Bilder av fjällvandring

[camoscio]

På omslaget till Naturkompaniets katalog ser man två beslutsamma herrar på vandring nära trädgränsen. De ser unga och vältränade ut och bär rejält stora ryggsäckar, speciellt den bakre av dem. Jag vet ju inte om de bara poserar eller om någon påpasslig fotograf fångat dem under en tur. Isåfall vet vi ju inte hur lång och anspråksfull turen är (de ser inte ut at bära vapen eller metspö)
men åtminstone den med den större säcken verkar rustad för en tur på minst tre veckor, kanske mer.

Jag vet inte om det finns någon tanke med valet av motiv.
Men jag misstänker att sådana här bilder sätter sig i det undermedvetna hos mindre erfarna och skapar deras bild av utrustningsbehovet på en vandring. Många frågor till Utsidan visar ju att nybörjare har en fullkomligt orealistisk uppfattning om ryggsäcksbehovet (och habitueerna är bara glada att få hjälpa dem, förstås!). För branschen är det givetvis bra om sådana bilder slår rot ty stora och tunga saker är ju oftast dyrare än små och lätta. På samma vis uppskattar säkert branschen att en rätt ny bok om vandring
på omslaget har ett par på låglandstur med vadhöga pansarpjuck.

En annan bild kommer från Norge, en av DNT:s broschyrer om sommarvandring. En ung man ses vada en bäck. Han har tagit av skor och strumpor och bär dem i händerna. Han går på stenar och vattnet når väl nätt och jämnt över fötterna. Halkar han har han alla chanser att bli blöt över hela kroppen ...


Speciellt i Norge, när jag inhämtat upplysningar om orösade varianter har jag ideligen blivit informerad att vid den eller den bäcken måste du ta av skorna, och kanske rentav byxorna.
På en hel del reseskildringar har jag också sett bilder av sällskap som vadar barbenta och barfota över bäckar där de knappt kan se bottnen. Har de läst nånstans att man gör så? De kan ha sett någon romantisk bild och - omedvetet - präglats av den.

 

[Anders_sthlm]

Jag kan bara instämma i det du skriver. Det var ett både vaket och berättigat påpekande. Mycket handlar ju här om prylar och deras berättigande i samtida vandringskultur. Typ ‘ju mer prylar vi har ju lyckligare blir vi ju’ Vår köphysteri inom friluftslivet knallar ju, på precis som vandrarna gör. Det är helt naturligt att även naturbilden, som populär massbild exploateras i sånna’ här sammanhang..
Går man in i en friluftsaffär finns det ju ett trettiotal olika pjäxor att välja emellan, de flesta av dessa produkter är kopplade till någon form av landskap, imaginära såväl som konkreta sådana. Vad man ställer upp mot denna naturfond är ju det som får resultat för oss som villig konsument att fortsätta köpa..
Det mesta som dock fjällvärlden används för är just pinaler som är konkret relaterat till miljön, i vilken den ska användas i. Men ett rent och idealiserat landskap kan även så användas för, tvål, schampo eller starköl. Ta starkölet ‘Sarek’ som ju har en etikett med Rapadalen på, om än något stiliserad.
Fjällen som fond till något som är kopplat till fysisk mänsklig handlingskraft, dådkraft och ibland även till dess motsats, ödemark, tysthet eller så kallad vildmark.

Att koppla en produkt till nått orealistiskt är just det reklam bygger på, eftersom den ska appellera din vår önskan om något annat. Detta är ju bara så! På trettiotalet kom man ju på, att om man satte en kurvig, blond, bystig kvinna i baddräkt på en motorhuv som plutade med munnen så köpte folk (män) fler bilar oavsett utbildning eller ekonomisk förmåga.

Tyvärr, har inte naturfotografien kopplad till just fjällen utvecklats vidare mycket under det senaste seklet. Det beror till stor del på att naturmänniskor är antagligen djupt konservativa i sin bildsyn eller att dom saknar bildspråklig analysförmåga och ofta föredrar idealiserande och storslagna vyer. Naturfotografien står med andra ord och stampar.
Vår önskan om den ideala utrustningen är givetvis kopplad till denna ganska komplicerade process om hur och var vi vill framställa oss.
Och givetvis.. reklammänniskor och fotografer, för dessa oftast dyra produkter, vet vilka strängar dom ska spela på för att få oss mottagliga för en atmosfär som utstrålar anknytning till just dessa ideal.
Normer för vandring styrs även av dessa.
mvh. Anders

 

[Rollofunk]

För branschen är det givetvis bra om sådana bilder slår rot ty stora och tunga saker är ju oftast dyrare än små och lätta.

Tja. Har alltid tyckt att de är de små och lätta sakerna som är dyrare (och har bättre materialval och kvalité) jämfört med de stora och tunga om det är frågan om vandringsprylar. Med kamerautrustning är det oftast motsatsen.

Det här med vadning är intressant. Jag har på två turer stött på folk som vadat i onödan. Ena gången två Finska äldre herrar, och andra gången två Norska killar. I den första situationen gick gubbarna förbi ett ställe där man kunde gå över på stenar, bara för att vada 300 meter längre fram, och i den andra var det klart med en snabb titt på kartan att killarna i deras färdriktning kunde ha gått runt en sjö med kanske ett par hundra meter extra färdväg. Båda gångerna användes tid, togs risker (åtminstone att bli våt), och yrades i allmänhet. Kan detta också bero på den image folk har om fjällvandring? Att det skall vara lite tufft, och man skall vada om man stöter på ett vattendrag?

Visst har man ju själv också yrat med ett och annat i fjällen, såsom säkert alla någon gång, beroende av bristande erfarenhet som ersatts med reklam och annan andrahandsinfo

 

[majjen]

Vadar ni aldrig bara för att det är så ljuvligt skönt åt fötterna? Det gör jag! När jag kommer fram till planerad lägerplats brukar jag skynda mig att "vada" med hela kroppen medan den fortfarande är varm. Det är ljuvligt!
Och jag har full förståelse för att man ibland vadar fast det inte är helt nödvändigt, bara för att göra det hela lite mer äventyrligt, lite mer spännande. Det är exakt samma drivkraft som gör att en alpinist inte alltid tar den lättaste vägen upp. Har ni inte förstått det så har ni missat en mycket stor poäng med friluftslivet: Att utsätta sig för den lagoma spänningen, den lagoma svårigheten, den lagoma utmaningen och kanske till och med den lagoma faran...

 

[Rollofunk]

Visst skall man ha någon lite extra aktivitet på turerna. För några kan det ju faktiskt vara att vada, och om det gör någon lycklig så varsågod bara. Själv föredrar jag toppturer och ev. lätt boulderklättring. Kanske någon vadare tycker mina aktiviteter är helt onödiga

 

[utter]

På omslaget till Naturkompaniets katalog ser man två beslutsamma herrar på vandring nära trädgränsen. De ser unga och vältränade ut och bär rejält stora ryggsäckar, speciellt den bakre av dem.

Man kan gå till Naturkompaniets hemsida och titta på katalogen. Det man först kan konstatera är att regnskydd gör att ryggsäckarna ser större ut än de är. Visst ser den bakre ryggsäcken stor ut men det kan helt enkelt vara så att han har liggunderlaget spänt på sidan. (F.ö. så använder jag inte själv regnskydd då det är opraktiskt) Den främre av dem verkar ha en packning som liknar min på veckovandring d.v.s. 20-23 kg vid start och 15-16 kg efter en vecka. Med andra ord läser jag inte in det budskapet utan tänker snarare, "Vad vackert det är i fjällen på hösten"

En annan bild kommer från Norge, en av DNT:s broschyrer om sommarvandring. En ung man ses vada en bäck. Han har tagit av skor och strumpor och bär dem i händerna. Han går på stenar och vattnet når väl nätt och jämnt över fötterna. Halkar han har han alla chanser att bli blöt över hela kroppen ...

Tyvärr har jag inte sett denna. Jag själv är skeptisk till vadning utan skor, men i vissa fall kan det tom vara skönt. Att gå i strida glaciärbäckar duger inget annat än kängorna.

 

[utter]

Ah, nu kom jag på en illustrativ bild till vadning och stora ryggsäckar.
http://www.utsidan.se/obj/photo/04/041345bae8f498f62f388d40f2a49f21.jpg

Här har ni mig vadandes (utan skor) vid Pietsaure sameviste. Vad tror ni ryggsäcken väger?

 

[camoscio]

Man kan gå till Naturkompaniets hemsida och titta på katalogen. Det man först kan konstatera är att regnskydd gör att ryggsäckarna ser större ut än de är. Visst ser den bakre ryggsäcken stor ut men det kan helt enkelt vara så att han har liggunderlaget spänt på sidan. (F.ö. så använder jag inte själv regnskydd då det är opraktiskt) Den främre av dem verkar ha en packning som liknar min på veckovandring d.v.s. 20-23 kg vid start och 15-16 kg efter en vecka. Med andra ord läser jag inte in det budskapet utan tänker snarare, "Vad vackert det är i fjällen på hösten"

Nu handlade mitt inlägg om hur noviser omedvetet tar emot bilder; erfarna vandrare tar emot med sin erfarenhet. Eftersom min startvikt för 10 dar i fjällen (eller 8 dar på kontinenten) verkar vara din basvikt på en veckovandring - men jag bär alltså inte på klätterutrustning, systemkamera, fiskeutstyr, e.d. -
är det klart att vi ser olika. Det du säger bekräftar mitt intryck att även den främre vandrarens packning är rätt stor! Och jag får ut av bilden att det nog inte är hos Naturkompaniet jag ska handla prylar. I Linköping vet jag det förstås redan.

 

[utter]

Jag kopplar inte. Så det är fel att ha bilder på fjällvandrare som vandrar veckovis med tält och "kanske" inte har optimerat packningen?
F.ö. vägde min ryggsäck 16 kg vid tillfället.

 

[camoscio]

Jag kopplar inte. Så det är fel att ha bilder på fjällvandrare som vandrar veckovis med tält och "kanske" inte har optimerat packningen?
F.ö. vägde min ryggsäck 16 kg vid tillfället.

Jag har överhuvdtaget inte yttrat mig om rätt och fel. Jag observerar och reflekterar.

 

[utter]

Jag observerade också, men kom fram till en annan slutsats. Men nu tror jag att jag lämnar denna tråd...

 

[majakarlsson]

De ser unga och vältränade ut och bär rejält stora ryggsäckar, speciellt den bakre av dem.

Sån tur att du inte fick syn på mig i somras. Ryggsäcken var bra mycket större och full av gamla, begagnade, lånade, omoderna grejer. Jag som student har inte råd att köpa nytt för att kunna använda nån vecka om året utan lägger hellre pengarna för att ta mig ut på fjället.

Visst hade jag gärna gått med liten smidig ryggsäck men både av utrymmesskäl och ekonomiska skäl blev det en gammal, kanske något stor ryggsäck.

Nu tror jag inte att detta är skälet till den stora ryggsäcken på bilden med tanke på syftet med katalogen. Men det kan vara skälet när du möter människor i fjällen. Jag tycker prylhysterin som finns till och med i ett nöje som vandring är skrämmande.