Om bŒgjakt
Om bŒgjakt
FrŒgan om effektivitet nŠr det gŠller en jaktform, Šr inte uteslutande en frŒga om hurpass snabbt viltet avlivas. Det finns andra aspekter, exempelvis hur mŒnga jaktdagar/fŠllt vilt jŠgaren behšver. Den senare frŒgan Šr ocksŒ av mycket stort ekonomiskt intresse.
I det fšrsta fallet Šr det sŒ att bŒgjakt uppfyller de krav pŒ snabbt avlivande som samhŠllet stŠller. Effekten av en pil fšrsedd med skŠrande spets motsvarar studsarkulans. Skadskjutningsfrekvensen vid bŒgjakt Šr statistiskt sett lŒg. Skov- og Naturforvaltning i Danmark rapporterar 2,9 % skadskjutning vid bŒgjakt under fšrra jaktsŠsongen. I Danmark Šr bŒgjakten inskriven i jaktlagen sedan 1998. Man jagar vilt upp till och med rŒdjur. Dessfšrinnan jagade man med bŒge dŠr genom ett dispensfšrfarande som varade i 30 Œr. Finland har alltid tillŒtit bŒgjakt pŒ smŒvilt, men under vŒren 2001 legaliserades ocksŒ bŒgjakt pŒ rŒdjur och bŠver.
Det finns en rad fšrdelar med bŒgjakt. Bl a kan Šven tŠtortsnŠra omrŒden utnyttjas fšr jakt eftersom skotthŒllen Šr korta och projektilen tar mark efter 30-50 meter vid skott horisontellt. Exempelvis jagas hare pŒ kyrkogŒrdar och i kolonitrŠdgŒrdar pŒ natten vintertid i Helsingfors. I New Jersey, USA Šr bŒgjakt den enda tillŒtna jaktformen pga den tŠta bebyggelsen. Kšttfšrstšring blir noll och stšrningsfrekvensen av mŠnniskor och annat vilt likasŒ.
Inledningsvis nŠmnde jag ekonomiska aspekter. BŒgjakt Šr en korthŒllsjakt och medelavstŒndet fšr skott mot vilt Šr 18 meter, att jŠmfšra med kulvapnets medelskotthŒll vid jakt som Šr 80 meter. Detta innebŠr naturligtvis att det Šr oerhšrt mycket svŒrare att komma in pŒ skotthŒll med bŒge, vilket i sin tur leder till att den andra effektivitetsfaktorn, antal jaktdagar/fŠllt vilt škar tiofallt. Om det tar en kulvapenjŠgare en dag att fŠlla sitt vilt, kan man statistiskt sett sŠga att det tar 10 dagar fšr bŒgjŠgaren. Detta har en mycket gynnsam ekonomisk effekt, eftersom markŠgaren rent teoretiskt kan sŠlja jakt pŒ en rŒbock tio gŒnger istŠllet fšr en gŒng.
BŒgjŠgaren har i genomsnitt mer jaktlig utbildning Šn švriga jŠgare, eftersom bŒgjŠgaren fšrst mŒste klara de vanliga kurserna som exempelvis JŠgarexamen och dŠrefter gŒ ytterligare minst en speciell bŒgjŠgarutbildning, vanligen IBEP (International Bowhunter Education Program).
BŒgjakt Šr egentligen inte en ny jaktform. Den fšrbjšds 1938 i Sverige, eftersom den halkade med bland švriga spetsvapen nŠr ljusterlagen kom till. Det fanns alltsŒ aldrig nŒgon uttalad orsak att avskaffa bŒgjakt, den bara rŒkade halka med.
BŒgjakt Šr inte bŠttre Šn eldvapenjakt, men den har sina fšretrŠden precis som kulvapenjakt har sina och hagelvapenjakt sina.
mvh
Peter Martinelle
ledamot i Svenska BŒgjŠgarefšrbundet