar; de används av olika typer av trafikanter och som bilist får man naturligtvis anpassa sitt körande därefter.
Varje år arrangeras runt om i landet hundratals motionslopp för cyklister på icke-avlysta vägar. Från Vätternrundan till mindre små arrangemang i lokala klubbar. Här ordnar vi en kortare tur varje söndagsförmiddag och har en bra dialog med den lokala ordningsmakten som delar en pragmatisk syn på cykling och klungkörning; använd sunt förnuft och ta hänsyn till varandra. Jag får en känsla av att en del blir lite oroliga över det område som lagstiftarna lämnat för tolkning men en egen efterforskning av hur många som blir fällda för ett visst påstått brott kan ge en indikation av lagens tolkning.
Nu är jag själv Norrbottning, men det är intressant att Trafikkontoret i Stockholm i skriften "Cykeln i staden - Utformning av cykelstråk i Stockholms innerstad" (Trafikkontoret publikation 2005:4) skriver:
Normalt har cyklisten en hastighet som är större än fotgängarens men lägre än bilistens. Variationen mellan olika cyklister är dock stor. Det är tillåtet (och inte omöjligt) att cykla i 50 km/
tim i innerstaden. Många mopeder går att köra fortare än den tillåtna hastigheten. Det tillgängliga utrymmet i innerstaden gör emellertid att det är omöjligt att utforma cykelbanor i innerstaden för en hastighet överstigande 25-30 km/tim. Cyklister och (olagliga) mopedförare som önskar färdas
fortare än så hänvisas till körbanan.