Apropå skavsår, jag har några gånger lyckats få "plösbett" ovanpå vristen.
Jag har rätt låga vrister och det bildas ibland veck på plösen som nyper mig på vristen i steget.
Har försökt labba med lite olika snörningar osv.
Någon som har andra tips/idéer?
Jag som har väldigt smala/låga vrister ihop med riktiga ankfötter känner omedelbart igen problemet. De allra flesta kängor som är stora/breda nog att rymma mina framfötter är också för höga/breda kring hälen och vristen. I bästa fall kan jag få fast bakfoten genom att snöra åt maximalt kring vristen, men då med onormalt mycket veck längs plöskanterna - med just "plösbett" som resultat.
En ännu mer otrevlig konsekvens är ju att flexpunkten hamnar för högt upp på skenbenet, med risk för tryckskador och i värsta fall benhinneinflammation.
Visst kan man hålla på och mecka med plösens läge, fila ner läder och sömmar, vända sidovecken upppåt/utåt etc, men det är inte alltid det hjälper, och framförallt inte mot en alltför hög flexpunkt.
Jag brukar istället lösa detta genom att höja hela fotens läge i skon, så att den "fyller" ut skoskaftet som avsett, och snörningen därmed inte behöver vara så hård och hopknölad. Detta kan, beroende på sko/fotform, åstadkommas t ex genom en extra tjock (eller t o m dubbel) innersula och/eller många (och tjocka) lager av strumpor.
Sen hälper ju inte heller detta i alla skor, det är skillnad på olika modeller och de måste trots allt passa dina fötter någotsånär till att börja med. Nya modeller av Lundhags, Haglöfs m fl kan jag själv t ex aldrig få ordning på p g a deras höga/vida vrister, medan tex Kayland Vertigo, med sitt fina hälgrepp och uttalade "midja" kring mittfoten, funkar mycket bättre och kan snöras mycket lösare utan att förlora hälgreppet eller låta foten glida framåt i nerförsbackar.