• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

Anfäkta och anamma

Det där med utvattning är en ren myt. Att det uppkommer nya ord och svordommar gör bara spåket mer mångfaciterat.

Angående strippen så betydde tjej hora än gång i tiden.

Prognosen blir alltså att vi lär behöva vänja oss vid ordet hora, tyvärr.

En som börjat använda bitch lite väl mycket.
 
crazy; sa:
Det där med utvattning är en ren myt. Att det uppkommer nya ord och svordommar gör bara spåket mer mångfaciterat.

Att sprâket, och framför allt dess ordskatt, icke är en konstant, utan tvärtom befinner sig i stándig förvandling; därom kan vi vara total eniga. Om detta sedan är positivt eller negativt är en frâga för var och en att utröna, och beror vál pà individens inställning till livet i allmänhet.

Dock, denna konstanta utveckling av ordskatten per se är naturligtvis inte synonymt med den urvattning som undertecknad behagade âsyfta i inlágg nâgot tidigare i denna trâd. Missförstândet kan bero pà en delvis olycklig formulering i densamma.

Vad som àsyftades var alltsà icke att ordskatten i sig urvattnats/transformerats, utan snarare att BRUKET av ordskatten har urvattnats. Detta är enligt mig icke en myt, utan kan lätt vederháftas medelst en snabb jämförande studie mellan exempelvis press- och radio-referat, brevváxlingar, romaner, avhandlingar etc etc; dels frân tidigt 1900-tal och dels fràn dagens datum.

Denna urvattning kännetecknas framför allt av att dagens användare av den svenska ordskatten i daglig tal och skrift anvánder sig av betydligt färre ord ur densamme, vilket de facto leder till tradiga upprepningar, betydligt mindre precision och en i största allmánhet ledsam, enahanda och i lángden uttràkande prosa.

Ett gott exempel är vâr vän Kapten Haddock, svordommarnas mäster och okrönte kung, vilken brukar ordskattens alla till buds stàende medel för att háva ur sig otidigheter av de mest skilda slag.

Hur futtiga, lângtràkiga och urvattnade vore inte Tintin-böckerna om Haddock begränsat sig till att upprepa de gamla vanliga "Fan", Djävlar" och "Helvete", till exempel?

Mvh, Mats
[Ändrat av Malindo 2004-11-25 kl 10:49]
 
Mera Haddock

Är det inte Haddock som myntat "Vid Plexiglads skägg"? Jag vill minnas att jag läst det i något av albumen, kan inte minnas vilket på rak arm.
 
Språkbruk

Jag tycker (tradig som jag är) som vanligt att vår vän Massflows Masse är helt rätt ute härna.

Man kan stolpa upp problematiken efter följande linjer: rätt språk, fint språk och bra språk samt slutligen språkets utveckling.

Språkforskare använder begreppet "rätt språk" för att karaktärisera huruvida språket är korrekt ur stavningssynpunkt, syftningssynpunkt (tema-rema etc) och satsbyggnadsmässig synpunkt (grammatisk) etc. Svenska språket är vid varje tidpunkt (liksom andra språk) fyllt med grammatiska och andra regler utifrån vilka bedömningen kan göras.

Ur aspekterna "fint" resp. "fult" språk bedöms språkets "klasstillhörighet" / hur avancerat språket är, där kan man exempelvis använda läsbarhetsindex (LIX). Exempelvis är en akademisk text överlag svårare (finare / tjusigare) än en korthuggen reklamtext.

Om ett språk är "bra" eller "dåligt" beror i sin tur på språksituationen. Här gäller den gamla regeln att "tala med bönder på bönders vis och lärde på latin". Språket bedöms alltså utifrån avsändare, sammanhang och mottagare.

Dessa aspekter används alltså allmänt som underlag när språk ska analyseras i forsknings- och andra sammanhang.

Slutligen har vi språkets utveckling. Språk utvecklas och därmed också kriterierna för vad som är rätt språk, fint språk och bra språk. Vi kan dock som Mats säger se en tydlig "primitivisering" / förenkling av språket sedan århundraden tillbaka. Vi kan exepelvis nämna satsbyggnaden och ordvalet i den genom historien viktigaste källan för svenska språkets utveckling, nämligen Bibeln. (Olaus Petris översättningen av Bibeln från latin till svenska en gång i tiden var antagligen det viktigaste steget i svenskans "moderna" utveckling.) Denna förändring har skett med myndigheters goda minne / på deras uppmaning och är alltså INTE ett resutat av "osynliga händer" / ostyrbara skeenden.

Gott.

Låt oss då jämföra språkbruket hos Kapten Haddock med "Drugtales":

Vi kan enkelt konstatera att Haddocks språk (i svensk översättning) är 1) mer rätt än Drugtales dito. Det är också 2) avgjort finare. Huruvida det är 3) bättre beror på vem det riktar sig till. I båda fallen har vi att göra med tecknade serier, dvs underhållning, och där målgruppen måhända är något äldre för Drugtales. Dessutom är Drugtales mer renodlad humor än Tintin. Hugget som stucket skulle jag säga. Men det är jag det.

Dock, utifrån de tidigare två kriterierna kan vi mycket enkelt konstatera att de INTE uppfyller samma nivå som Haddock.

Muck! (Utropas då och då av Arne Anka, min anm.)

/ G
 
Hoppsan!

Skammens vinröda rodnad sprider sig över mina kinder...
Jag lovar att jag ska fördjupa mig i kulturen nu när vintermörkret sänkt sig!

Punkarn
 
Hade idag den stora glädjen att upptäcka att Tintin numera finns i butikform, nämligen butiken Artmakers i Gamla Stan (STHLM)!!! Fanns en helläcker tintinfigur i fönstret bland annat. (Priserna vet jag inget om, men med tanke på läget är de väl inte helt gratis.)

Väl värt en omväg för Tintin-fantasten! ;)

/ G