Jag vill börja en ny tråd, som ska utgå lite från en annan "Hinder för friluftliv". Litet utdrag därifrån:
"Är det verkligen svårare för kvinnor att hitta någon att frilufsa med eller är fler män nöjda med att utöva friluftsliv ensamma? Själv uppskattar jag att både vara med andra och stundom vara helt ensam."
Men nu pratar jag inte om könet, utan - generellt om människor.
Ni hävdar allihopa att man skulle vara inte rädd att sova ensam för en vecka eller en månad i skogen eller i fjället.
Min fråga är - varför måste man göra det ensam överhuvudtaget? Vad är det för en njutning av ensamheten? Inte en dag, utan - en vecka eller en månad... Blir ni så trötta av sociala kontakter? Eller har ni brist av vänner?
Själv vill jag bli ibland vara ensam också - men det är bara för några timmar. Eller åker bort med resan, men där byter jag bara en omgivning till en annan.
Och jag undrar - hur kan ni vara ensamma i skogen eller i fjället utan människor för en månad?
Går ni oftast så här? Känner ni inte obehagligt sig att vara utan människor på så länge?
Människor är ju så att säga sociala "varelser". Varför letar ni efter ensamheten då?
"Är det verkligen svårare för kvinnor att hitta någon att frilufsa med eller är fler män nöjda med att utöva friluftsliv ensamma? Själv uppskattar jag att både vara med andra och stundom vara helt ensam."
Men nu pratar jag inte om könet, utan - generellt om människor.
Ni hävdar allihopa att man skulle vara inte rädd att sova ensam för en vecka eller en månad i skogen eller i fjället.
Min fråga är - varför måste man göra det ensam överhuvudtaget? Vad är det för en njutning av ensamheten? Inte en dag, utan - en vecka eller en månad... Blir ni så trötta av sociala kontakter? Eller har ni brist av vänner?
Själv vill jag bli ibland vara ensam också - men det är bara för några timmar. Eller åker bort med resan, men där byter jag bara en omgivning till en annan.
Och jag undrar - hur kan ni vara ensamma i skogen eller i fjället utan människor för en månad?
Går ni oftast så här? Känner ni inte obehagligt sig att vara utan människor på så länge?
Människor är ju så att säga sociala "varelser". Varför letar ni efter ensamheten då?