• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

Anpassning - var gaar graensen?

Ett aemne som jag ibland blivit konfronterad med, aer hur mycket en vaesterlaenning ska anpassa sig till en fraemmande kultur.
Var ska man dra graensen?
Naer blir det integritetskraenkande?
Hur mycket aer “tillaatet” att foerolaempa daa man haaller paa det man sjaelv tror paa?

Anledningen till att jag tar upp det just nu, aer att jag igaar kvaell hoerde vilda diskussioner om aemnet.
Det finns maengder med exempel paa tillfaellen daa kniviga situationer kan uppstaa, men haer aer ett konkret exempel paa ett fenomen som jag hoert diskuteras i olika tappningar, vid flera tillfaellen.

En expedition hade foer avsikt att klaettra en 8000-meterstopp i Himalaya. Enligt tradition vill oftast lokalbefolkningen att aveen de utlaendska klaettrarna deltar i en ritual daer man fraemjar bergsgudarna. Tvaa expeditionsmedlemmar var djupt troende (katoliker) och ansaag att ritualen inte var naagot foer dem. De totalvaegrade att vara med och foeljden blev att naagra lokala hjaelpklaettrare, en guide och naagra baerare blev rasande, eftersom de ansaag att bergsgudarnas ilska kunde drabba aeven dem.
Expeditionsledaren foersoekte medla och foereslog att de kunde “laatsas” vara med paa ritualen foer husfridens skull. Det hjaelpte inte. De baada troende stod fast vid sitt beslut och fick dessutom medhaall fraan en ateists haall.
Resultatet blev att atmosfaeren under hela klaettringen var minst sagt sur.

Har ni naagra aasikter angaaende detta?
Gjorde de baada klaettrarna raett, daa de hoell paa sitt?
Aer det raett att tvinga naagon att delta i en ritual, som kan foerknippas med tro/religion?
Ska man anpassa sig, I en situation som denna, aeven om man kaenner att man trampar paa sig sjaelv?
Kommentarer!
 
Det är nog en mycket personlig sak hur följsam och flexibel man kan tänka sig att vara. Det där med ändamålet och medlen du vet. Är det något som står en mycket nära om hjärtat kan det ju bli ett dilemma. Men det verkar lite märkligt att Himalayabesökarna inte kände till den starka lokala tron och traditionen, eller tyckte att just de inte behövde ta hänsyn till den.

/ G
 
Janne Corax; sa:
En expedition hade foer avsikt att klaettra en 8000-meterstopp i Himalaya. Enligt tradition vill oftast lokalbefolkningen att aveen de utlaendska klaettrarna deltar i en ritual daer man fraemjar bergsgudarna.
Det är inte ens fel att två träter men jag är lite nyfiken och innan jag säger mer vill jag veta om lokalbefolkningen var sherpas och buddhister? Katolikers inställning till andra religioner är känt sedan tidigare.
 
Janne Corax; sa:
Ett aemne som jag ibland blivit konfronterad med, aer hur mycket en vaesterlaenning ska anpassa sig till en fraemmande kultur.
Var ska man dra graensen?
Naer blir det integritetskraenkande?
Hur mycket aer “tillaatet” att foerolaempa daa man haaller paa det man sjaelv tror paa?

Det är inte alltid det är så lätt att veta hur man ska göra när man är i ett område som man inte känner till. Jag brukar att försöka anpassa mig så mycket det går utan att det går över mina principer. Jag är ateist så jag brukar att undvika alla typer av religösa ritualer. Både för att jag inte själv tror på dem och för att jag har upptäckt att det inte alltid är omtyckt att jag är med i dem. Blir man utfrågad varför man inte vill vara med i en ritual så brukar jag säga att jag har en annan uppfattning och av den anledningen avstår jag. Det är inte bara religösa ritualer som kan vara lämpliga att undvika utan även många normala traditioner för landet. Jag vet inte hur många gånger jag har förklarat för lokalbefolkningen varför jag inte vill köpa sex. Jag tycker det är fel men ofta tycker lokalbefolkningen att det är helt OK och om man inte gör det så är man ingen man. Vem ska bestämma vad jag ska göra? Ofta händer det att de även erbjuder sig att betala..

Janne Corax; sa:
En expedition hade foer avsikt att klaettra en 8000-meterstopp i Himalaya. Enligt tradition vill oftast lokalbefolkningen att aveen de utlaendska klaettrarna deltar i en ritual daer man fraemjar bergsgudarna. Tvaa expeditionsmedlemmar var djupt troende (katoliker) och ansaag att ritualen inte var naagot foer dem. De totalvaegrade att vara med och foeljden blev att naagra lokala hjaelpklaettrare, en guide och naagra baerare blev rasande, eftersom de ansaag att bergsgudarnas ilska kunde drabba aeven dem.
Expeditionsledaren foersoekte medla och foereslog att de kunde “laatsas” vara med paa ritualen foer husfridens skull. Det hjaelpte inte. De baada troende stod fast vid sitt beslut och fick dessutom medhaall fraan en ateists haall.

Jag förespråkar religionsfrihet och det är upp till var och en att utföra eller undvika de ritualer som passar en själv. Man bör undvika att göra saker som strider mot den lokala religionen, ex att dricka alkohol i muslimska länder. Enligt mina egna åsikter så är det helt OK att inte gå till en Moske flera gånger om dagen bara för att lokalbefolkningen gör det.

Janne Corax; sa:
Har ni naagra aasikter angaaende detta?
Gjorde de baada klaettrarna raett, daa de hoell paa sitt?
Aer det raett att tvinga naagon att delta i en ritual, som kan foerknippas med tro/religion?
Ska man anpassa sig, I en situation som denna, aeven om man kaenner att man trampar paa sig sjaelv?
Kommentarer!

Om man inte gillar en tradition eller ritual så är det helt upp till den enskilde personen att avgöra om man ska vara med eller ställa upp. Jag tycker att klättrarna gjorde rätt.
Om man bill besöka ett speciellt land eller oråde så är det bra om man kan kolla upp lite bakgrund först. Om man inte gillar de flesta traditioner och ritualer i ett område så kan man kanske välja att åka något annat ställe. Det är ganska svårt att hitta 8000 m toppar på andra stället :)

/Stellan
 
Frågan är inte helt enkel. För oss som ej är så troende kan katolikernas attityd var svår att förstå men självfallet är det känsligt ämne för dem och det måste respekteras. Var gränsen går för vad man bör acceptera och inte är helt individuelt och självfallet bör man inte göra saker som strikt strider måt vad vi tycker är rätt och fel (som att köpa sex t.ex). Dock kan man töja lite mer på gränserna än vad somliga gör, det gäller att vara flexibel helt enkel.

Men ofta tycker jag av egen erfarenhet att sådana konflikter brukar att gå att lösa. Nu känner jag inte till de exakta omständigheterna runt händelesen med katolikerna men kanske skulle missförståndet kunnas lösas eller mildras genom sättet som nekan framförs eller någon acceptabel kompromiss eller förklarnaing via någon munk eller annan inflytelserik person, etc. Problem med sherpas är ett problem som de flesta expeditioner får brotas med så som sagt är frågan inte helt enkel.
 
walk_alone (Roland Jatko)

Hej Roland!

I det haer fallet roerde det sig om Tibetanska buddhister paa den Kinesiska/Tibetanska sidan av Himalaya.

jc
 
Oerfaren

Jag har ingen direkt erfarenhet av problem med främmande kulturer. Men generellt måste ju gälla att den kultur man möter, likaväl som den man själv har måste försöka respektera varandra. Att tro på bergsgudar är ju inte bättre än att tro på en katolsk gud.

Däremot kan det väl vara så att i många delar av världen är man mycket noggrannare med att följa den tro man har och då kanske det är lättare för "oss" att vara lite flexibla. En annan sak som i detta fall talar för bergsgudarna är ordspråket "Man får ta seden dit man kommer".

Men helt enkelt är det inte, jag vet inte vad som är rätt eller fel. Man kanske måste vara där för att få en riktig uppfattning om det!?
 
Re: walk_alone (Roland Jatko)

Janne Corax; sa:
I det haer fallet roerde det sig om Tibetanska buddhister paa den Kinesiska/Tibetanska sidan av Himalaya.
Hmmm... varför jag frågar är för att jag har studerat buddhism i sedan 1993. Min lärare är en skolad Bön Geshe.
Inom buddhismen finns inget tvång att delta i någonting. I stället för att försöka tvinga västerlänningar, ateister och katoliker att delta i pujan så borde tibetanerna ha bett någara extra böner för att även de som inte deltog skulle få en lyckosam klättring.
Enligt buddhististisk 'karmateori' så drog de tibetaner som blev arga på sig mycket dåligt karma genom sitt agerande.
Men teori och pratkik är vitt skilda ting. Tibetanerna kanske inte hade an skolad lama med sig och det är svårt att förstå orsaken till vreden.
Kanske något att tänka på när man blir med i en expedition. Att medlemmarna informerar sig om den kulturer de möter samtidigt som man gör klart för bärare och lokala klättrare att det finns medlemmar i expeditionen som inte är med i pujan. Men detta bör kanske klargöras innan man ens hyr bärare för att undvika konflikter.
När blir det kränkande för en själv, ja det är individuellt, kan man delta utan att känna sig kränkt så gör det inget att man deltar men ingen skall känna sig tvingad att delta i några ritualer. Vare sig buddhistiska eller katolska. Jag går in och ut ur kyrkor och jag har varit med om både katolsk mässa och aktivit deltagande i en rysk-ortodox påskmässa även om jag inte tror på Gud. Men det är ju frivilligt och att delta i en puja skall i högsta grad vara en frivillig handling.
Det finns det inga gudar i bergen utan i människornas medvetanden och kan jag få mitt medvetande mer koncentrerat på den handling jag skall utföra så kanske en puja inte är så illa i alla fall. Men man kan ju aldrig vara säker så det är bara att hänga på alla böner :)
 
Pragmatism

Om det här inte är en pricipfråga som avser att eftersöka ett utömmande eller politiskt korrekt alternativ (vilket jag tror blir en lång och förhållandevis akademisk diskurs), så är det väl en fråga om att ta seden dit man kommer eller ändamålen helgar medlen. Som icke-troende går det väl bra att "spela med", det är ju ändå betydelselöst. Som troende är det väl rimligt att respektera andra människors livsbetingelser, och det blir då korrekt utifrån ett filantropiskt perspektiv. Jag vet dock ej om det är en dygd inom katolicismen.
 
Re: Pragmatism

lowe; sa:
Om det här inte är en pricipfråga som avser att eftersöka ett utömmande eller politiskt korrekt alternativ (vilket jag tror blir en lång och förhållandevis akademisk diskurs), så är det väl en fråga om att ta seden dit man kommer eller ändamålen helgar medlen. Som icke-troende går det väl bra att "spela med", det är ju ändå betydelselöst. Som troende är det väl rimligt att respektera andra människors livsbetingelser, och det blir då korrekt utifrån ett filantropiskt perspektiv. Jag vet dock ej om det är en dygd inom katolicismen.

Jag ser ingen anledning att spela med i andras ritualer om man inte gillar dem. Då har det ingen betydelse om man är troende eller ateist. Jag tycker oxå att det är viktigt att respektera andras inställningar och inte tvinga någon att göra något han inte gillar. Därför bör det vara upp till var och en att tacka nej eller ja till varje specifik ritual.

Varför ska man alltid försöka vara politiskt korrekt?

/Stellan
 
Jag kan förstå deras blanka nej på sitt sätt. Jag själv skulle inte haft något emot det, jag har själv blivit inbjuden på ett fejkbröllop i malaysia mellan två av mina kompisar för att man skulle få en inblick i deras kultur. Men å andra sidan skulle jag inte få för mig att åka till Asien utan att vara flexibel nicka och se trevlig ut åt allt. Allt i den världsdelen funkar bättre med en sån liten insats även om det efter tag blir stomatol leenden som är klistrade och knappt försvinner ens när man kommer hem. Asiater för övrigt har fått en att bli ödmjukare och mer förstående, allt funkar bättre med vänlighet.

Hannes