Arga alpinister?

[hassex]

Alpinister Bahh

Fråga en kajakare om han har roder eller skedda eller om han kan rolla då skall ni få se på känslor.

Annars tror jag att andelen akademiker spelar stor roll. Fast annars tror jag att det är mänskligt att käbbla

 

[Mike C]

Jag var aldrig intresserad av att diskutera Pompe och jag tyckte inte det var viktigt. Jag anade väl att det skulle komma upp men jag vill ju också ha ärliga åsikter och jag hade nog fått en polerad verklighet isåfall.

Jag tror att det är din bild av dessa arga alpinister som är polerad. Jag ser det framför mig, Annelie beklagar över hur en bunt arga alpinister bedriver en häxjakt mot henne, det ända hon gjorde var att spetsa till sanningen lite grand för att göra det mera spännande för svensson hemma i soffan, det var ju inte så farligt, varför är de så arga? Ja, undrar du, varför beter sig folk på det här visit mot Annelie, hon som är så ödmjuk och undebar, detta måste redas ut...

Hade du haft en neutral inställningen från början skulle det varit mycket lättare för dig att inse att detta är helt vanlig mänsklig tjabblande. Hans/hassex exempel ovan om roder vs skädda diskussionen är ett lysande exempel. Eller behovet av att kunna göra eskimåsväng är också bra. Eller varför inte bultning vs inte bultning bland klippklättrare (ej alpinister)?

Det är på något sätt lite löjligt att du vill göra en "dokumentär" som tar upp de arga alpinister när du själv är någerlunda insatt i skillnaden mellan att klättra något i alpinstil och att vandra upp för berg med guider, sherpor och allt dragandes i fasta rep som någon annan satt dit. Jag misstänker att din "dokumentär" kommer att vara vinklad då du är partisk.

Varför inte ta upp vägen från guidad höghöjdsvandrare till TV soffa sittare och motivationstalare också? Ta med lite interviewer, t ex "Du har gjort något en 80 åring kan göra och nu är du kändis. Berätta lite om hur det gick till." Då skulle det kanske kunna bli en intressant dokumentär...

 

[-Patric-]

fast när jag tänker efter så är dykare och cyklister också förbannade.. handlar hela frågan om bittra och avundsjuka människor, det är kanske så att dessa finns överallt.. missunnsamhet och avundsjuka istället för förmågan att glädjas åt andras bedrifter eller ens förmågan att se det andra gör som en bedrift.. ?

 

[backst]

Det är inte bara inom klättring/alpinism som denna typ av diskussioner förekommer. Inom triathlon kan ironmandistansen nog jämföras lite med Everest (av gemene man ansedd som mytisk och ouppnåelig). Det spelar ingen roll att det är en oändligt mycket större prestation att springa milen på 35 minuter än att "klara" en ironman. Det skrivs ändå spaltmeter om diverse folk som "klarar" distansen (ex. http://www.latimes.com/food/dailydish/la-dd-gordon-ramsey-hawaii-ironman-20131013,0,1524592.story)

Sjäklvklart är den en bedrift för Ramsay att klara IM, men skulle han i media framställas som en elit-idrottare så skulle nog de som verkligen satsar på sporten bli lite provocerade (nu antyder iofs. artikeln att han kvalat in vilket inte stämmer då han har fått en "kändisplats").

Jag tror säkert att Ramsay förstår det och jag hoppas att Pompe och co. också förstår det.

 

[niklaz]

Jag tror inte det är missunnsamhet i första hand utan störande att läsa att nu ska den icke göra

fast när jag tänker efter så är dykare och cyklister också förbannade.. handlar hela frågan om bittra och avundsjuka människor, det är kanske så att dessa finns överallt.. missunnsamhet och avundsjuka istället för förmågan att glädjas åt andras bedrifter eller ens förmågan att se det andra gör som en bedrift.. ?

 

[nilssa]

fast när jag tänker efter så är dykare och cyklister också förbannade.. handlar hela frågan om bittra och avundsjuka människor, det är kanske så att dessa finns överallt.. missunnsamhet och avundsjuka istället för förmågan att glädjas åt andras bedrifter eller ens förmågan att se det andra gör som en bedrift.. ?

Jag tror att det handlar om frustration. Om jag ser till mig själv och många jag känner så innebär "alpinist" att man snackar 99% och gör 1%, medan tex cykling innebär 50% snacka och 50% göra. Mycket sundare.

 

[-Patric-]

Jag tror att det handlar om frustration. Om jag ser till mig själv och många jag känner så innebär "alpinist" att man snackar 99% och gör 1%, medan tex cykling innebär 50% snacka och 50% göra. Mycket sundare.

jo, det ligger nog en del i det, dessutom är cykling egentligen ganska billigt om man jmf med att göra en bestigning av någon känd topp, det är väl ofta ganska mycket pengar involverat i dessa expeditioner, läste någonstans att mt everest kostar 70 000 dollares.. sedan inte att förglömma bitterheten hos sysslolösa män med skägg..

 

[lyckegard]

Det var ingen undersökning, jag gjorde lite research bara. Dock. Jag tror inte du hade skrivit "Har du rökt upp all cannabis du kunde hitta på aftonbladetredaktionen eller är du bara dum?" om jag berättade att jag gjorde research för en dokumentär.

Enligt ordboken betyder research just undersökning.

 

[johnliungman]

Emil, jag vet inte vad du väntade dig när du gav dig in i detta getingbo. Vill du ha seriösa svar ska du besöka några av de mer talföra "arga alpinisterna" och få problemet förklarat över ett köksbord, inte på ett forum som detta.

Men låt mig ge min teori om din ursprungsfråga:
Det finns en grupp människor, låt oss kalla dem "arga alpinister", som antingen klättrat så pass mycket själva, eller följt klättringen så pass länge, att de skaffat sig en baskunskap om vad som är en topprestation idag. Dessa är förbannade för att mediokra klättrare framställs som framstående, av sig själva eller av media. Så långt är det kanske inget mysterium.
Så varför är denna diskussion så livlig just bland alpinister?
Alpinism har alltid varit knutet till berättelser. Bestigningar av höga berg har gjorts av väderbitna hjältar som kunnat turnera med sin historia, som fått tillträde till hov och herresäten genom sin spännande saga. Det har sällan funnits och finns knappt ens idag något mer än korniga foton, ofta inte från toppen. Bevis saknas, och allt har handlat om trovärdighet. Samtidigt är alpinism så pass komplext att det går att nå en topp på massor av olika vis och säga att man lyckats.
Om vi jämför med maraton: löparen rör sig i en helt publik arena där alla kan se storyn från start till mål. Klockan ger otvetydigt facit om vem som är bäst (möjligen komplicerat av frågan om doping). Reglerna är tydliga. Om någon skulle springa en maraton på tre timmar så vore den personen i mångas ögon "duktig". Men om hen skulle försöka sig på en föreläsningsturne baserat på prestationen så skulle det bli trögt. Tretimmarsgränsen knäcktes i slutet på 1800-talet.
I klättring är det dock möjligt. Everest bestegs onsight, med sämre utrustning, träning, logistik och lokalkännedom än idag för över 50 år sedan. Ändå kan det ge löpsedlar idag om en ung, vältränad svensk med guide når toppen idag.
Måttet på prestationen är vagt och komplicerat. Vittnen saknas. Pengar är i omlopp. Och det finns en enorm okunskap hos allmänheten, som kanske imponeras av en hög topp men i princip ignorerar stilfrågan (som ofta helt avgör vad som är svårt och vad som är lätt.) framför allt beror det nog på att prestationen sker i det fördolda, dessutom i en miljö som är totalt främmande för de allra flesta.
Så jag vill mena att alpinister inte är till naturen argare än andra. De har däremot mer att reta sig på, därför att skillnaden i prestation mellan de verkligt duktiga klättrarna och många av dem som uppmärksammas FAKTISKT är så stor. Detta är det unika med alpinism.

 

[tompa_m]

Det handlar inte om vilken stil man gör det i.

Hade en renblodig alpinist betett sig på samma sätt, med mörkande av guider, stulna och manipulerade bilder, påstådda toppbestigningar som aldrig gjordes et.c. så hade det sett exakt likadant ut.

För att fortsätta på maratonliknelsen, springer du ett lopp på tre timmar så är det kul för dig. Bryter du halvvägs men påstår att du sprang på tre timmar och stjäl bilder som manipuleras för att bli "bevis" så är det inte okej, vare sig bland andra löpare eller bland allmänheten.

Stöld och bedrägeri är inte en fråga om stil.

 

[seon]

Trist tråd. Skall Utsidan upprätthålla något intresse som diskussionsforum för mer eller mindre seriösa ämnen så bör inte trådar med dold agenda tillåtas.

Jag blev mycket besviken när jag upptäckte att detta harmlösa diskussionsämne verkade syfta till att misskreditera kritiken mot en av TS närståendes bergsbestigningsprestationer.

Problemet i Sverige är ju inte "arga alpinister" utan okunskapen om alpina prestationer ibland de "stora medierna" vilket är en anledning till att medialt skickliga äventyrare kan få en publicitet kring sina "prestationer" som vida överskrider prestationens storhet.

Jämför med kritik och bedömningar inom etablerade kritikerområden där sakkunskapen om vad som är bra resp. mindre bra är betydligt större. Nog sågas mediokra prestationer inom etablerad tävlingsidrott liksom inom nöjessektorn, kultursektorn och vetenskapen utan att det betraktas som "argsint".

 

[Ayrin]

Oavsett allt annat tycker jag att det finns en ärlighet i att Emil skapade kontot under eget namn. Det är ju inte direkt svårt att vara anonym på utsidan, om man säger så .