Jag tar kontakt...
...jag tar kontakt med lokalbefolkningen och pratar med dem.
Efter 19 (21) dagars solocykling upp genom sverige har jag levt ensam, tillsamans med okända människor runt mig, någonstans helt ensam. Vad jag märkte är att före resan tog jag inte alls kontakt med personer och knappt tittade på dem... Nu under cykeläventyret blev det annorlunda, jag pratade med folk... I affärer, på restauranger, vid parkeringsplatser och i princip överallt där det fanns någon att hälsa på. Jag är mera öppen nu än tidigare.
Ensamheten är underbar!!!
Speciellt på kvällen efter en dagsetapp, då det är fint att ligga ner och fundera på livet och mina insatser. Jag lyssnar på vildmarken utanför tältet och lyssnar på fåglarna som sjunger med varandra.
När jag blir för ensam tar jag kontakt med mina närmaste vänner och familj, i tankarna vill säga. Jag tänker på dem...
Ensamheten är jobbig!!!
Jag vill inte leva ensam i hela mitt liv! Och jag tror inte att ni vill det heller men det är ändå bra att göra saker själv under en längre tid, för att hitta tillbaka till sig själv...
Jag ser fram mot sälskap på min nästa resa genom Europa på cykel. Jag vill ha någon att dela med och inte bara tänka på mig själv. Låta någon annan ta del av kakan...
//Dan
...jag tar kontakt med lokalbefolkningen och pratar med dem.
Efter 19 (21) dagars solocykling upp genom sverige har jag levt ensam, tillsamans med okända människor runt mig, någonstans helt ensam. Vad jag märkte är att före resan tog jag inte alls kontakt med personer och knappt tittade på dem... Nu under cykeläventyret blev det annorlunda, jag pratade med folk... I affärer, på restauranger, vid parkeringsplatser och i princip överallt där det fanns någon att hälsa på. Jag är mera öppen nu än tidigare.
Ensamheten är underbar!!!
Speciellt på kvällen efter en dagsetapp, då det är fint att ligga ner och fundera på livet och mina insatser. Jag lyssnar på vildmarken utanför tältet och lyssnar på fåglarna som sjunger med varandra.
När jag blir för ensam tar jag kontakt med mina närmaste vänner och familj, i tankarna vill säga. Jag tänker på dem...
Ensamheten är jobbig!!!
Jag vill inte leva ensam i hela mitt liv! Och jag tror inte att ni vill det heller men det är ändå bra att göra saker själv under en längre tid, för att hitta tillbaka till sig själv...
Jag ser fram mot sälskap på min nästa resa genom Europa på cykel. Jag vill ha någon att dela med och inte bara tänka på mig själv. Låta någon annan ta del av kakan...
//Dan