Bergslagsleden

Majjens nu avslutade genomgång av Bergslagsleden har väckt funderingar om en egen tur, om nu mitt dåliga vänsterknä håller. Eftersom jag gick från Ramundeboda till Ånnaboda för 13 år sen vore det naturligt med sträckan söder om Ramundeboda. Antingen då från Stenkällegården till Ramundeboda, eller från Olshammar, i början på Munkastigen.

Fördelen med den senare startpunkten är att det finns tåg och bus dit. Nackdelen är övernattning. Letar jag får jag massor med förslag "i närheten", t ex Motala. Jag vill helst övernatta vid startpunkten så jag får en tidig start första vandringsdagen. Fördelen med Stenkällegården är möjligheterna till fri övernattning, nackdelen är att jag inte vet hur man tar sig dit. Vem har lösningen?
 
Ingen som vet. Nå, Taxi Karlsborg kan erbjuda skjuts vardagar 9-16 för 610 kronor, så då blir det väl så. Jag ringde även till Skaersund ocvh fick anvisning på ngt som heter Tobbe bud, med en hemsida jag inte lyckats orienters mig på. Jag utgår från att dessa båda orter är närmast belägna civilisation, vem vet bättre?

Men först vill jag nog göra en cykeltur i hemlänet. Bergslagsleden vore rätt lagom att göra kring min 79-årsdag i augusti.
 
Här är ett utkast till program för en tur på Bergslagsleden, med rätt stort utrymme för improviserade ändringar. Jag ignorerar den officiella etappindelningen eftersom flera etappmål inte är rastplatser utan anläggningar. Obs. att jag har tält, älskar att sova i tält och ytterst ogärna övernattar i vindskydd, alltid vill somna och vakna vid vatten samt att jag alltid vill ta vatten från sjöar. Jag renar med tabletter

dag 1: tåg, buss Linköping-Karlsborg, taxi til Granvik. Granvik-Djäknasjön.
dag 2: -- Kölnavattnet
dag 3: -- Alebacken
dag 4: -- Kråksjön
dag 5: -- Ramundeboda.

Helst, om det går att tälta vilt vid Ramundeboda, eller ett stycke förbi, eller innan, skulle jag gå vidare till Bäckelid, och nästa dag gå ut mot landsväen och lifta till Laxå.

Kan man lifta i Sverige? Jag har liftat som mest och bäst i bergstrakter i Spanien, Frankrike och Italien och knappast något annat land i Europa (däremot i USA).

Etapplängden försöker jag anpassa till mina förutsättningar, dvs. dubbelsidig knäartros.

TACKSAM för synpunkter.
 
Här är ett utkast till program för en tur på Bergslagsleden, med rätt stort utrymme för improviserade ändringar. Jag ignorerar den officiella etappindelningen eftersom flera etappmål inte är rastplatser utan anläggningar. Obs. att jag har tält, älskar att sova i tält och ytterst ogärna övernattar i vindskydd, alltid vill somna och vakna vid vatten samt att jag alltid vill ta vatten från sjöar. Jag renar med tabletter

dag 1: tåg, buss Linköping-Karlsborg, taxi til Granvik. Granvik-Djäknasjön.
dag 2: -- Kölnavattnet
dag 3: -- Alebacken
dag 4: -- Kråksjön
dag 5: -- Ramundeboda.

Helst, om det går att tälta vilt vid Ramundeboda, eller ett stycke förbi, eller innan, skulle jag gå vidare till Bäckelid, och nästa dag gå ut mot landsväen och lifta till Laxå.

Kan man lifta i Sverige? Jag har liftat som mest och bäst i bergstrakter i Spanien, Frankrike och Italien och knappast något annat land i Europa (däremot i USA).

Etapplängden försöker jag anpassa till mina förutsättningar, dvs. dubbelsidig knäartros.

TACKSAM för synpunkter.

Låter härligt att lifta men kan inte säga nått om hur det fungerar.
Mer än att jag kommer passera Laxå på väg upp mot Gävle och tillbaks, andra veckan i augusti. Har inte brottom. Så om du vandrar då kan du lifta med mig.
 
Det blev ingen tur.

Jag försökte planera mig förbi väntade regn men hela tiden dök det upp nya varsel om försämringar.Jag hann med att förskjuta starten ett par gånger, bokade och bokade om och tröttnade till sist på allt hattandet. Till detta kom osäkerheten om mina båda artroser, som i juni tvingade til tidigt avbrott på John Bauer. Men jag erinrade mig också hur tråkig den leden var i början, och hur oangenäm med felkonstruerade stättor och trappor(!).Mitt friluftsliv iår har stannat vid en del lyckade utflykter per cykel, med fria övernattningar. fina allihop. Nu ska jag tänka ut en värdig avslutning på den här sommaren. Till nästa sommar hinner jag väl dö.
 
Det blev ingen tur.

Jag försökte planera mig förbi väntade regn men hela tiden dök det upp nya varsel om försämringar.Jag hann med att förskjuta starten ett par gånger, bokade och bokade om och tröttnade till sist på allt hattandet. Till detta kom osäkerheten om mina båda artroser, som i juni tvingade til tidigt avbrott på John Bauer. Men jag erinrade mig också hur tråkig den leden var i början, och hur oangenäm med felkonstruerade stättor och trappor(!).Mitt friluftsliv iår har stannat vid en del lyckade utflykter per cykel, med fria övernattningar. fina allihop. Nu ska jag tänka ut en värdig avslutning på den här sommaren. Till nästa sommar hinner jag väl dö.
Aj, vad negativ du låter. Jag är 67 år och har knäatros på bägge, ryggatros, fingeratros och konstanta slemsäcks och muskelfäste inflamationer. Överväga en operation för ett nytt knä nästa år.
Jag fortsätter att vandra ändå men gör mindre etapper och kanske lättare leder. Har köpt en fällbar stol (Nemo) vilken jag tänker släpa med mig så min rygg får bättre stöd. Min basvikt är relativ lätt så stolen addera vikt men känns fortfarande okej. Ska upp till norra Finland (Kevo NP) och Nordnorge (Varanger och Övre Pasvik NP) nu i September. Längsta etappen är 22 km, får se om jag klarar det.
Jag skulle vara glad om jag kunde hålla på fram till 80- strecket men det tror jag inte.
Hela Bergslagsleden vandrade jag förra året och behövde 15 dagar, så inte så långa etapper.
 
Har försökt få lite information om sträckan Lekhyttan--Nora, i en facebookgrupp, men fått mest nonsenssvar. 1) Är den nya etappen Lekhyttan -- Tväggelåten tillräckligt röjd? Vid min höga ålder är jag inte upplagd för att kämpa mig fram bland fällda reäd och bröt. 2) Synpunkter på följande tänkta läger: Falkasjön, Göljan, (nära) Ramshyttan, varpå vandring + tumme till Nora. Bra tältmark,? lätt tillgång till vatten (jag har tablettter)? etc.
 
1) Är den nya etappen Lekhyttan -- Tväggelåten tillräckligt röjd? Vid min höga ålder är jag inte upplagd för att kämpa mig fram bland fällda reäd och bröt. 2) Synpunkter på följande tänkta läger: Falkasjön, Göljan, (nära) Ramshyttan, varpå vandring + tumme till Nora. Bra tältmark,? lätt tillgång till vatten (jag har tablettter)? etc.
1.Har aldrig gått just den biten men min upplevelse av Bergslagsleden är att den sköts väl, och att ansvariga är tacksamma för rapporter om t ex vindfällen så de kan tas bort. Men inte särskilt överraskande om något träd eller gren blåser ner över stigen, det är ju ändå en led i skogen.

2. Falkasjön har jag bara passerat mitt i pandemitiden, då var det redan folk vid vindskyddet så jag gick inte ända fram. Ser sankt ut om man zoomar in på Naturkartan så kanske inte bra att tälta där. Men vid rastplatsen som tillhör etapp10, vid Björktjärn går det alldeles utmärkt!

Göljan är en mycket trevlig och vackert belägen rastplats, det går att tälta men är inte idealiskt.

Nära Ramshyttan finns rastplats Kvarndammen, tältbart men om jag minns rätt behöver man gå på en spång för att hämta vatten. En kort avstickare lite norrut från Kvarndammen, längs rundslinga Digerberget, finns en bra och tältvänlig rastplats vid Lilla Rammsjön.

Det var inga svårigheter att hämta vatten vid nämnda rastplatser med reservation för Kvarndammen för där åt jag bara lunch med vatten från kranen som står lite lustigt i en gräsklädd kulle bland husen i Ramshyttan.
 
1.Har aldrig gått just den biten men min upplevelse av Bergslagsleden är att den sköts väl, och att ansvariga är tacksamma för rapporter om t ex vindfällen så de kan tas bort. Men inte särskilt överraskande om något träd eller gren blåser ner över stigen, det är ju ändå en led i skogen.

2. Falkasjön har jag bara passerat mitt i pandemitiden, då var det redan folk vid vindskyddet så jag gick inte ända fram. Ser sankt ut om man zoomar in på Naturkartan så kanske inte bra att tälta där. Men vid rastplatsen som tillhör etapp10, vid Björktjärn går det alldeles utmärkt!

Göljan är en mycket trevlig och vackert belägen rastplats, det går att tälta men är inte idealiskt.

Nära Ramshyttan finns rastplats Kvarndammen, tältbart men om jag minns rätt behöver man gå på en spång för att hämta vatten. En kort avstickare lite norrut från Kvarndammen, längs rundslinga Digerberget, finns en bra och tältvänlig rastplats vid Lilla Rammsjön.

Det var inga svårigheter att hämta vatten vid nämnda rastplatser med reservation för Kvarndammen för där åt jag bara lunch med vatten från kranen som står lite lustigt i en gräsklädd kulle bland husen i Ramshyttan.
Tack igen för exemplariskt svar. Tråkigt att du inte känner till sträckan i början (men det gör ingen på fb-grupppen Bergslagsledens vänner heller) ; tyvärr klarade jag inte av den. Jag tog taxi till Lekhyttan, och började gå landsvägen. Efter ett tag viker leden av in i skogen på god stig, men det dröjer inte länge till tvärstopp -- en enorm anhopning med bråte, som jag inte förstod hur jag skulle komma igenom. Vid min höga ålder får ine vandring vara en kamp Så jag gick ut till vägen och gick lite planlöst vidare.Enligt kartan fanns det kanske en stig mot Tväggelåten strax före Hällshyttan . Men jag såg inget sådant. Så jag tillbaka till Lekhyttan, buss till Örebro och tåg hem; kom hem c:a 12 timmar efter avfärd.

Jag mötte två herrar som lyckats gå till landsvägen från Tväggelåten. De sa att leden blev bättre efter det brötiga stället, men vad hjälpte det, när jag inte kommit länge än så. De föreslog mig att gå vidare mot Garphyttan, som jag valt bort från första början p g a tältrestriktioner (0ch enda synliga vattnet på kartan är en bäck, av oviss kvalitet.)

Troligen borde jag ha utgått från Leken, där jag ju också gick för 14 år sen. Det hade kanske varit bättre; att döma av Naturkartan går det en grusväg hela vägen till Tvägggelåten, vilket inte riktigt syns på min karta.
Möjligen fanns en stig dit strax före Hällshyttan men jag såg ingen.

Detta fiasko öveträffar rentav fjolårets misslyckande på John Bauer, då det bl a var felkonstruerade stättor som försvårade för mig. Och jag hade dessutom samma, nej värre, problem med knäna som då, efter ett tag. Vad bir nu kvar av mitt friluftsliv? Några cykelutflykter med fin övernattning har det blivit iår och det är faktiskt allt. Fins det ett liv efter 80?
 
Detta fiasko öveträffar rentav fjolårets misslyckande på John Bauer, då det bl a var felkonstruerade stättor som försvårade för mig. Och jag hade dessutom samma, nej värre, problem med knäna som då, efter ett tag. Vad bir nu kvar av mitt friluftsliv? Några cykelutflykter med fin övernattning har det blivit iår och det är faktiskt allt. Fins det ett liv efter 80?
Jag tycker inte det är ett misslyckande så länge som man försöker, misslyckande är när man har gett upp helt och hållet.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg