Bygga om bindningen till SNS-bindning
- Trådstartare Matz_S
- Start datum
Hur klämmer du fast skenan?
Hej Bertil,
din lösning ser både elegant och smart ut. Men jag undrar hur klämmorna sitter fast i metallplattan? Med en försänkt skruv? Tyvärr visar ingen bild detta.
Jag har åkt nu ett antal mil på olika sidoinställningar med Salomon D7, SNS-bindning och Maple Gold. Vad gäller sidoinställningar blir jag mer och mer konfys. Jag började att prova på "centrerad" (SNS-bindningen är ju något utställt) inställning i sidled. Det funkade bättre än väntat, då jag i flera år åkt med rejält utställt både tå- och hälbindning. Sedan prövade jag att flytta ut tåbindning och hälbindning, och det blev nästan katastrof. Jag hängde knappt med mina polare på en social soltur, tur att det inte var på en klubbtur. Sedan följde jag Krister Valtonens exempel (se hans hemsida om fotplacering, mycket bra! http://w1.131.telia.com/~u13106411/langfard/loshal/index.htm ) och ställde ut tåbindningen och STÄLLDE IN hälbindningen. Först kändes det jättekonstigt, men sedan HELT RÄTT. Mina fötter är rätt utåtriktade (liksom Kristers, enl. hans hemsida) och en skillnad är att vinkeln på isättningen blir brantare. Den här inställningen känns mer aggressiv????
Sidoinställning - självklart individuellt, men jag misstänker att olika inställningar kan ha olika kvaliteter för samma åkare. Jag har varit fullständigt övertygad om att utställda tåbindningar och ca 2 mm utställd hälbindning varit det perfekta för mig, nu är jag inte särskilt övertygad om någondera.
Vad säger ni andra om sidoinställning? Hur ser hastighetsfantomernas inställning ut, den verkar ju vara fast i skon och inte möjlig att ändra, eller?
en konfys men nöjd åkare efter helgens blöta turer,
Staffan
Hej Bertil,
din lösning ser både elegant och smart ut. Men jag undrar hur klämmorna sitter fast i metallplattan? Med en försänkt skruv? Tyvärr visar ingen bild detta.
Jag har åkt nu ett antal mil på olika sidoinställningar med Salomon D7, SNS-bindning och Maple Gold. Vad gäller sidoinställningar blir jag mer och mer konfys. Jag började att prova på "centrerad" (SNS-bindningen är ju något utställt) inställning i sidled. Det funkade bättre än väntat, då jag i flera år åkt med rejält utställt både tå- och hälbindning. Sedan prövade jag att flytta ut tåbindning och hälbindning, och det blev nästan katastrof. Jag hängde knappt med mina polare på en social soltur, tur att det inte var på en klubbtur. Sedan följde jag Krister Valtonens exempel (se hans hemsida om fotplacering, mycket bra! http://w1.131.telia.com/~u13106411/langfard/loshal/index.htm ) och ställde ut tåbindningen och STÄLLDE IN hälbindningen. Först kändes det jättekonstigt, men sedan HELT RÄTT. Mina fötter är rätt utåtriktade (liksom Kristers, enl. hans hemsida) och en skillnad är att vinkeln på isättningen blir brantare. Den här inställningen känns mer aggressiv????
Sidoinställning - självklart individuellt, men jag misstänker att olika inställningar kan ha olika kvaliteter för samma åkare. Jag har varit fullständigt övertygad om att utställda tåbindningar och ca 2 mm utställd hälbindning varit det perfekta för mig, nu är jag inte särskilt övertygad om någondera.
Vad säger ni andra om sidoinställning? Hur ser hastighetsfantomernas inställning ut, den verkar ju vara fast i skon och inte möjlig att ändra, eller?
en konfys men nöjd åkare efter helgens blöta turer,
Staffan
Åkteknik + personlig känsla styr inställningen
Hej Staffan,
Först måste jag erkänna att alla detaljer i konstruktionen inte framgår riktigt klart på hemsidan, när jag får tid ska jag göra en mer genomarbetatd beskrivning, men det tar sin tid och tid är det ont om, speciellt om man ska hinna åka skridskor också och inte bara snacka om skridskor
Plattan kläms fast på fem punkter med tillfilad L-profil i aluminium, för att få hållfasthet i gängan på på klämman och även på infästningen av SNS bindningen använder jag mig av så kallade pressmuttrar, dessa är avsedda för att pressas in i aluminiumgods och är helt suveräna för att få hållbara gängor i tunt aluminiumgods, dessa muttrar har en större fläns på undersidan vilket gör att de inte kan dras loss från alumiumgodset.
Klämmorna dras med M4 syrafast skruv med försänkt skalle och till SNS bindningen som sitter fast monterad på "nya" fotplattan som har 2mm gods använder jag M5, också samma teknik med pressmutter. Jag kan dra det så hårt att jag får blodkärlsbristningar i händerna efter skruvmejseln och blir pionröd i ansiktet, sitter som granit, starkare än det är tänkt för i orginalutförande med träskruv i skida.
Det här med åkteknik och skridskons inställning är ett omfattande ämne, men för att hålla det lite kort så kan jag beskriva hur jag åker och vad som passar den åkstilen.
Jag är inget fartvidunder eller konditions proff, jag försöker åka så som hastighetsåkarna åker, skridskon kommer bakifrån in mot ansättningen efter att ha varit i droppläge med tån, ansättning direkt på ytterskär och efter ca: 40% av skäret går jag snabbt över på innerskär de resternade 60% av skäret, på innerskärsfasen trycker jag med hälen och hela skenan och låter skridskon arbeta sig utåt med skridskon i färdriktningen innan den avvecklas och tån droppas neråt. Här ytnyttjar också centrifugalkraften, vilket kräver bra fäste i isen, skäret blir lite bågformigt i sin helhet. Att åka på ytterskäret i första fasen tycker jag är viktigt och för att kunna göra det under flera timmar så måste jag flytta ut fotens placering över skenan.
Om foten står centrerad över skenan måste man över med kroppens tygdpunk (utåt) för mycket för att "nå fram" till ytterskäret, resultatet blir att man tycker sig falla över åt fel håll (utåt) vilket gör att man blir för försiktig i sin ytterskärsåkning, ytterskäret blir kort om något alls och man får bråttom tillbaka på det trygga innerskäret.
En sak som komplicerar det hela med långfärdsskridskoåkning är ryggsäcken, att åka effektivt på ytterskär kräver rätt tyngdpunkt på ryggan så den påverkar kroppens naturliga tyngdpunkt så lite som möjligt, men det kan bli en lång utläggning det också så jag sätter punkt här.
Om du är i Stockholms området så kan du få känna och klämma lite på skridskon så klarnar nog eventuella frågetecknen snabbt när det gäller konstruktionen som i sig är busenkel.
Skrinnarhälsningar - Bertil
Hej Staffan,
Först måste jag erkänna att alla detaljer i konstruktionen inte framgår riktigt klart på hemsidan, när jag får tid ska jag göra en mer genomarbetatd beskrivning, men det tar sin tid och tid är det ont om, speciellt om man ska hinna åka skridskor också och inte bara snacka om skridskor
Plattan kläms fast på fem punkter med tillfilad L-profil i aluminium, för att få hållfasthet i gängan på på klämman och även på infästningen av SNS bindningen använder jag mig av så kallade pressmuttrar, dessa är avsedda för att pressas in i aluminiumgods och är helt suveräna för att få hållbara gängor i tunt aluminiumgods, dessa muttrar har en större fläns på undersidan vilket gör att de inte kan dras loss från alumiumgodset.
Klämmorna dras med M4 syrafast skruv med försänkt skalle och till SNS bindningen som sitter fast monterad på "nya" fotplattan som har 2mm gods använder jag M5, också samma teknik med pressmutter. Jag kan dra det så hårt att jag får blodkärlsbristningar i händerna efter skruvmejseln och blir pionröd i ansiktet, sitter som granit, starkare än det är tänkt för i orginalutförande med träskruv i skida.
Det här med åkteknik och skridskons inställning är ett omfattande ämne, men för att hålla det lite kort så kan jag beskriva hur jag åker och vad som passar den åkstilen.
Jag är inget fartvidunder eller konditions proff, jag försöker åka så som hastighetsåkarna åker, skridskon kommer bakifrån in mot ansättningen efter att ha varit i droppläge med tån, ansättning direkt på ytterskär och efter ca: 40% av skäret går jag snabbt över på innerskär de resternade 60% av skäret, på innerskärsfasen trycker jag med hälen och hela skenan och låter skridskon arbeta sig utåt med skridskon i färdriktningen innan den avvecklas och tån droppas neråt. Här ytnyttjar också centrifugalkraften, vilket kräver bra fäste i isen, skäret blir lite bågformigt i sin helhet. Att åka på ytterskäret i första fasen tycker jag är viktigt och för att kunna göra det under flera timmar så måste jag flytta ut fotens placering över skenan.
Om foten står centrerad över skenan måste man över med kroppens tygdpunk (utåt) för mycket för att "nå fram" till ytterskäret, resultatet blir att man tycker sig falla över åt fel håll (utåt) vilket gör att man blir för försiktig i sin ytterskärsåkning, ytterskäret blir kort om något alls och man får bråttom tillbaka på det trygga innerskäret.
En sak som komplicerar det hela med långfärdsskridskoåkning är ryggsäcken, att åka effektivt på ytterskär kräver rätt tyngdpunkt på ryggan så den påverkar kroppens naturliga tyngdpunkt så lite som möjligt, men det kan bli en lång utläggning det också så jag sätter punkt här.
Om du är i Stockholms området så kan du få känna och klämma lite på skridskon så klarnar nog eventuella frågetecknen snabbt när det gäller konstruktionen som i sig är busenkel.
Skrinnarhälsningar - Bertil
Ombyggnad
Som jag förstår det, vilket jag tycker verkar onödigt, så bygger du en ny bottenplatta. Om man nu är ute efter en förskjuten montering så borde det väl vara OK att montera bindningens centrumskruv på sidan om skenan. Detta innebär att man inte heller bygger på höjden.
Sen förstår jag av följande inlägg att det är väldigt individanpassat vilken vinkel man bör ha.
Det "traditionella" tipset med stortån över skenan bör gå att eftersträva genom att helt enkelt skruva fast bindningen i skridskons platta, den förskjutna monteringen innebär då att min slipper problemet med att få centrumskruven mitt i skenan
/Matz
Som jag förstår det, vilket jag tycker verkar onödigt, så bygger du en ny bottenplatta. Om man nu är ute efter en förskjuten montering så borde det väl vara OK att montera bindningens centrumskruv på sidan om skenan. Detta innebär att man inte heller bygger på höjden.
Sen förstår jag av följande inlägg att det är väldigt individanpassat vilken vinkel man bör ha.
Det "traditionella" tipset med stortån över skenan bör gå att eftersträva genom att helt enkelt skruva fast bindningen i skridskons platta, den förskjutna monteringen innebär då att min slipper problemet med att få centrumskruven mitt i skenan
/Matz
Varför begränsa sig när man inte behöver ?
Det är riktigt att det bygger lite höjd, 2mm högre än orginalet så det kan du bortse ifrån.
Poängen med att klämma fast bindningen är just den att man inte behöver borra fast bindningen i ett läge, tänk om det visar sig att placeringen inte känns bra, bara att borra mera hål ? Centerhålet i SNS bindningen kommer i de flesta fall mycket olyckligt i förhållande till skenan.
Just nu har jag palcerat foten längre bak på skenan för utvärdering, jag skall också testa att flytta ut hälen några mm för utvärderng...bindningen är helt fri från fasta lägen.
Med klämteknik kan du steglöst glida med fotens placering i X och Y led.
Klämtekniken tror jag kan användas även för andra bindningar och hemmmakonstruktioner, det är bara fantasin som sätter begränsningarna för vad som skall klämmas fast på skridskoskenan !
Kläm till Bertil
Det är riktigt att det bygger lite höjd, 2mm högre än orginalet så det kan du bortse ifrån.
Poängen med att klämma fast bindningen är just den att man inte behöver borra fast bindningen i ett läge, tänk om det visar sig att placeringen inte känns bra, bara att borra mera hål ? Centerhålet i SNS bindningen kommer i de flesta fall mycket olyckligt i förhållande till skenan.
Just nu har jag palcerat foten längre bak på skenan för utvärdering, jag skall också testa att flytta ut hälen några mm för utvärderng...bindningen är helt fri från fasta lägen.
Med klämteknik kan du steglöst glida med fotens placering i X och Y led.
Klämtekniken tror jag kan användas även för andra bindningar och hemmmakonstruktioner, det är bara fantasin som sätter begränsningarna för vad som skall klämmas fast på skridskoskenan !
Kläm till
BertilRe: Åkteknik + personlig känsla styr inställningen
Ja, gärna tack! Jag bor i Stockholm. Jag åker då och då på ÖIP, vilket jag förstår av några videofilmer på din hemsida att du också gör då och då. Vi kanske kan ses där någon kväll?
mvh Staffan
[Ändrat av Stadan 2003-01-28 kl 10:44]
just det!Bertil; sa:... tid är det ont om, speciellt om man ska hinna åka skridskor också och inte bara snacka om skridskor
Precis vad jag undrade. Pressade du in muttrarna i aluminiumet? Kan man göra det utan superduperspecialverktyg?
Jag håller med om det för tåbindningen, men för hälen? Efter att ha åkt på utställd tå och häl och nu experimentvis prövade att flytta in hälen kändes det högst oväntat bra med skön balans. Största skillnaden var vinkeln på isättningen som blir brantare, skridskorna går mer "rakt fram".
Ja, gärna tack! Jag bor i Stockholm. Jag åker då och då på ÖIP, vilket jag förstår av några videofilmer på din hemsida att du också gör då och då. Vi kanske kan ses där någon kväll?
mvh Staffan
[Ändrat av Stadan 2003-01-28 kl 10:44]
Re: Re: Re: Åkteknik + personlig känsla styr inställningen
Jag är inte heller säker på att det går fortare, har bara åkt lite på ÖIP och så på sörmlandssjöar i lördags, men jag har under flera år innan åkt med utställd häl (alt. C enl. Krister Valtonens hemsida, se ovan). Anledningen att jag provade att åka med inställd häl var Kristers tips att prova med inställd häl om man går med utåtriktade fötter, vilket jag också gör. Men balansen med utställd häl är jättebra och jag har trivts med det länge, därför blev jag så förvånanad att det funkade så bra att ställa om så mycket.
Kanske har olika hälinställningar olika egenskaper för samma åkare och det inte finns en "rätt inställning" och alla andra är fel? Bertils variant verkar bra, man kan då prova en massa olika utan att borra upp hela fotplattan, som nu börjar likna en schweizerost....
Isättningen var först ovan, men kändes sedan helt naturlig. Konstigt, eftersom jag aldrig förut åkt på det sättet. Nu känns det som jag ska fortsätta med det ett tag iallafall.
Hur sitter hälinfästningen på hastighetsklappskridskorna?
mvh Staffan
thureb; sa:
Jag är inte heller säker på att det går fortare, har bara åkt lite på ÖIP och så på sörmlandssjöar i lördags, men jag har under flera år innan åkt med utställd häl (alt. C enl. Krister Valtonens hemsida, se ovan). Anledningen att jag provade att åka med inställd häl var Kristers tips att prova med inställd häl om man går med utåtriktade fötter, vilket jag också gör. Men balansen med utställd häl är jättebra och jag har trivts med det länge, därför blev jag så förvånanad att det funkade så bra att ställa om så mycket.
Kanske har olika hälinställningar olika egenskaper för samma åkare och det inte finns en "rätt inställning" och alla andra är fel? Bertils variant verkar bra, man kan då prova en massa olika utan att borra upp hela fotplattan, som nu börjar likna en schweizerost....
Isättningen var först ovan, men kändes sedan helt naturlig. Konstigt, eftersom jag aldrig förut åkt på det sättet. Nu känns det som jag ska fortsätta med det ett tag iallafall.
Hur sitter hälinfästningen på hastighetsklappskridskorna?
mvh Staffan
Muttern
Nu börjar vi komma in på detaljer Staffan och det kanske vi inte ska göra i detta forum men en kort beskrivning av muttern.
För att fälla in en M5 mutter i aluminium borrar man ett hål på 7-8 mm (minns ej det exakta måttet) muttern är rund i ena änden och har en fläns i andra änden som ej går igenom det förborrade hålet, den runda änden trycker man upp i det förborrade hålet tills flänsen i andra änden ligger an mot aluminiumytan.
Muttern är så konstruerad att det finns en midja på utsidan av röret, när muttern nu pressas vidare in i godset fylls denna midja med överskotts-aluminium motsvarande det utrymme som flänsen kräver för att sjunka in i aluminiumet.
Jag pressade med ett stansverktyg för håltagning i plåt men det går lika bra att pressa med ett skruvstycke som har släta käftar, pressningen ska ske långsamt, man skall alltså inte banka in muttern.
På klämpunkterna går det att använda vanlig bricka, mutter men det blir väl inte lika snyggt, men SNS bindningen måste fästas med presmutter för fotplattan måste vara slät och får ej ha några utstickande delar.
Lämpligen gör man en pappersmall först, fotplattan är osymetrisk och är vänster respektive höger orienterade, man gör två identiska plattor och vänder den ena så får man en spegelvänd fotplatta.
Hälens placering är som du märker mycket individuellt och beroende på åkteknik, för mig passar den klassiska tekniken bäst och jag finner detta vilsamt och naturligt, jag trivs med centrerad häl men skall experimentera med att ställa ut den lite (samma riktning som tådelen) för att komma ut lite till mot ytterskäret, jag märker stor skillnad med och utan ryggsäck, det är betydligt lättare med ytterskärsåkning utan ryggan med last, detta kanske kan kompenseras med att ställa ut hälen något, det är ju snabbt fixat med en klämskridsko ;-)
mvh / Bertil
[Ändrat av Bertil 2003-01-28 kl 12:15]
Nu börjar vi komma in på detaljer Staffan och det kanske vi inte ska göra i detta forum men en kort beskrivning av muttern.
För att fälla in en M5 mutter i aluminium borrar man ett hål på 7-8 mm (minns ej det exakta måttet) muttern är rund i ena änden och har en fläns i andra änden som ej går igenom det förborrade hålet, den runda änden trycker man upp i det förborrade hålet tills flänsen i andra änden ligger an mot aluminiumytan.
Muttern är så konstruerad att det finns en midja på utsidan av röret, när muttern nu pressas vidare in i godset fylls denna midja med överskotts-aluminium motsvarande det utrymme som flänsen kräver för att sjunka in i aluminiumet.
Jag pressade med ett stansverktyg för håltagning i plåt men det går lika bra att pressa med ett skruvstycke som har släta käftar, pressningen ska ske långsamt, man skall alltså inte banka in muttern.
På klämpunkterna går det att använda vanlig bricka, mutter men det blir väl inte lika snyggt, men SNS bindningen måste fästas med presmutter för fotplattan måste vara slät och får ej ha några utstickande delar.
Lämpligen gör man en pappersmall först, fotplattan är osymetrisk och är vänster respektive höger orienterade, man gör två identiska plattor och vänder den ena så får man en spegelvänd fotplatta.
Hälens placering är som du märker mycket individuellt och beroende på åkteknik, för mig passar den klassiska tekniken bäst och jag finner detta vilsamt och naturligt, jag trivs med centrerad häl men skall experimentera med att ställa ut den lite (samma riktning som tådelen) för att komma ut lite till mot ytterskäret, jag märker stor skillnad med och utan ryggsäck, det är betydligt lättare med ytterskärsåkning utan ryggan med last, detta kanske kan kompenseras med att ställa ut hälen något, det är ju snabbt fixat med en klämskridsko ;-)
mvh / Bertil
[Ändrat av Bertil 2003-01-28 kl 12:15]
SNS bindning på vanlig skridsko
Matz och andra som funderar på "nya sortens" bindning:
montera sidoskruvarna fram och montera även längst bak med sidoskruvar (kanske ej förborrat), använd låsmuttrar. Bakre mittskruven är inte nödvändig. Främre mittskruven: borra ca 5 mm så den får fäste (extra stöd). Använd gärna stark dubbelhäftande tejp. Detta funkar strålande och är enkelt att fixa. /Lycka till!
Matz och andra som funderar på "nya sortens" bindning:
montera sidoskruvarna fram och montera även längst bak med sidoskruvar (kanske ej förborrat), använd låsmuttrar. Bakre mittskruven är inte nödvändig. Främre mittskruven: borra ca 5 mm så den får fäste (extra stöd). Använd gärna stark dubbelhäftande tejp. Detta funkar strålande och är enkelt att fixa. /Lycka till!
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Samma pjäxa till längdskidorna som till långfärdsskridskorna?
- Börjat av lars.brickstad
- Svar: 22
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Pjäxa till löshälsskridskoåkning utan syntetmaterial
- Börjat av Ajfandetvarintedu
- Svar: 1
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Önskas: Tips på bra skalbyxa och jacka till vettigt pris.
- Börjat av Pillenillan
- Svar: 32
-
-
-
-
Total nybörjarfråga, vilken av dessa 3 pjäxor kan jag använda till långisar??
- Börjat av Thrashback
- Svar: 7
-
-
-
-
-
-
Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter
Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg