Att klara soloturer

Jag tar kontakt...

...jag tar kontakt med lokalbefolkningen och pratar med dem.

Efter 19 (21) dagars solocykling upp genom sverige har jag levt ensam, tillsamans med okända människor runt mig, någonstans helt ensam. Vad jag märkte är att före resan tog jag inte alls kontakt med personer och knappt tittade på dem... Nu under cykeläventyret blev det annorlunda, jag pratade med folk... I affärer, på restauranger, vid parkeringsplatser och i princip överallt där det fanns någon att hälsa på. Jag är mera öppen nu än tidigare.

Ensamheten är underbar!!!

Speciellt på kvällen efter en dagsetapp, då det är fint att ligga ner och fundera på livet och mina insatser. Jag lyssnar på vildmarken utanför tältet och lyssnar på fåglarna som sjunger med varandra.

När jag blir för ensam tar jag kontakt med mina närmaste vänner och familj, i tankarna vill säga. Jag tänker på dem...

Ensamheten är jobbig!!!

Jag vill inte leva ensam i hela mitt liv! Och jag tror inte att ni vill det heller men det är ändå bra att göra saker själv under en längre tid, för att hitta tillbaka till sig själv...

Jag ser fram mot sälskap på min nästa resa genom Europa på cykel. Jag vill ha någon att dela med och inte bara tänka på mig själv. Låta någon annan ta del av kakan...
//Dan
 
Era synpunkter!

Hej på Er!

Tack för era synpunkter och förslag på att hur man kan hantera ensamhet och klara soloturer ute i fjället!! Jag uppskattar det! Jag vill påpeka att det inte handlar om mandomsprov eller prov på någon styrka utan det är ifall man vill ut och man blir solo. Då är det bra att man kan på något sätt förbereda sig mentalt för att klara därute på fältet. I vissa stunder har det hänt att jag har haft det jättesvårt att hantera situationen då man känner sig väldigt sårbar. Dock måste jag också erkänna att i vissa stunder känns det skönt att vara själv eftersom det upplevs någon slags frihet att kunna bestämma själv och inte behöva anpassa sig.

Några nämnde om musik men det är inget något för mig med tanke på att jag är döv. I stället är det visuella och andra sätt som gäller för mig. Jag tycker också om, som de flesta, att stöta på folk ibland och få lite socialt umgänge. Någon föreslog att man skulle kunna träna att gå själv på låglandsleder eller vid kusten för att få erfarenheter och pröva olika situationer. Det är en god idé! Även en god idé att skapa rutiner så att man vet vad som förväntar sig att göra.

När vi ändå är inne på ämnet, undrar jag vilket sorts tält brukar ni använda? Jag förmodar att de flesta av er har något typ av lättvikttält som tex Hilleberg Unna eller Akto. Jag överväger att köpa ett enmanstält då jag vill inte bära tungt. Det verkar också om att de flesta föredrar lätt packning är man går ut ensam. Är det någon av er som rekommenderar ett visst tältmärkte eller en viss modell? Som det ser ut idag på tältmarknaden verkar det som att Hilleberg är överlägsen och har ett par intressanta modeller som Akto och Unna. Jag tycker det är lite svårt att välja ett passande tält.

Ja, att gå på solotur är något speciellt....

Fjällhälsningar
Jonas
 
Varför inte...

ett Nallo? Det väger inte så mycket, men är mer flexibelt eftersom det har plats för 2. Jag har ett Akto som jag trivs ganska bra med. Den låga takhöjden (höjden är OK i mitten, men inte i övrigt) blir dock irriterande om man blir liggande i tältet, pga dåligt väder eller så.

Den mentala förberedelsen... Jag var uppe runt Keb-Abisko för några veckor sen (ej solo). Det var en ganska bedrövlig vecka om man ser till vädret, konstant regn. Vi slutade vandringen i Nikkaloukta, på hemresan (bussen till Kiruna, vandrarhemmet i Kiruna, på tåget) träffade vi vid ett flertal tillfällen på en hemvändande tysk ensamvandrare. Han hade all den "rätta" utrustningen, dvs nytt Hilleberg, ny TNF-sovsäck, ny Macpac-ryggsäck etc. Tysken berättade för oss att han aldrig kommit iväg på sin tur eftersom han fått punktering på sitt uppblåsbara liggunderlag. Eftersom lagningsförsök hade misslyckats, så vände han i Nikkaloukta.

Ett bra liggunderlag kostar 200-300, uppblåsbart kanske närmare 1000 kr. Han hade alltså offrat ca 60 h restid, ett antal (10?) tusen på utrustning och tågbiljetter. Men ytterligare 300 kr var för mycket? Det känns inte som en alltför vågad slutsats att modet svek honom. Han vågade inte. Dyrköpt erfarenhet!

/Håkan
 
Framåt Jonas!

Du har rätt inställning för soloturer, dvs du har MODET att erkänna för dig själv och andra att man är sårbar ensam. Det är det som stoppar dig från att fatta fel beslut och att hamna i trassel när du är ute solo!

Jag håller även med föregående om att Nallo är en bra idé. Det är väldigt lätt, men rymmer två med lätthet den gång det dyker upp någon som vill med. Och det kommer det att göra! Att ha ett bra tvåmanstält minskar tröskeln för andra att hänga med. Även om du VILL göra rena solo-turer kan det vara en bra idé med extra utrymme, framför allt vintertid eller om du är i områden med skorpioneroch dyligt.
 
Tält mm soloturer

Rekommenderar Nallo 2, har sålt mitt Akto!
Utrustning, principen vad behöver du och vad har dubbla användningsområden.
Exempelvis extra handskar=lägerskor, följdfråga Behöver du extrahandskar eller lägerskor? Är svaret nekande plockar du bort.
Börja med att titta på din ryggsäcks vikt, med en halvering har du kommit långt.
Behöver du köket eller går det med eld och themos?
Rätt attityd är förutsättningen, gör man resan, målet, upplevelsen till något märkvärdigt, typ min SAREK-EXPEDITION, kan förväntningarna bli för höga och modet rinner ut. Då kan det ju vara bra att skylla på att lagningslapparna inte bet! Ser du det i stället som min promenad i "väglöst land" längs uppgången stig så blir det ju inte lika Äventyrligt och följaktligen behöver du inte spänna bågen så hårt.
Jag hörde engång om en Trapper i Alaska, han hade poncho, ljus, tändstickor, stekpanna och kaffepanna och kaffe i ryggsäcken jämte 30 patroner till sitt gevär, i .22Hornet, lite mässingtråd till reparation av fällor. Hans runda var ca 6o km och han hade lite över 400 fällor att vittja så tillgången på proteiner var god, om fångsten var god tog det honom tre dagar men vanligen en och en halv.
Han sov i sin enkla stuga och gick sen ut till ett nytt varv, på vintern hade han en dunjacka, tunn och sovsäck med sig ävenså.
Givetvis kan man inspireras av dylika riktiga lättviktare. Själva behöver vi nog lite mat.
Kök om det är eldningsförbud ute och med hänsyn till vårt klimat oftast tält och en sovsäck, men sen???
Vid militära och civila överlevnadsövningar lär man sig klara av varierande situationer med det man har innanför pannbenet. Det kan vara en idé att gå en dylik kurs för att se hur lite man egentligen behöver. en tysk familj jag könner till gick från utkanten av Köningsberg till Elbe med en mjölkflaska, en kaffepanna, ljus, tändstickor en slidkniv och varsin filt. En annan tysk flyg officer hade med sig ett smörgåspaket, en liten fickplunta med konjak och en pistol i kaliber .25, han blev nedskjuten bakom linjerna mer än fjorton gånger och gick tillbaka. Attityd är mycket viktigt!
Om du tittar på lättviktssidor som http://www.backpacking.net/intro.html kan du måhända lära dig lite mera om lättviktsprylar. Det viktigaste är att våga välja bort!
Lycka till!
 
Praktiskt tält

Ett praktiskt tält är min rekommendation. Om du nu vill köpa ett Hilleberg så ligger de ganska högt i pris. Visst, ett enmanstält för att spara in på vikt. Men hur blir det då med funktionen? Själv har jag ett Hilleberg Nammatj GT som jag haft i många år. Där har jag gott om utrymme för min packning. Vid dåligt väder så sitter jag i absiden och lagar mat...perfekt. Okej, det väger lite mer. Men det är försumbart i det stora hela. Då kan man dra in på annan utrustning. T ex behöver man inte släpa med sig 7 kg kamerautrustning (egen erfarenhet). Sedan att gå själv i 4 - 5 dagar är bara bra för själen. Ifall du vill gå Kungsleden (sommartid) och vara lite för dig själv så är sträckan mellan Jäckvik och Ammarnäs ett bra ställe att gå på (lågfjäll). Butik finns i Ammarnäs, Adolfström och Jäckvik.

Vandra på!

/Tony
 
Minimalism

De sista inläggen har varit goda råd. Det är sant om man ska gå på renodlade soloturer kan man lika bra investera i ett enmanstält som väger lätt. Men för mig är soloturer inte det primära syftet varför det kan vara lite onödigt att investera ett sådant tält. Jag äger ett fint Hilleberg-tält Helags och jag är jättenöjd med modellen. Däremot tycker jag att det är för tungt och stort när man ska gå själv.

Det är en god idé att ha ett praktiskt tält som man kan kombinera både på soloturer eller tvåsamturer i fjället eller skogen. När jag lånade Unna-tält i somras på en fjälltur saknade jag ofta absiden. Jag har nog vant mig från Helags-modellen. Att gå in i absiden och sedan innetältet och ta av utan kläder och kängor utan att smutsa ner tältet. Jag har också vant mig att ha grejor där vid absiden och ha gott om plats till att röra på mig inne i tältet.

Jag tror tex Nallo2 skulle passa mig bra. Eftersom jag har redan tvåmanstält skulle jag prioritera den här gången att ha lättviktstält. Det är skönt att bära lätt när man går själv. Somliga vandrare föredrar packa lätt som möjligt men jag är minimalist, tycker inte om att ha onödiga saker. På sätt och vis blir det lätt ändå i packningen.

Så länge på dessa tillfällen som jag går solo, kommer jag nog att gå på leder i fjället och på låglandleder i skogen.

Tack för dessa goda råd!

Fjällhälsningar
Jonas
 
Jeg bruker helsport stetind 2, et telt jeg er meget godt fornøyd med. Vekt 1,6 kg uten plugger og stenger
2 kg komplet.
Lett og sette opp, tåler vær og vind, man kan ligge i teltet og lage mat i forteltet.
 
Hm.
Nog har det kittlat lite ibland att ge sig iväg ensam, bara för att se hur man fungerar.
"Bara" den vanliga svampskogen är ju annars två helt olika upplevelser, beroende på om du är ensam med naturen, eller med någon annnan.

En detalj skulle jag inte glömma, om det någonsin blev av: Tag med en loggbok av något slag, och skriv ned vad som händer.
Är man flera kan man ju alltid prata om vad man sett. Är man ensam kan det hjälpa att skriva.
Dessutom blir det kanske en upplevelse för oss andra att läsa, om du publicerar dagboken här...
 

Guest

Gäst
Läs Walden av Thoreau under soloturer

Hej!

Jag håller med föregående talare. Ensamhet stärker dina sinnen och du upplever mer av naturen och tystnaden. Efter ett par dagar blir jag dock mätt på ensamheten och lär mig därigenom att uppskatta mina vänner än mera.

Jag rekommenderar varmt boken "Skogsliv vid Walden" av Henry David Thoreau till alla ensamvandrare. Den ger nytt perspektiv till ensamhet och förmågan att leva under enkla förhållanden. Boken skrevs för 150 år sedan men är mer aktuell än någonsin och finns på alla bibliotek.

Boken är värd sin vikt i ryggsäcken!
 
Zen och konsten att vandra...

Jag har läst boken "Skogsliv vid Walden", den är jättebra! Det finns en annan bok "Zen och konsten att sköta motorcykeln" av Robert M. Pirsig. Den är också jättebra!

Det är en bra ide att ta med sådan typ av böcker så att man kan läsa flera gånger eller långsamt utan att tröttna på och hinna reflektera ute på vandringen.

Synd bara att Walden-boken inte finns i pocketform, jag har boken men i hård pärm. Det är ju fuktigt när man går ute och sover i tält.

Naturfilosofiska hälsningar!
Jonas
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg