Det går bra för rovdjuren.
Björnen lever i en eablerad stam med huvudsaklig reproduktion i Norrlands inland. Individerna är många och den genetiska stammen är bred. Strömsund anses av länstyrelsen i Jämtland vara värdens björntätaste område med hänvisning till spillningsinventering utförd hösten 06. Härjedalen ligger inte långt efter och södra Lappland är inte nyinventerat men väldigt björntätt. Södra landsänden har goda förutsättningar för att ta emot 1000-tals björnar då vintrarna är milda och bytesdjur samt lämplig vegetarisk föda är riklig. Människor måste lära sig att ta kontrollen över björnen genom att hålla uppsikt och inte dundra rakt ut på soptunnebjörnar osv. Tror ärligt talat att det skulle vara svårt att utrota björnen med hjälp av jakt på kort sikt då det inte är rasande enkelt att skjuta björn.
Vargen är på väg att nå riksdagens mål eller har kanske paserat redan. Reproduktionstakten är hög och skyddet för vargstammen är gott. Inte för alla enskilda individer men för vargstammen som enhet. Byt ut nån hanne här och där som man gör med inavlad boskap så är risken för degenerering åtgärdad. Även här är jakt svår då vargen rör sig snabbt över stora områden. Likadant här att vargen med tilltagande populationsstorlek kan sprida sig i landet då revirhävdandet påkallar deras vandringslust. Historiskt sett har vargen funnits rikligt i södra landsänden då det är gynsamma födoförhållanden där.
Järven. Sämre prognås men inte dålig. Beräknas väl till ca 300 individer men illegal jakt samt låg reprodutionstakt gör den hotad. Modern bevakning och naturbevakarresurser samt medialt intresse och opinion ger den dock ett bättre läge än vad som var fallet tidigare.
Lodjuret lever i normaltäta stammar. Förmodligen är undanträngandet av andra mer alfabetonade lodjur ett lika stort problem för hur tät en stam kan bli som jakt. Eftersom att lodjuret sprider sig så sakteliga söderut så utökas möjligheten till fler individer. Även för lodjuret blir livet i mer vilttäta sydliga stammar enklare och götaland borde såtilvida kunna bära en tätare lodjursstamm än exempelvis lappland om man frånräknar den dyra födoresurs som renar innebär. Lodjur jagas legalt av registrerade jägare och lever på detta vis i en balans med den jakt som bedrivs.
Just nu finns kanske anledning att oroa sig för älgstam och rådjursstam då de är hårt utnyttjade bytesdjur. Blir intressant att se hur rovdjuren kommer att kunna utnyttja vildsvin som bytesdjur när det blir aktuellt. Dessa är ju snabbreproduserande och kroppsstora. Funderar lite smått på om inte den södra landsänden kommer att få härliga rovdjursbestånd när utveckling och naturlig spridning fortsatt ytterligare några tiotal år.
Tror att vi inom säg en 25-årsperiod kommer att ha jaktbara stammar av varg, lo och björn i hela sverige med en huvudsaklig täthet i norrlands inland, mellansvenska kusttrakter och på syssvenska höglandet. Viktigt blir att balansera detta så att våra hjortdjur fortfarande kan finnas i någorlunda täta stammar. Jag tror att en naturlig balans i ett samhälle som vårt skulle innebära låga antal av alla djur och jag för min del ser gärna en förvaltning som innebär att alla viltstammar blir maximerade.
Bosse
Björnen lever i en eablerad stam med huvudsaklig reproduktion i Norrlands inland. Individerna är många och den genetiska stammen är bred. Strömsund anses av länstyrelsen i Jämtland vara värdens björntätaste område med hänvisning till spillningsinventering utförd hösten 06. Härjedalen ligger inte långt efter och södra Lappland är inte nyinventerat men väldigt björntätt. Södra landsänden har goda förutsättningar för att ta emot 1000-tals björnar då vintrarna är milda och bytesdjur samt lämplig vegetarisk föda är riklig. Människor måste lära sig att ta kontrollen över björnen genom att hålla uppsikt och inte dundra rakt ut på soptunnebjörnar osv. Tror ärligt talat att det skulle vara svårt att utrota björnen med hjälp av jakt på kort sikt då det inte är rasande enkelt att skjuta björn.
Vargen är på väg att nå riksdagens mål eller har kanske paserat redan. Reproduktionstakten är hög och skyddet för vargstammen är gott. Inte för alla enskilda individer men för vargstammen som enhet. Byt ut nån hanne här och där som man gör med inavlad boskap så är risken för degenerering åtgärdad. Även här är jakt svår då vargen rör sig snabbt över stora områden. Likadant här att vargen med tilltagande populationsstorlek kan sprida sig i landet då revirhävdandet påkallar deras vandringslust. Historiskt sett har vargen funnits rikligt i södra landsänden då det är gynsamma födoförhållanden där.
Järven. Sämre prognås men inte dålig. Beräknas väl till ca 300 individer men illegal jakt samt låg reprodutionstakt gör den hotad. Modern bevakning och naturbevakarresurser samt medialt intresse och opinion ger den dock ett bättre läge än vad som var fallet tidigare.
Lodjuret lever i normaltäta stammar. Förmodligen är undanträngandet av andra mer alfabetonade lodjur ett lika stort problem för hur tät en stam kan bli som jakt. Eftersom att lodjuret sprider sig så sakteliga söderut så utökas möjligheten till fler individer. Även för lodjuret blir livet i mer vilttäta sydliga stammar enklare och götaland borde såtilvida kunna bära en tätare lodjursstamm än exempelvis lappland om man frånräknar den dyra födoresurs som renar innebär. Lodjur jagas legalt av registrerade jägare och lever på detta vis i en balans med den jakt som bedrivs.
Just nu finns kanske anledning att oroa sig för älgstam och rådjursstam då de är hårt utnyttjade bytesdjur. Blir intressant att se hur rovdjuren kommer att kunna utnyttja vildsvin som bytesdjur när det blir aktuellt. Dessa är ju snabbreproduserande och kroppsstora. Funderar lite smått på om inte den södra landsänden kommer att få härliga rovdjursbestånd när utveckling och naturlig spridning fortsatt ytterligare några tiotal år.
Tror att vi inom säg en 25-årsperiod kommer att ha jaktbara stammar av varg, lo och björn i hela sverige med en huvudsaklig täthet i norrlands inland, mellansvenska kusttrakter och på syssvenska höglandet. Viktigt blir att balansera detta så att våra hjortdjur fortfarande kan finnas i någorlunda täta stammar. Jag tror att en naturlig balans i ett samhälle som vårt skulle innebära låga antal av alla djur och jag för min del ser gärna en förvaltning som innebär att alla viltstammar blir maximerade.
Bosse
