ornskar; sa:
Detta är väl kanske annars inget att rekommendera. Även om det funkar för en person är det inte säkert att det funkar för alla. Mycket beror ju på tur eller otur.
Det är inte alltid man vet vad som finns ovanför. De sanitära förhållandena vid Thorung Phedi high camp, till exempel, lämnar mycket övrigt att önska. Och alla lodgerna ner till Tal ligger ju nedanför detta ...
Jag tror inte du riktig förstod vad jag menade. Så jag tar det en gång till. Snabbt rinnande vatten som kommer direkt från snöhöljda berg är i allmänhet lika säkert att dricka som vattnet i en svensk fjällbäck. Det centrala för att hålla sig frisk är att ta reda på varifrån vattnet kommer. I det fall det ligger hus o fält ovanför stället där man funderar på att dricka bör man avstå. Fälten används ju som toaletter, varför skiten förr eller senare hamnar i bäckarna. Särskilt stor är risken under monsunperioden.
Betraktar man théhouse trekking scenen i Nepal innebär detta, att från o med Namche (som har utmärkt källvatten) och uppåt är vattnet säkert i Khumbu, lägre ner bör man undvika det helt, beträffande Langtang börjar man finna rent vatten från Ghoretabela och uppåt, och när det gäller Annapurna skulle jag hävda att mellan Bagarchap och Kalopani kan man lugnt dricka det vatten som finns i kranarna och som serveras på hotellen. Vi var lite tveksamma när vi drack kranvattnet i Tal. Men blev inte sjuka. När det gäller Annapurna BC började vi dricka vattnet vid Deorali.
Du trodde väl inte att vi drack Marsyangdhis vatten? Det gjorde vi inte. Vattnet vi dricker är det som återfinns i de bäckar som kommer rakt från de snöiga bergen och rinner ner till Marsyangdhi eller Thak Khola. Byar som Braga, Manang, Muktinath, Jomosom, Marpha o Thuskhe, hämtar sitt vatten från hög höjd i de omgivande bergen. Just när det gäller dessa byar har jag faktiskt sett varifrån vattnet kommer och jag dricker det utan att blinka, och, kan tilläggas, utan att bli sjuk.
Vid ställen som Thorung high camp (fanns ej när vi senast var där) går man helt enkelt ovanom, aldrig under, för att finna rent vatten.
Skulle man formulera en regel skulle den bli ungefär så här: om vattnet kommer direkt från snöiga berg utan byar, hus eller fält, emellan, så är vattnet sannolikt rent o fullt drickbart. Om det däremot ligger byar eller hus eller fält som vattnet passerar finns en avsevärd risk att det är kontaminerat, o sådant vatten, liksom i de fall man inte vet varifån det kommer, bör man helt avstå från.
Per
[Ändrat av ipg289h 2004-04-03 kl 10:40]