Debatt: Är friluftsvärlden en manlig domän?

[Totteman]

Jag upplever att det är både män som kvinnor som vandrar. Kan inte säga att det är någon större skillnad direkt, men kanske att en del tycker att det är viktigt med att vandra en viss sträcka eller något sådant.

Jag hoppas att man kan göra sin grej, utan att känna krav att prestera. Man kan ha tungt eller lätt, gå kort eller långt...bara man själv trivs med det.

 

[joanna]

Utesimmaren och Kimkim: jag var ju mer än lovligt otydlig. Resonemanget i mitt inlägg #8 om att att "kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt" är i o f s helt principiellt, men var främst riktat mot den (milt uttryckt) onyanserade ursprungsartikeln - inte era inlägg, som jag i stort håller med om.
Det var också min negativa reaktion på ursprungsartikeln, som föranledde mig att länka till två gamla forumtrådar, där denna debatt (åtminstone delvis) förs på en betydligt mer intressant nivå.

(...) Men det märkligaste med artikeln som ändå publicerades idag är att den avslutas med en länk till vandringsbloggens facebooksida. Vandringsbloggen är ju inte längre aktiv då hon som tog initiativet och drev det har gått bort. Har ingen superkoll men enligt facebooksidan har inget hänt sedan de lade upp den tragiska nyheten. Anders kallar dock länken till facebooksidan "våra event" så man får känslan av att det finns event och att Anders är involverad på något sätt. Har visserligen inte riktigt med ämnet att göra men då det är en stor del av artikeln så vill jag ändå tala om att jag är förvirrad.

Ja, det också, jag blir väldigt illa berörd av att någon vill lämna ut den personen i sina egna syften. Det bar emot att skriva om det och därmed göra det ännu mer, men alla kunde ändå läsa länken så nu tänker jag att det är bra att du tagit upp det.

 

[Kimkim]

Utesimmaren och Kimkim: jag var ju mer än lovligt otydlig. Resonemanget i mitt inlägg #8 om att att "kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt" är i o f s helt principiellt, men var främst riktat mot den (milt uttryckt) onyanserade ursprungsartikeln - inte era inlägg, som jag i stort håller med om.
Det var också min negativa reaktion på ursprungsartikeln, som föranledde mig att länka till två gamla forumtrådar, där denna debatt (åtminstone delvis) förs på en betydligt mer intressant nivå.

Ja, det också, jag blir väldigt illa berörd av att någon vill lämna ut den personen i sina egna syften. Det bar emot att skriva om det och därmed göra det ännu mer, men alla kunde ändå läsa länken så nu tänker jag att det är bra att du tagit upp det.

Mitt svar var egentligen bara menat till det som utesimmaren skrev men ser nu hur det såg ut.

Kom på efter att jag postat att det kanske var precis vad artikelförfattaren ville skulle hända? Jag vet inte, verkar mycket märkligt alltihop. Men egentligen är det inget intressant mysterium.
(obs så klart inget fel på vandringsbloggens artikel som han länkar till)

Inlägg #10 sa nog allt som behövde sägas egentligen

 

[Fjällkjell]

Jag vet inte riktigt vad friluftsliv skulle innebära men mina tankar om friluftsliv som samhällsfenomen utgår mycket från detta forum och från folk jag träffat i diverse stugor eller på tåget. Hur det ser ut i friluftsmagasin och organiserade aktiviteter vet jag inte då jag aldrig läser sådant eller deltar i aktiviteter.

Hm, de trådar jag har sett där folk protesterar mot ämnesvalet har inte varit startade av kvinnor eller berört "kvinnliga frågor". Kan du ge mig något exempel på en trådstart där en kvinna fått klagomål på ämnesvalet?

De trådar du syftar på drivs, såvitt jag kan se, i första hand av gubbar från Norrland som aldrig skriver något om familjeliv, hur man håller barnens fingrar varma under skridskoturerna eller hur man planerar roliga lekar för att hålla småttingarnas motivation uppe om det börjar regna på vandringen. ( min kursivering) Eller hur man hittar utrustning när man inte tillhör standard-formen (vit man, 180cm, 90kg eller vad det är) eller öht något som känns mindre gubbigt än genomsnittposterna här. Det är även i just de trådarna jag sett mest av gubbiga härskartekniker och känslan av gubbig sammanhållning. Men men..

Jag håller med om att det finns en del "gnäll från Norrland" men vi kanske inte ska skapa en klassificering av inläggen och människorna bakom dem redan här. Det finns en del gnäll från övriga Sverige också men - tack och lov- är den största delen av inläggen konstruktiva och -möjligen- ifrågasättande.

 

[Kimkim]

Jag håller med om att det finns en del "gnäll från Norrland" men vi kanske inte ska skapa en klassificering av inläggen och människorna bakom dem redan här. Det finns en del gnäll från övriga Sverige också men - tack och lov- är den största delen av inläggen konstruktiva och -möjligen- ifrågasättande.

Kort svar: du har rätt.

Lite längre: Det var osmidigt av mig att ens nämna Norrland (Gnäll är dock ditt ordval, inte mitt). Det har inte något att göra med var folk bor. Just de inlägg skogsstjärnan menade brukar leda till att folk försöker "tysta" debatten, just på detta forum, just nu, råkar ha den gemensamma nämnaren. Kunde varit något annat lika gärna. Men jag noterar att den gemensamma nämnaren knappast är att kvinnor och kvinnors frågeställningar tystas.
Så min poäng var bara att det var en väldigt märklig poäng att ta upp i sammanhanget.

 

[Stordrulen]

På mina strövtåg i skog och fjäll dom senaste åren så har jag nog mött ungefär lika många kvinnor som män, kanske med en liten övervikt åt kvinnor, så att det skulle vara en manlig domän tycker jag nog inte.

Undantaget är väl när man ger sig ut i vildmarken på fiske eller jakt, där möter man helt klart flest karlar även om det sakta håller på att ske en förändring där med.

Om man ser till "prestations focus" och "prylnörderisnack" om utrustning bla här på Utsidan så är det ju helt klart mest karlar som gör sig hörda.

 

[GustavOh]

Ska man diskutera detta så bör man (tycker åtminstone jag) skilja noga på friluftsliv i sig och på företag och organisationer som på ett eller annat sätt lever på, eller marknadsför sig med friluftsliv.

Som (hoppas jag..) alla här vet är den verkliga friluftsvärlden en helt annan sak är den du ser i reklambroschyrer och på influerarkonton. Är den verkliga friluftsvärlden en "manlig domän"? Jag vet inte. Men rent anekdotiskt möter jag allt både män och kvinnor i spenaten. Jag antar att de som har en mer eller mindre sexistisk attityd i stan har kvar den även i skogen och hoppas att de som har ett (i mina ögon) vettigare beteende på hemmaplan inte plötsligt förvandlas till grottmänniskor bara för att de snörat på sig ett par kängor.

Men utevistelsen i reklamens värld är något helt annat. Där handlar det inte om naturupplevelser utan om att sälja på oss något. Och reklammakare vore inte reklammakare om de inte tog till alla trick de kan. Och ett av de effektivaste är förstås att spela på våra generaliseringar och fördomar. Då får vi de här bilderna av kvinnor som åker till fjällen för att njuta i ett spabad. Och män som stegar ut i vildmarken med en bister min mot horisonten. (I skinande ny utrustning från topp till tå givetvis)

Spoiler alert: Så ser inte jag ut på mina vandringar...

 

[Vindskydd]

Vi ( bäst att deklarera kanske, ett sällskap bestående av en kvinna och en man) vandrade åren på varandra i områden som väl får betraktas lite som extremerna, Sarek och Grövelsjön, och noterade en markant skillnad i könsfördelningen. De få kvinnor vi mötte i Sarek gick alla i sällskap med en man, medan i Grövelsjön mötte vi gott om ensamvandrande kvinnor och sällskap bara bestående av kvinnor. En förklaring kan ju vara att kvinnor i allmänhet är lite svagare än män och därför i högre grad undviker turer som kräver att man har en rätt rejält tung packning, men jag tror att det handlar minst lika mycket om att kvinnor inte känner samma tryck att göra tuffa saker.
Sedan beror det ju mycket på hur man definierar friluftsliv, veckoturer med tält kanske det är fler män som gör, men om man räknar med en promenad i skogen utan större strapatser så är det nog betydligt fler kvinnor. gen statistik av de tre personer vi mött under en fjällvandring.

 

[tango]

Vi ( bäst att deklarera kanske, ett sällskap bestående av en kvinna och en man) vandrade åren på varandra i områden som väl får betraktas lite som extremerna, Sarek och Grövelsjön, och noterade en markant skillnad i könsfördelningen. De få kvinnor vi mötte i Sarek gick alla i sällskap med en man, medan i Grövelsjön mötte vi gott om ensamvandrande kvinnor och sällskap bara bestående av kvinnor. En förklaring kan ju vara att kvinnor i allmänhet är lite svagare än män och därför i högre grad undviker turer som kräver att man har en rätt rejält tung packning, men jag tror att det handlar minst lika mycket om att kvinnor inte känner samma tryck att göra tuffa saker.
Sedan beror det ju mycket på hur man definierar friluftsliv, veckoturer med tält kanske det är fler män som gör, men om man räknar med en promenad i skogen utan större strapatser så är det nog betydligt fler kvinnor. gen statistik av de tre personer vi mött under en fjällvandring.

Du skriver att män är starkare men är inte kvinnor uthålligare? Jag ser fjällvandring mer som uthållighet än styrka, givet att man/kvinna inte bär tyngre än en normal ryggsäck.

/Patrik

 

[hsp]

Liten reflextion efter 16 d i Abisko fjällen i somras var att lite äldre damer i grupp ofta övernattade i stugor och yngre ofta låg i tält och att det nu är lite övervikt på kvinnor och att det för många år sedan var undantag med att kvinnor gick ensama eller i grupper.
Samma skillnad nu på tex utbildningar i Teknik,Ekonomi,Juridik osv.och att detta avspeglar sig i friluftlivet är väl ej någon överraskning

 

[Pask]

Jag var med i olika friluftsorganisationer under 80- och 90-talen, och då tyckte jag att det fanns ett stort intresse hos båda könen. Det var ofta helt blandade grupper på de flesta aktiviteter, och det gällde i ålderskategorierna från barn upp till unga vuxna.

Under 10-talet har mina barn varit med i scouterna, och där har det också varit blandat. I vissa perioder har tjejerna dominerat i grupperna, i andra perioder killarna. Ganska likt hur det var på "min tid" alltså.

 

[perdavid]

Klokt svar Gustav, håller helt med.
Vi bör skilja på "verklighet", det vi ser när vi är ute, och "branschen". Reklamare har ETT uppdrag, det är att skapa en annons som ger intäkter åt beställaren.
Så svaret på TS fråga är kanske tudelat.
/P

Ska man diskutera detta så bör man (tycker åtminstone jag) skilja noga på friluftsliv i sig och på företag och organisationer som på ett eller annat sätt lever på, eller marknadsför sig med friluftsliv.

Som (hoppas jag..) alla här vet är den verkliga friluftsvärlden en helt annan sak är den du ser i reklambroschyrer och på influerarkonton. Är den verkliga friluftsvärlden en "manlig domän"? Jag vet inte. Men rent anekdotiskt möter jag allt både män och kvinnor i spenaten. Jag antar att de som har en mer eller mindre sexistisk attityd i stan har kvar den även i skogen och hoppas att de som har ett (i mina ögon) vettigare beteende på hemmaplan inte plötsligt förvandlas till grottmänniskor bara för att de snörat på sig ett par kängor.

Men utevistelsen i reklamens värld är något helt annat. Där handlar det inte om naturupplevelser utan om att sälja på oss något. Och reklammakare vore inte reklammakare om de inte tog till alla trick de kan. Och ett av de effektivaste är förstås att spela på våra generaliseringar och fördomar. Då får vi de här bilderna av kvinnor som åker till fjällen för att njuta i ett spabad. Och män som stegar ut i vildmarken med en bister min mot horisonten. (I skinande ny utrustning från topp till tå givetvis)

Spoiler alert: Så ser inte jag ut på mina vandringar...