Äventyrare del 2....

[thegedd]

Hej !

Oj..ingen som vill diskutera detta intressanta ämne !

Själv gav jag mig av för att finna meningen med livet, delvis fann jag det.

All välgång....Jesper

 

[Corax]

Jag vill inte låta kaxig, men jag känner att jag fann meningen med livet för ganska länge sedan.

Det är helt enkelt att må bra!

Vad som får mig att må bra eller trivas är ju givetvis inte samma som för någon annan. För mig är det att uppleva nya saker, få spänning, se världen etc. För någon annan kan det vara att följa en viss TV-serie år ut och år in, medan ytterligare någon annan mår bra av att göra karriär.
Hittar man bara en sysselsättning eller ett leverne som får en att trivas, anser jag att man funnit meningen med livet.

 

[thegedd]

Jag vill inte låta kaxig, men jag känner att jag fann meningen med livet för ganska länge sedan.

Det är helt enkelt att må bra!

Vad som får mig att må bra eller trivas är ju givetvis inte samma som för någon annan. För mig är det att uppleva nya saker, få spänning, se världen etc. För någon annan kan det vara att följa en viss TV-serie år ut och år in, medan ytterligare någon annan mår bra av att göra karriär.
Hittar man bara en sysselsättning eller ett leverne som får en att trivas, anser jag att man funnit meningen med livet.

Hej !

Efter 8-10 månader på färd kan jag känna att jag börjar bli lite sliten av alla upplevelser.....vad känner du ?

jesper

 

[Corax]

Efter 8-10 månader på färd kan jag känna att jag börjar bli lite sliten av alla upplevelser.....vad känner du ?

Jo, det känner jag också. Att man blir "mätt". Man tar inte till sig längre, utan passerar tex. händelser och vyer som normalt sett fått en att reagera.
En avtrubbning som gör att jag måste ta ett break. Om det sker i landet jag är i för stunden eller i Sverige har ingen betydelse. Det enda som är viktigt är att jag stannar upp och gör något annat ett tag. Om det är några veckor i en stad där man kan fly in i tex. filmens värld eller om det är i någon avkrok där man bara hänger lite och snackar med folk kvittar.

Äventyret får inte bli norm, då är det helt plötsligt vardag.

 

[Jonas P]

Äventyret får inte bli norm, då är det helt plötsligt vardag.

Där sa du något!

Jag har visserligen inte gjort några "seriösare" äventyr, men jag upplevde exakt det förra vintern, då jag gjorde min fjärde säsong på raken.
Så jag bestämde mig för att hålla mig hemma i vinter, och göra kortare resor istället.
Problemet är att just nu, när vintern närmar sig vacklar jag lite i beslutsamheten...
Bergen lockar och jag har lite svårt att se mig själv "bara" åka till fjälls som turist...

 

[XmadiceX]

Hmm.. jag tror inte meningen med livet ligger i just äventyret! Utan där man finner ro, finner man meningen. Kanske inte hela meningen men en del av den.. Annars skulle varje förrvirrad tonåring dra iväg på äventyr.. hehe I O F S. är tonåren ett äventyr =D

 

[thegedd]

Hmm.. jag tror inte meningen med livet ligger i just äventyret! Utan där man finner ro, finner man meningen. Kanske inte hela meningen men en del av den.. Annars skulle varje förrvirrad tonåring dra iväg på äventyr.. hehe I O F S. är tonåren ett äventyr =D

Hej !

Intressant att läsa era åsikter, själv tror jag också att vi människor inte helt är anpassade för att leva i den kultur som vi har skapat själva.....

Vad tror ni ?

Jesper

 

[Staffan Andersson]

Hmm.. jag tror inte meningen med livet ligger i just äventyret! Utan där man finner ro, finner man meningen. Kanske inte hela meningen men en del av den.. Annars skulle varje förrvirrad tonåring dra iväg på äventyr.. hehe I O F S. är tonåren ett äventyr =D

Hej !

Intressant att läsa era åsikter, själv tror jag också att vi människor inte helt är anpassade för att leva i den kultur som vi har skapat själva.....

Vad tror ni ?

Jesper

Jag tror vi lever i den kultur vi förtjänar.

 

[Punkarn]

Hmm.. jag tror inte meningen med livet ligger i just äventyret! Utan där man finner ro, finner man meningen. Kanske inte hela meningen men en del av den.. Annars skulle varje förrvirrad tonåring dra iväg på äventyr.. hehe I O F S. är tonåren ett äventyr =D

Hej !

Intressant att läsa era åsikter, själv tror jag också att vi människor inte helt är anpassade för att leva i den kultur som vi har skapat själva.....

Vad tror ni ?

Jesper

Jag tror vi lever i den kultur vi förtjänar.

Och när vi inte längre står ut med den kultur vi förtjänar drar vi iväg på äventyr.

 

[thegedd]

Hmm.. jag tror inte meningen med livet ligger i just äventyret! Utan där man finner ro, finner man meningen. Kanske inte hela meningen men en del av den.. Annars skulle varje förrvirrad tonåring dra iväg på äventyr.. hehe I O F S. är tonåren ett äventyr =D

Hej !

Intressant att läsa era åsikter, själv tror jag också att vi människor inte helt är anpassade för att leva i den kultur som vi har skapat själva.....

Vad tror ni ?

Jesper

Jag tror vi lever i den kultur vi förtjänar.

Och när vi inte längre står ut med den kultur vi förtjänar drar vi iväg på äventyr.

Håller helt med, när ångesten blir för stor i vardagen måste vi människor dra ut på äventyr för att lätta på trycket, låta våra naturliga instinkter och beteenden råda......

 

[Strykarräven]

Håller helt med, när ångesten blir för stor i vardagen måste vi människor dra ut på äventyr för att lätta på trycket, låta våra naturliga instinkter och beteenden råda......

Man skulle också kunna uttrycka det som att när de stora och komplicerade problemen blir oss övermäktiga, så flyr vi till de små och konkreta problemen som har en enkel (och ofta snabb) lösning, typ "var ska jag tälta?", "hur mycket vatten behöver jag till middan?" osv.
Inte minst så slipper man det sociala tryck som är så genomgående i den "civiliserade" vardagen (som jag f ö tror är en viktig del i vår ökade stressnivå).

Däremot är jag inte så säker på att "Äventyret" är lösningen, för mig uppnås samma sak genom att hugga ved eller dra och fiska. Men, det blir väl också en definitionsfråga.

 

[thegedd]

Håller helt med, när ångesten blir för stor i vardagen måste vi människor dra ut på äventyr för att lätta på trycket, låta våra naturliga instinkter och beteenden råda......

Man skulle också kunna uttrycka det som att när de stora och komplicerade problemen blir oss övermäktiga, så flyr vi till de små och konkreta problemen som har en enkel (och ofta snabb) lösning, typ "var ska jag tälta?", "hur mycket vatten behöver jag till middan?" osv.
Inte minst så slipper man det sociala tryck som är så genomgående i den "civiliserade" vardagen (som jag f ö tror är en viktig del i vår ökade stressnivå).

Däremot är jag inte så säker på att "Äventyret" är lösningen, för mig uppnås samma sak genom att hugga ved eller dra och fiska. Men, det blir väl också en definitionsfråga.

Måste vara underbart att hugga ved eller dra och fiska för att komma i balans.....ska försöka i framtiden.....