Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Borrbultning av tradleder i Lysekil
- Trådstartare JOgranit
- Start datum
- Status
- Ej öppen för ytterligare svar.
Antingen accepterar man förbundets dokument om allas och olika discipliners rätt till klättring och för en diskussionen utifrån målgrupp och disciplin i relation till helhet eller så tycker man bara att det är fel. Om detta skrev jag en motion som jag i samtal med ordföranden drog tillbaka då både han och jag tyckte en diskussion i klubben under vår höst hade varit en mer konstruktiv väg. Nu blev det inte så av känd anledning och då deklarerade jag att jag tyvärr får gå på eget omdöme och lämnade klubben. Tråden visar vad en del tycker om mitt omdöme genom grinpelle, buse, vandal etcetera. Det kan jag tyvärr inte göra mycket åt.
Det är ju verkligen din personliga tolkning att det som står i förbundets dokument skulle innebära att du behöver bulta leder.
Du tycker att du "tyvärr får gå på eget omdöme" när det visar sig att dina förslag inte uppskattas.
Du konstaterar sedermera att det du gör inte uppskattas.
Vore det då inte rimligt att ta till sig något av detta, om du har någon form av ödmjukhet eller föreställning av att det du gör när du "tyvärr får gå på eget omdöme" kan vara annat än optimalt?
Kan det inte vara så att ditt sätt att verka för att "alla har rätt till klättring" i själva verket inverkar på mångas möjligheter att utöva klättring, medan ytterst få i själva verket får möjlighet till den klättring Tyrolerdeklarationen vill värna. Vilka typer av klättring, i vilken omfattning och till vilket pris detta ska tillgodoses är ju i högsta grad frågor som måste bedömas med försiktighet, stor erfarenhet, öppenhet och förmåga att tolka vad deklarationen verklig avser.
Kanske är det så att det krävs både lång och bred erfarenhet av klättring för att kunna göra dessa bedömningar, samt att det därför är bra att ta hjälp av klubbar med många medlemmar, och med medlemmar och ledning med lång och bred erfarenhet av all bergsport.
Kanske är det så att du själv inte har större erfarenhet, och förutsättningar att göra dessa bedömningar bättre än de som verkar i en klubb, tillsammans med andra klättrare och med målsättningen att samverka med olika klättrare och deras olika synsätt.
Finns det i själva verket något i ditt resonemang och i dina funderingar som inneburit att du gjort avkall på dina planer, efter att du tagit del av flera klättrares syn?
Det sista är en retorisk fråga, och den är inte ägnad att misskreditera dig (eller att debatteras), tanken är bara att du ska tänka efter själv.
Jag ställer mig själv ganska ofta frågor som dessa, eftersom det är uppenbart att "alla" klättrare har olika syn på vad som är det bästa med klättring.
Borrbultning eller ej så gör ni klättrare sannerligen ingen bra reklam för er. Sannolikt därför min ytterst korta klätterkarriär gick i graven. Vidrigare kultur och näste av småpåvar har jag aldrig stött på någonstans.
Det är ju tyvärr också vanligt att andra än klättrare har en arrogant nedvärderande syn på andra människor.
Jag vet tack och lov många trevliga och positiva klättrare, precis som jag tycker att det är gott om trevliga och positiva människor i många andra sammanhang.
Tråkigt att du gjort dåliga erfarenheter. Jag får hoppas att du haft större lycka i andra sällskap.
Föreningsdemokrati är lite knepigt - och inte alltid speciellt snabbt...
// massor med saklig information//
...Reglerna för föreningsdemokratin föreskrivs i föreningens stadgar
Vad förbundets nye ordförande tycker, eller inte tycker, spelar heller ingen roll alls. Det är de beslut "hans" styrelse fattar på sina möten som är av betydelse för förbundet. Har han en sund grundinställning i angelägna frågor är det naturligtvis bra men hans personliga uppfattningar spelar ingen roll alls för enskilda klubbar - som ju har en egen ledning som fungerar enligt ovan.
Tack för ett ambitiöst och mycket klargörande inlägg!
Article 8 – Style
MAXIM
The quality of the experience and how we solve a problem is more important than whether we solve it. We strive to leave no trace.
1. We aim to preserve the original character of all climbs, most especially those with historical significance. This means that climbers should not increase fixed protection on existing routes. The exception is when there is a local consensus – including agreement from the first ascensionists – to change the level of fixed protection by placing new gear or removing existing gear.
2. We respect the diversity of regional traditions and will not try to impose our point of view upon other climbing cultures – nor will we accept their ways imposed upon ours.
3. Rock and mountains are a limited resource for adventure that must be shared by climbers with many interests and over many generations to come. We realize that future generations will need to find their own NEW adventures within this limited resource. We try to develop crags or mountains in a way that doesn’t steal opportunity from the future.
4. Within a region where bolts are accepted, it is desirable to keep routes, sections of cliffs, or entire cliffs free of bolts in order to preserve a refuge for adventure and to show respect for diverse climbing interests.
5. Naturally protected routes can be just as fun and safe for recreational climbers as bolted routes. Most climbers can learn to place safe natural protection and should be educated to the fact that this provides additional adventure and a rich and natural experience with comparable safety, once the techniques have been learned.
6. In cases of conflicting interest groups, climbers should resolve their differences through dialogue and negotiation to avoid access being threatened.
7. Commercial pressures should never influence the climbing ethics of a person or a region.
8. Good style on big mountains implies not using fixed ropes, performance-enhancing drugs, or bottled oxygen.
Källa http://www.theuiaa.org/tyrol-declaration.html
Kan lägga till nästa mening också:
The first ascent of a route or a mountain is a creative act. It should be done in at least as good a style as the traditions of the region and show responsibility toward the local climbing community and the needs of future climbers.
Jag förstår att Fredrik tycker att han gör en bra grej, men jag förstår inte vad det är för hittepå-dokument han har läst där det står att det är okej att bulta upp ren skit. Inte någonstans i något dokument på hela internet står det: "I Bohuslän är det okej att borrbulta vilken skit som helst".
Det specifika Lysekilärendet kommenterar jag inte utan endast den eviga generella diskussionen om borrbultning.
Här är det viktigt att hålla isär "juridik" och "etik".
Juridik: Borrbultning faller inte in under allemansrätten utan kräver markägares tillstånd.
Om sådan väl erhållits så är det lagligt att borrbulta och då är det ingen laglig skillnad ifall det handlar om nyturer på klippa där naturliga säkringar saknas (det som etiskt accepteras idag) eller om det handlar om att borrbulta redan gjorda tradleder som utmärkt väl går att säkra med naturliga säkringar. (något som än så länge de flesta anser vara felaktigt).
Ifall någon väljer att slå bort tillåtna borrbultar som han heller hon av etiska skäl anser satts felaktigt borde det kunna betraktas som egenmäktigt förfarande och alltså vara olagligt.
Juridik: Borstning och rensning av klippa för att möjliggöra nyturer borde också falla utanför allemansrätten och likaså kräva markägares tillstånd. Detta är mindre uppenbart och så sker säkert sällan, men är något att tänka på ifall man tror att tradklättring är mindre "olagligt" än borrbultad sportklättring.
Etik: När väl den legala delen är utklarad så återstår den evigt etiska. Vad "får" resp. "inte får" borrbultas.
Det är viktigt att vara klar över att all "bultpolicy" och alla "deklarationer" är etiska ställningstaganden baserat på värderingar om vad som är rätt och orätt. Värderingar har den egenskapen att dom brukar kunna ändras med tiden.
Jag tänker inte är vädra mina egna åsikter i delikata avvägningsfrågor utan bara konstatera ett antal faktorer som gör att jag tror att vi kommer att få se mer och mer av borrbultning och att snart spärrarna släpper mot att bulta även etablerade tradleder.
1. Inomhusklättringen.
Klättring liknar inte längre bergsklättring. Alltfler kommer till klättringen utan att söka "den mentala delen" (=spänning). Jag tror att när fler och fler kommer att vilja syssla med "inomhusklättring utomhus" och inte har någon bakgrund från bergsklättring och heller inget intresse för det så kommer krav på mer bultade leder. Då saknas också tradtionen att respektera den stil som förstabestigarna gjorde av en led.
2. Ungdomsverksamhet.
Genom medlemsskapet i RF så blir tävlingsklättringen en allt viktigare del av det organiserade klättersveriges verksamhet. Likaså uppmuntrar och ekonomiskt understöder RF ungdomsverksamhet av olika slag. När det sker utomhus på klippa så blir det topprepsaktiviteter samt sportklättring som uppmuntras, inte tradklättring av förklarliga riskskäl.
Ökad ungdomsverksamhet på klippa driver också på utvecklingen mot mera bult i berget.
3. Kommersialiseringen.
Den kan vara av olika slag, men jag nöjer med mig med att skissa en framtid. Klättring som en del av "fun parks" där välsäkrad (borrbultad) klättring kan locka besökare. Än så länge är utövandet av klättring gratis i Sverige men kontinentalt så förekommer avgiftsbelagd klättring och betänk att vi i Sverige på kort tid accepterat att kommuner m.fl. få ta betalt för att folk skall få utnyttja preparerade skidspår för längdåkning.
Sammanfattningsvis så tror jag på en framtida värdeförskjutning bland klättrare som kommer att innebära att "tradfundamentalisterna" blir allt färre, sportklättervännerna allt fler och därmed accceptansen för borrbultning av såväl gammalt som nytt kommer att öka.
Så passa på att klättra Vilskud, Prismaster, Malorol, Tuborg, Stopper m.fl. tradklassiker medan tid är. Man vet aldrig hur där ser ut om 10 år. (givet markägartillstånd förstås)
Här är det viktigt att hålla isär "juridik" och "etik".
Juridik: Borrbultning faller inte in under allemansrätten utan kräver markägares tillstånd.
Om sådan väl erhållits så är det lagligt att borrbulta och då är det ingen laglig skillnad ifall det handlar om nyturer på klippa där naturliga säkringar saknas (det som etiskt accepteras idag) eller om det handlar om att borrbulta redan gjorda tradleder som utmärkt väl går att säkra med naturliga säkringar. (något som än så länge de flesta anser vara felaktigt).
Ifall någon väljer att slå bort tillåtna borrbultar som han heller hon av etiska skäl anser satts felaktigt borde det kunna betraktas som egenmäktigt förfarande och alltså vara olagligt.
Juridik: Borstning och rensning av klippa för att möjliggöra nyturer borde också falla utanför allemansrätten och likaså kräva markägares tillstånd. Detta är mindre uppenbart och så sker säkert sällan, men är något att tänka på ifall man tror att tradklättring är mindre "olagligt" än borrbultad sportklättring.
Etik: När väl den legala delen är utklarad så återstår den evigt etiska. Vad "får" resp. "inte får" borrbultas.
Det är viktigt att vara klar över att all "bultpolicy" och alla "deklarationer" är etiska ställningstaganden baserat på värderingar om vad som är rätt och orätt. Värderingar har den egenskapen att dom brukar kunna ändras med tiden.
Jag tänker inte är vädra mina egna åsikter i delikata avvägningsfrågor utan bara konstatera ett antal faktorer som gör att jag tror att vi kommer att få se mer och mer av borrbultning och att snart spärrarna släpper mot att bulta även etablerade tradleder.
1. Inomhusklättringen.
Klättring liknar inte längre bergsklättring. Alltfler kommer till klättringen utan att söka "den mentala delen" (=spänning). Jag tror att när fler och fler kommer att vilja syssla med "inomhusklättring utomhus" och inte har någon bakgrund från bergsklättring och heller inget intresse för det så kommer krav på mer bultade leder. Då saknas också tradtionen att respektera den stil som förstabestigarna gjorde av en led.
2. Ungdomsverksamhet.
Genom medlemsskapet i RF så blir tävlingsklättringen en allt viktigare del av det organiserade klättersveriges verksamhet. Likaså uppmuntrar och ekonomiskt understöder RF ungdomsverksamhet av olika slag. När det sker utomhus på klippa så blir det topprepsaktiviteter samt sportklättring som uppmuntras, inte tradklättring av förklarliga riskskäl.
Ökad ungdomsverksamhet på klippa driver också på utvecklingen mot mera bult i berget.
3. Kommersialiseringen.
Den kan vara av olika slag, men jag nöjer med mig med att skissa en framtid. Klättring som en del av "fun parks" där välsäkrad (borrbultad) klättring kan locka besökare. Än så länge är utövandet av klättring gratis i Sverige men kontinentalt så förekommer avgiftsbelagd klättring och betänk att vi i Sverige på kort tid accepterat att kommuner m.fl. få ta betalt för att folk skall få utnyttja preparerade skidspår för längdåkning.
Sammanfattningsvis så tror jag på en framtida värdeförskjutning bland klättrare som kommer att innebära att "tradfundamentalisterna" blir allt färre, sportklättervännerna allt fler och därmed accceptansen för borrbultning av såväl gammalt som nytt kommer att öka.
Så passa på att klättra Vilskud, Prismaster, Malorol, Tuborg, Stopper m.fl. tradklassiker medan tid är. Man vet aldrig hur där ser ut om 10 år. (givet markägartillstånd förstås)
Snälla Fredrik...
Jag har klättrat i många år. Jag gillar såväl tradklättring som bouldering men sportklättring är den disciplin som ligger mig varmast om hjärtat och som jag utövar mest frekvent. Jag ser gärna att det utvecklas mer sportklättring på Västkusten, såväl i riktigt lätta grader som i svårare.
Vi har aldrig träffats Fredrik men jag utgår från att du drivs av en uppriktig önskan att göra klättringen mer tillgänglig för fler personer. Det är i så fall en drivkraft som jag har respekt för. Men snälla Fredrik, ta till dig den kritik som riktas mot ditt agerande. Om inte för att du delar uppfattningen om att det du gör är fel utan för att agerandet kommer att skada den fortsatta utvecklingen av sportklättring på Västkusten och öka (den i många fall onödiga) polariseringen mellan sportklättrare och tradklättrare. Det är inte värt att starta fullskaligt krig mellan disciplinerna, vilket defacto är vad du gör. Följ istället de demokratiska processer som finns. Delar inte majoriteten din uppfattning i en fråga får du försöka igen tills du övertygat den eller ge upp och gå vidare.
Ditt driv framstår som beundransvärt men återigen; snälla, snälla Fredrik tänk dig för. Att driva din linje så hårt som du nu gör och i strid mot en lavin av motstridiga uppfattningar gör så mycket mer skada för sportklättringen än vad tjugo nya bultade Långevikar hade gjort gott.
Jag har klättrat i många år. Jag gillar såväl tradklättring som bouldering men sportklättring är den disciplin som ligger mig varmast om hjärtat och som jag utövar mest frekvent. Jag ser gärna att det utvecklas mer sportklättring på Västkusten, såväl i riktigt lätta grader som i svårare.
Vi har aldrig träffats Fredrik men jag utgår från att du drivs av en uppriktig önskan att göra klättringen mer tillgänglig för fler personer. Det är i så fall en drivkraft som jag har respekt för. Men snälla Fredrik, ta till dig den kritik som riktas mot ditt agerande. Om inte för att du delar uppfattningen om att det du gör är fel utan för att agerandet kommer att skada den fortsatta utvecklingen av sportklättring på Västkusten och öka (den i många fall onödiga) polariseringen mellan sportklättrare och tradklättrare. Det är inte värt att starta fullskaligt krig mellan disciplinerna, vilket defacto är vad du gör. Följ istället de demokratiska processer som finns. Delar inte majoriteten din uppfattning i en fråga får du försöka igen tills du övertygat den eller ge upp och gå vidare.
Ditt driv framstår som beundransvärt men återigen; snälla, snälla Fredrik tänk dig för. Att driva din linje så hårt som du nu gör och i strid mot en lavin av motstridiga uppfattningar gör så mycket mer skada för sportklättringen än vad tjugo nya bultade Långevikar hade gjort gott.
[...] massa text/I]
Sammanfattningsvis så tror jag på en framtida värdeförskjutning bland klättrare som kommer att innebära att "tradfundamentalisterna" blir allt färre, sportklättervännerna allt fler och därmed accceptansen för borrbultning av såväl gammalt som nytt kommer att öka.
Så passa på att klättra Vilskud, Prismaster, Malorol, Tuborg, Stopper m.fl. tradklassiker medan tid är. Man vet aldrig hur där ser ut om 10 år. (givet markägartillstånd förstås)
Tradklättring har aldrig varit så stort som nu, i antalet utövare. Det finns goda anledningar till att tro att antalet tradklättrare kommer att öka, och inte form av nya klättrare, utan från befintliga klättrare som provar på denna typen av klättring. Däremot förstår jag att andelen tradklättrare har minskat, då det för fyrtio år sedan var 100 % tradklättrare, och 0 % inomhusklättrare/sportklättrare. Men antalet tradklättrare ökar.
Jag trodde att klättring var en del i ett samhälle och inte tvärtom. Det säger en hel del om demokratiuppfattning som det talas om på denna tråd men få begriper. Inte konstigt då det är grekiska.
Det står en hel del i Tyroldeklarationen om att respektera regionala traditioner, som jag tidigare refererat till.
Att du helt uppenbart och demonstrativt väljer att gå tvärs emot detta säger väl det mesta om din syn på demokrati.
clindh
Forumvärd
Håller med, jag stänger det här och nu. Redan från inlägg ett är det vissa personer som anklagas och som sedan förvisso är med i debatten och försvarar sig, men det känns som ni hellre borde sätta er i samma rum och diskutera så kanske tonen blir mer sansad.
Debatten runt bulta eller ej etc får gärna tas här, men er personliga/klubbkonflikt passar bättre på något möte er mellan.
Debatten runt bulta eller ej etc får gärna tas här, men er personliga/klubbkonflikt passar bättre på något möte er mellan.
- Status
- Ej öppen för ytterligare svar.
Liknande trådar
Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
---|---|---|---|---|
Olycka Lysekil | Klättring allmänt | 4 | ||
Klättring i Lysekil | Klättring allmänt | 4 |
Liknande trådar
Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter
Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg