Dödsfall på Lidingö - varning utfärdad

[markh]

Val

så är det väl inte så att man måste välja antingen dubbar, flythjälp eller ispik?

En tankbar scenario - En van forslar en skridskotur pa
Ekoln nar det ar 30cm tjock is, och familjer ar ute
med barnvagn. Kompisen dyker upp utan ryggsack, pik,
eller dubbar, men jag har ryggsack och dubbar.
Trots den tjocka isen vet man att det finns faktiskt
slukhal och rakar nagonstans, sa det inte helt sakert,
bara mycket sakert.
Da skulle jag hellre ger bort mina dubbar en ryggsacken,
sa att jag flyter om jag skadar mig under en plurring,
och jag vet att jag har en bra chans att kommer upp untan dubbar med bra flythjalp.
(Undantaget vore om vannen var otroligt syngg, da skulle
hon far ryggsacken, och jag far dubbarna...)

 

[thureb]

Re: Re: 2a och 3ehandsuppgifter om den tragiska olyckan

Jag gick på SSSK's teorikväll med islära i december, där Helge Karlsen pratade. Han poängterade att ispiken var det viktigaste av alla säkerhetsredskapen: viktigare än isdubbar, flythjälp och livlina. Hans motivering var att de andra redskapen hade man bara nytta av då man plurrat -- ispiken var det enda redskapet som förebyggde plurrning.

Och nu säger du att SSSK's säkerhetsansvarige anser att flythjälpen är viktigast.

Råder det oeninghet bland SSSK's "isrävar" om hur pass viktiga de olika säkerhetsredskapen är?

Det kan bero lite på situationen vilket som är viktigast. På snötäckt is är pik väldigt viktigt då hörsel och syn inte ger så mycket information om bärigheten.

Pik är som sagt förebyggande men förutsätter att den används. Ibland räcker det inte med att pika man måste vara vaken för att ett flak bryts loss och kantrar eller bryts upp t ex vid landlöshet, på en istunga etc.

När man väl har gått genom isen så menar jag precis som Per Kågesson att flythjälpen är viktigare än dubbar och pik. Men lina och sällskap som är drillade på kamraträddning är också vikigt.

Fler uppfattningar välkomnas.

Thure

 

[Mezzner]

Det gamla rådet är väl inte helt ologiskt.

Man kan å andra sidan minnas att det ansågs helt OK att barnen i baksätet satt utan bälte (eller klängde omkring lite hur som helst kanske var närmare sanningen...).

Mina föräldrar är väl hyfsat försiktiga, men jag hade själv inte bälte eftersom baksätet ansågs så skyddat.

Saker ändras med tiden, även "fakta"...

Då är det väl fel att kalla det fakta - det är ju i själva verket åsikter om vilka risker man vill ta, eller ens är medveten om.

Förr i tiden var också trafiken mycket mindre än idag. Och det var fri fart på i stort sett alla vägar utanför tätorter - även små vägar. Men den tidens bilar kunde ju inte köra så fort. Det fanns t.o.m. ett vägmärke som betydde "hastighetsbegränsning upphör" (ett runt märke med ett svart streck snett över gul botten). I och med högertrafikomläggningen 1967 blev det slut med den fria farten på svenska vägar.

Att dina föräldrar lät dig krypa omkring utan bilbälte i baksätet kan ha haft en enkel förklaring: förr i tiden hade bilarna inga säkerhetsbälten i baksätet! Idag har man säkerhetsbälten på alla sittplatser - men airbags däremot finns bara för framsätet, inte för baksätet, av samma orsak: baksätet anses mer skyddat.


För att nu återvända till vistelse på is: även där är ju säkerhetsreglerna åsikter, inte fakta. Inte ens regeln "man ska alltid bära isdubbar vid vistelse på naturis" är universell. Det var ett gäng som åkte till Mongoliet och där åkte skridskor för nåt år sen eller två. Mongolerna hade lite svårt att förstå varför det behövdes isdubbar - deras isar var ju metertjocka. Gruppen anpassade sig efter förhållandena där och åkte sen utan isdubbar.

Gissa varför jag skrev "fakta" och inte fakta...

Det som är intressant i min beskrivning är ju att det som t ex TSV hade vissa referenser och synpunkter på om vad som var nödvändigt och säkert, ofta både framställs och uppfattas som just fakta. Att det inte ens fanns bilbälte i baksätet var ju mer än en tydlig indikation på att bilbälte inte var motiverat.

Det som betraktas som fakta idag, och där forskare påstår att det inte bara är de senaste rönen, eller rent av bedömningarna, utan snarare uppdaterade och korrekta konstateranden, kan mycket väl revideras om 20 år.

Att förvånas över att man idag har en annan uppfattning om vilken utrustning som är nödvändig vid skridskoåkningm än vad man hade fär 10-tals år sedan är en korrekt iakttagelse, men kanske mer förväntad än förvånande.

Att ha en kritisk eller ödmjuk uppfattning till allt som framställs som fakta är nog sunt.

Att forskningsrön framställs som fakta är naturligtvis sällan forskarnas fel, utan oftare de som hyfsar till och förmedlar nyheten i olika led.

 

[hakan_l_borg]

Inte för att jag är den som är den men ..

.. de sista inläggen under min tråd kanske förtjänar en egen tråd??

Mvh Håkan Borg