Cyckelförbud i fjällen...

Orienterare, bär- och svampplockare, m fl gör mer skada

hensa; sa:
Om man ser till de nationalparker (och naturreservat?) som bildats de senaste 10 åren har alla förbud mot cykling (Ex Tyresta natpark och natres).
/Henrik

Detta gäller möjligtvis nationalparker men lyckligtvis inte naturreservat. De senare bildas ju ofta för att säkerställa utrymme för det s k "rörliga friluftslivet" och dit räknas MTB.

Rent sakligt är det så, att såväl fotgängare som cyklister sliter mest när stig bildas. Då sker en uppenbar förändring, vegetation slits ned, och det bildas en hård yta utan vegetation, en stig. När väl en sådan bildats har MTB och fotgängare ungefär samma inverkan. Fotgängare gör i o f s bredare stigar. Men man kan konstatera att när det väl finns en stig så gör det inte någon nämnvärd skllnad. Så länge fotgängaren resp cyklisten håller sig på stigen. Möjligen kan man konstatera, att förbjöds gång skulle stigarna sannolikt smalna och mer natur skulle vara orörd vid sidorna.

Däremot går eller cyklar man vid sidan av stigen bildas ny stig. Härvid kan man konstatera, att cyklister har en mycket begränsad för att inte säga obefintlig benägenhet att cykla vid sidan av stigarna eftersom det av mekaniska skäl oftast inte går att cykla där (snår, ris, grenar, stenar, träd, etc). Inverkan på rödlistade arter etc trodde således vara helt negligerbar. Till skillnad från cyklister har däremot fotgängare en stark benägenhet att lämna stigarna. Orienterare, bär- och svampplockare, skolärare som snittslar banor för sina klasser, är särskilt notoriska i sammanhanget. Ryttare till häst, ger också en mycket stor inverkan. Skidåkare kan, snöfattiga vintrar, också skada lavar och andra organismer.

Per
 
Re: Spånga överallt..

utter; sa:
"Vad som stör mig är stigar med surhål där vandrare har gjort stigen 20 meter bred. På blöta ställen i Rapadalen ser det ju ut på det sättet. Varför skulle ett cykelspår vara värre än kängor?
Jag tycker man skall bygga spång överallt så alla kan färdas utan att slita på naturen överhuvutaget :-D
Men faktum är att vi har ett slitage av marken, av vandrare, renar, cyklister, motocyklar och 4-hjulingar. Det som sliter minst på marken är skootern å den har det varit mest bråk om."




Ja, spångar minskar slitaget men utgör i sig ett ingrepp i naturen. Om man spetsar till det skulle man kunna säga att asfalterade vägar är det som minskar markslitaget maximalt...

Funderar vidare om du ditt inlägg försvarar skotertrafiken. Denna fråga tycker jag isådana fall absolut måste utvidgas till buller-frågan men det hör kanske till en annan tråd.

Håller förövrigt med dig om att det är något överilat med cyklingens skadeverkningar
 
Re: Re: Spånga överallt..

vikars; sa:
Ja, spångar minskar slitaget men utgör i sig ett ingrepp i naturen. Om man spetsar till det skulle man kunna säga att asfalterade vägar är det som minskar markslitaget maximalt...

Funderar vidare om du ditt inlägg försvarar skotertrafiken. Denna fråga tycker jag isådana fall absolut måste utvidgas till buller-frågan men det hör kanske till en annan tråd.

Håller förövrigt med dig om att det är något överilat med cyklingens skadeverkningar

Hej,

Det här blir svar till fleras svar på mitt inlägg och inte bara vikars.

Nej, jag skulle heller aldrig tänka mig att ta MTB:n till Sarek. Mitt exempel med Rapadalen är dock mitt mest negativa vad gäller vandring. Jag har faktiskt aldrig sett något liknande i stigväg. Om tjugo meter breda stigar förstör naturen vet jag inte, men det är otrevligt visuellt. Spångar i begränsad omfattning i Sarek skulle jag inte ha något emot.

Angående skotern så gillar jag den inte, men vill ej förbjuda. Om maskinerna blev tystare, var 4-takts, gick på alkylat-bensin och inte tog endast en person per maskin skulle allt vara så mycket trevligare. Själv håller jag mig till skidor, det ger en mycket bättre naturupplevelse.

Min poäng är att om MTB inte sliter mer än vandrare och att förbjuda det bara p.g.a. folk inte tål att se MTB spår och cyklister i fjällen vore dumt.

Jag skulle möjligen kunna sträcka mig till att MTB måste hålla sig till stigar i fjällen. I känsliga områden kan ju annars bildas nya bäckar i MTB spår utanför stig.

/Jonas U
 
Förbud för MTB vid sidan av stig

utter; sa:
Jag skulle möjligen kunna sträcka mig till att MTB måste hålla sig till stigar i fjällen. I känsliga områden kan ju annars bildas nya bäckar i MTB spår utanför stig.
/Jonas U

Jonas, på denna punkt har du mitt fulla stöd.

Visserligen är det nästan omöjligt att cykla vid sidan av stigar, eller i den rena terrängen, av mekaniska skäl, man får diverse kvistar och annat i växlar och ekrar. Av detta skäl håller sig cyklister praktiskt taget uteslutande till stigarna och skapar således ej något nytt slitage, till skillnad från em massa andra. Men det kan ändå vara en symbolisk poäng som är värd att göra.

Sura områden med hög nyttjandefrekvens bör förses med spänger och/eller kavelbroar och kanske även underhållas på annat sätt. Som passionerad mountainbikare skulle jag faktiskt vara beredd att avsätta tid och ägna säg en helg eller en dag varje vår och höst åt det. Skulle faktiskt kunna vara rätt kul om man är några stycken.

Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/MTB.html
 
MTB

Jag har ställt frågor direkt till berörda parter däruppe, får se vad de svarar!
Det finns ju ett visst snobberi bland en del friluftsfolk som tycks anse att MTBcyklister är riktiga vandaler och minsann inte har i ”min” fina miljö att göra. Jag tänker inte kasta skit på någon, men vi cyklister har lika stor rätt som någon annan att vara ute i naturen!
 
Lite fakta

XPAT: jag försökte maila dig, men det gick inte. Kan du vara snäll och maila mig?

Det finns forskning, och forskningen visar att i obanad terräng så sliter en vandrare mycket på både över- och undervegetation. Man trampar ner grenar, man sliter på ljung, lavar och liknande.

Cykeln skär mer ett rakt spår, och sliter mer på markytan och undervegetationen.

När det däremot är blött sliter en cykel djupare, drar upp lera, rötter och liknande medans en gångare sliter bredare. Dessutom undviker vandrare ofta lerhål, vilket breddar stigen. Cyklisterna kör genom leran.

Man kan ofta se om en stig används för cykling eller vandring. Är stigen mycket smal kan man vara säker på att det är en cykelstig.

Dessutom, cykel är inte förbjuden i nationalparker och reservat. Man får cykla på anlagda vägar, såsom grusvägar, transportvägar och liknande.

Umeå universitet genomförde en undersökning tidigare. Den heter "Markslitage i fjällmiljö" eller något sådant. På IMBAs website http://www.imba.com finns det väldigt mycket om dessa frågor och även undersökningar som gjorts på olika ställen i världen. En mycket bra resurs för den som vill vara påläst.

SAMS och IMBA har några "gyllene regler" som i sammanhanget kan vara väldigt bra att tänka på. Jag kör efter dom och om dom flesta försökte köra efter dom så skulle nog många användarkonflikter vara borta.

Dessa är:
SAMS och IMBAs gyllene regler
God sed i skogen

Hur vi kör och beter oss i skogen och på stigarna idag påverkar möjligheten för andra att komma ut i skogen i framtiden. Gör så mycket du kan för att ge ett positivt intryck.
IMBA (International Mountain Bicycling Association) har tagit fram följande enkla regler för god sed i skogen som alla kan följa. Reglerna är accepterade internationellt, och följer man dom så gör man inte bort sig, oavsett var man är i världen. IMBA arbetar för att terräng cykling skall vara sund för miljön och socialt ansvarsfull. SAMS stödjer detta och SAMS är IMBA´s dotterförening i Sverige.

1. Cykla bara där det är tillåtet.
Respektera att man inte får cykla på vissa stigar och vägar (fråga om du är osäker); undvik att korsa folks trädgårdar och skaffa de tillstånd som behövs. I naturreservat får man bara cykla på anlagda vägar; Allemansrätten är något vi vill behålla, så lär dig vad som är tillåtet och inte tillåtet i det området du cyklar i. Sättet du beter dig på påverkar, och det påverkar förr eller senare beslutsfattare och lagar.

2. Lämna inga spår.
Var försiktig med marken under dig. Tänk på att olika typer av terräng är olika känslig, och att du behöver anpassa dig och din körstil så att du inte skadar marken mer än nödvändigt. Blöta och leriga spår är oerhört känsliga och skadas lättare än du tror. När spåret är blött är det en bra ide att leta upp en annan stig. Stanna på stigen, och inte försöka hitta nya vägar. Kör över hinder, inte runt dom. Kör du runt hinder breddar du den befintliga stigen eller skapar nya stigar. Undvik det.
Träna dig på att cykla utan att lämna några spår. Det skall inte synas att du kört förbi. Det är betydligt svårare än vad du tror. Ta med dig minst lika mycket hem som du tog ut i skogen. Lämna aldrig skräp i skogen!

3. Behåll kontrollen
Koncentrera dig och fokusera på det du håller på med. Finns det regler för cyklar i området så skall dom följas.

4. Lämna utrymme
Låt dom som använder stigen tillsammans med dig veta att du kommer. En vänlig hälsning eller en ringklocka fungerar bra och ger ett positivt intryck. Ingen blir glad av att bli skrämd. Visa respekt genom att sakta ner till gånghastighet eller till och med stanna när du möter andra. Tänk på att det kan finnas någon bakom nästa krök eller bakom ett träd. Lämna utrymme betyder att du saktar ner, kommunicerar och är beredd på att stanna om det behövs. Först då kan du passera säkert.

5. Skräm inte djur
Alla djur blir rädda om du smyger dig på dom, om du gör häftiga rörelser eller för oljud. Blir djuret rädd kan det innebära fara för dig, för andra och för djuret. Ge djur tid och möjlighet att bekanta sig med dig. Var extra försiktig när du passerar hästar. Fråga ryttaren/ryttarinnan hur du skall bete dig, det uppskattar alla som rider. Att skrämma upp boskap och störa vilda djur är både dumt och onödigt (i vissa fall kan det vara straffbart). Lämna grindar som dom var innan du kom dit, och följ eventuella instruktioner om sådana finns.

6. Var förberedd
Lär känna din utrustning, din förmåga, och området du cyklar i – och förbered dig därefter. Var alltid självförsörjande, se till att all din utrustning är i bra skick och att du är förberedd för väderomslag eller ändringar i terrängen. Sträva efter cykeläventyr som är positiva för dig och som inte blir någon börda för någon annan. Bär alltid hjälm och annan säkerhetsutrustning som kan behövas.

Håll spåren öppna genom att föregå med gott exempel. Cykla säkert, både för dig själv och för miljön. Respektera andra.

/Mattias
 
Re: Lite fakta

mlindstrom; sa:
1. Cykla bara där det är tillåtet.
Respektera att man inte får cykla på vissa stigar och vägar (fråga om du är osäker); undvik att korsa folks trädgårdar

/Mattias


Glädjande att det tagits fram en god sed bland MTB:are.
Försök att formulera om detta med folks trädgårdar eftersom det inte stämmer med den svenska allemansrätten.

För övrigt tror jag att man skulle kunna släppa alla oregistrerade fordon fria om förarna anslöt sig till era regler.

Tuta i kröken!

Sven
 
Re: Lite fakta

mlindstrom; sa:
I naturreservat får man bara cykla på anlagda vägar;

Detta stämmer inte. Varje reservat har egna skötselföreskrifter. I någa är det förbjudet att cykla på stig i andra inte. Vidare finns olika typer av reservat. Vissa är högskyddade, andra är mindre skyddade.

Per
 
Re: Lite fakta

mlindstrom; sa:
2. Lämna inga spår.
Var försiktig med marken under dig.
/Mattias

Lämna inga spår.... Cykla över istället för runt...
Jag har ett ställe där jag cyklar ibland som går mitt emellan två stora traktorspår. Vad lämnar mest spår eftersig? Mina smala MTB däck eller en skogsbruksmaskin/traktor?

I skogar där det bedrivs skogsbruk tycker jag att det är helt irrelevant att prata om slitskador på naturen från en MTB.

Allt prat om slitage gör att man undrar om vi överhuvudtaget bör vistas i naturen.... det har varit slitage i oliga former i alla tider och naturen reparerar sig själv från MTB slitage när detta upphör.
"Sila mygg och svälja kameler" tycker jag att debatten tenderar emot.

Angående fjällen - jag kan inte tänka mig att det blir någon massinvasion av MTBare där. Det är nog mkt värre med slitaget från alltförmånga renar, motorcyklar, fyrhjulingar och skotrar.

Naturvårdsverket vill förbjuda cykel i Laponia (samt i Vålådalen som snart blir nationalpark) för att utredarna personligen inte gillar MTBare, tror jag ialla fall.

/Henrik
 
Bort med Mountain-bikes från fjällen

Oberoende av vad forskningsrapporter visar är min brestämda uppfattning - av vad jag sett - att spår efter Mountain-bike orsakar större skador, förslitning och erosion än fotspår. I synnerhet i sankare och lerigare partier. Därför anser jag det helt riktigt att söka begränsa. Dessutom hör på något sätt en cykel inte naturligt hemma ute i fjällterräng på samma sätt som en vandrare/fotgängare. Sedan kan man lägga vilka aspekter som helst på det hela.

Mvh.

T.A.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg