Jag antar att denna fråga har stötts och blötts tidigare, men då mina sökningar i forumet har varit relativt fruktlösa och de få råd jag hittat i princip alla säger "snöra på dig pjuxen och dra ut i skogen!" så tänkte jag drista mig till att starta denna tråd. För det har inte varit så enkelt för mig.
Finns det några riktigt bra tips för att förenkla den smärtsamma processen att gå in ett par styva vandringskängor (i mitt fall Meindl Island Pro) när man inte har fötter av stål?
Bakgrund: jag köpte kängorna för många år sedan och har då och då försökt gå in dem, men varje gång har jag vänt efter några hundra meter då jag börjat få ont i fötterna. Jag har ganska beniga fötter och vassa, utstickande fotknölar. Det är framför allt vid fotknölarna som det skaver och trycker. Lättar jag på snörningen så sitter de å andra sidan för slappt runt benet.
Jag har kunnat använda kängorna vid några få tillfällen genom att använda dubbla sockor, där det yttre paret är av typen militärens stålgrå knästrumpor. Dessa viker jag ner skaftet på så att det blir tredubbelt och vikningen slutar alldeles ovanför fotknölarna. Fyra lager socktyg i kängskaftet alltså. Det fyller ut och minskar trycket på fotknölarna, men ändå känner jag av ett visst obehag. Jag har gissningsvis gått ett par, tre mil i dem vid det här laget. Jag förvarar kängorna rengjorda och väl insmorda med Meindl Sportwax, och proppar dem med tidningspapper och pressar ner ett par avrundade pinnar just där fotknölarna sitter för att spänna ut dem lite.
Jag läste i en tråd om skovård att det fanns fetter som mjukade upp lädret och jag tänkte att det kanske kunde vara värt att förlora lite stadga mot att jag faktiskt kan använda kängorna överhuvudtaget. Men när jag kom till butiken sa säljaren att fettet förstörde Gore-Tex membranet så jag skippade den idén.
Finns det några andra sätt att mjuka upp skorna lite och få dem att forma sig efter fötterna? Värme? Vattenbad? Lämna in dem till en skomakare? Eller ska jag helt enkelt ge upp och köpa några andra kängor? Alla kloka tips och råd emottages med stor tacksamhet!
Finns det några riktigt bra tips för att förenkla den smärtsamma processen att gå in ett par styva vandringskängor (i mitt fall Meindl Island Pro) när man inte har fötter av stål?
Bakgrund: jag köpte kängorna för många år sedan och har då och då försökt gå in dem, men varje gång har jag vänt efter några hundra meter då jag börjat få ont i fötterna. Jag har ganska beniga fötter och vassa, utstickande fotknölar. Det är framför allt vid fotknölarna som det skaver och trycker. Lättar jag på snörningen så sitter de å andra sidan för slappt runt benet.
Jag har kunnat använda kängorna vid några få tillfällen genom att använda dubbla sockor, där det yttre paret är av typen militärens stålgrå knästrumpor. Dessa viker jag ner skaftet på så att det blir tredubbelt och vikningen slutar alldeles ovanför fotknölarna. Fyra lager socktyg i kängskaftet alltså. Det fyller ut och minskar trycket på fotknölarna, men ändå känner jag av ett visst obehag. Jag har gissningsvis gått ett par, tre mil i dem vid det här laget. Jag förvarar kängorna rengjorda och väl insmorda med Meindl Sportwax, och proppar dem med tidningspapper och pressar ner ett par avrundade pinnar just där fotknölarna sitter för att spänna ut dem lite.
Jag läste i en tråd om skovård att det fanns fetter som mjukade upp lädret och jag tänkte att det kanske kunde vara värt att förlora lite stadga mot att jag faktiskt kan använda kängorna överhuvudtaget. Men när jag kom till butiken sa säljaren att fettet förstörde Gore-Tex membranet så jag skippade den idén.
Finns det några andra sätt att mjuka upp skorna lite och få dem att forma sig efter fötterna? Värme? Vattenbad? Lämna in dem till en skomakare? Eller ska jag helt enkelt ge upp och köpa några andra kängor? Alla kloka tips och råd emottages med stor tacksamhet!
