Abborrlim, finns det några erfarenheter av detta?
- Trådstartare Nicke.P
- Start datum
Hmmm
Låter som någon form av benlim. (måste gå åt många aborrar till en kajak) Har ingen erfarenhet av det. Annars är ju den mjuka byggstilen med flexibla kopplingar typ surrningar som brukar användas av naturfolk. Som tätnings medel användes då ofta kåda eller något liknande
Man kan ju också skruva ihop en ply kajak. Om man kan godta plywooden som ett OK material.
Skulle jag bygga något utan läskiga grejer skulle jag nog satsa på någon typ av skinn on frame
Hasse
Låter som någon form av benlim. (måste gå åt många aborrar till en kajak) Har ingen erfarenhet av det. Annars är ju den mjuka byggstilen med flexibla kopplingar typ surrningar som brukar användas av naturfolk. Som tätnings medel användes då ofta kåda eller något liknande
Man kan ju också skruva ihop en ply kajak. Om man kan godta plywooden som ett OK material.
Skulle jag bygga något utan läskiga grejer skulle jag nog satsa på någon typ av skinn on frame
Hasse
cool länk
Här är en av mina favo länkar
http://www.arctickayaks.com/plans.htm
Kajaken Proffersorn paddlar är en New Foundlänsk dom är stadigare än dom grönländska och aleut kajakerna.
Hasse
Här är en av mina favo länkar
http://www.arctickayaks.com/plans.htm
Kajaken Proffersorn paddlar är en New Foundlänsk dom är stadigare än dom grönländska och aleut kajakerna.
Hasse
Hallå där?
Lim till dukning! Det låter som någon rätt ny innovation. Jag måste väl ödmjukt fråga i vilket moment lim månne ingå? Förstå mig rätt! Det finns mycket under solen man inte visste. Frågan är alltså allvarligt och ödmjukt ställd. Arktis är stort och Thulekulturen gammal.
Vänliga hälsningar
Håkan på Kosterfjordens Kajakbyggeri
Lim till dukning! Det låter som någon rätt ny innovation. Jag måste väl ödmjukt fråga i vilket moment lim månne ingå? Förstå mig rätt! Det finns mycket under solen man inte visste. Frågan är alltså allvarligt och ödmjukt ställd. Arktis är stort och Thulekulturen gammal.
Vänliga hälsningar
Håkan på Kosterfjordens Kajakbyggeri
Aborrlim eller inte?
Tjena Nicklas!
Alexander här!
Som alldeles nybliven medlem så blev jag glad när jag såg att någon frågade om aborrlim,och tänkte att här skulle man kunna göra en liten insats.
Jag pysslar en del med "Forntida tekniker"själv,
och har en del erfarenheter när det gäller att framställa lim.
Har kokt lim på ,laxskinn,ålskinn,hjortskinn,stenbitsskinn.
Faktum är att aborrskinn står näst på listan.
Jag använder dom här olika limmerna när jag skall limma på senor på mina olika pilbågar.
Animaliska limmer är inte på något sätt mindre starka
än moderna limmer,utan är fruktansvärt starkt om man gör på rätt sätt.
Vad som däremot är till nackdel för dessa limmer är att dom är vattenlösliga allihop.
Så med den erfarenheten så tror jag att blir det nog svårt att få det att gå ihop med bygge utav en kajak.
Men varför inte prova då får man ju reda på saker och ting.
Finns det dokumenterat att man har använt lim i kajakbygge,eller?
Det låter iallafall spännande.
Om du vill prata med någon som har just arbetat med
aborrlim,så skall du prata med en snubbe som heter-
Ragnar Insulander,det var han som var med på TV och byggde Same pilbågen.
Gå in på Yahoo och sök på hans namn så ska du se att han finns där.
Det är facktiskt inte svårt att framställa dessa limmer!
Om du vill prova själv så ta dom välrensade skinnen,
Låt säga,tio skinn på en liter vatten.
Koka detta tillsammans i cirka två timmar.
Sila av eventuella skinnrester ,du vill ha det så rent som möjligt.
Vad du gör när du kokar skinnen är att du lösgör limämnena som håller ihop skinnet,som då sammlas upp i vattnet.
Nu har du en fått ett lim,men som inte riktigt är färdigt.
Fortsätt att sjuda limmet/vattnet.
Du måste nu koka bort en stor del utav vattnet tills du nu har cirka 1dl till 1,5dl kvar i kastrullen.
ett bra särr att kolla när limmet är färdigt är att doppa fingrarna (tummen och pekfingret) i limmet och
pressa ihop fingrarna i cirka 1 till 2 min.
När limmet är klart så ska du ha svårt att få isär
fingrarna,det ska liksom vara trådigt när du särar på fingrarna.
Då är limmet färdigt för användning.
Vill du spara limmet till senare bör du torka det för att kunna förvara det till ett senare tillfälle.
Häll ut det på något plant och låt det flyta ut tunt.
På en ugnsplåt förslagsvis.
Låt torka i några dagar.
Detta var nu en beskrivning i stora drag,det måste
till avvägningar hela tiden i den här processen.
Lycka till! Alexander
v
Tjena Nicklas!
Alexander här!
Som alldeles nybliven medlem så blev jag glad när jag såg att någon frågade om aborrlim,och tänkte att här skulle man kunna göra en liten insats.
Jag pysslar en del med "Forntida tekniker"själv,
och har en del erfarenheter när det gäller att framställa lim.
Har kokt lim på ,laxskinn,ålskinn,hjortskinn,stenbitsskinn.
Faktum är att aborrskinn står näst på listan.
Jag använder dom här olika limmerna när jag skall limma på senor på mina olika pilbågar.
Animaliska limmer är inte på något sätt mindre starka
än moderna limmer,utan är fruktansvärt starkt om man gör på rätt sätt.
Vad som däremot är till nackdel för dessa limmer är att dom är vattenlösliga allihop.
Så med den erfarenheten så tror jag att blir det nog svårt att få det att gå ihop med bygge utav en kajak.
Men varför inte prova då får man ju reda på saker och ting.
Finns det dokumenterat att man har använt lim i kajakbygge,eller?
Det låter iallafall spännande.
Om du vill prata med någon som har just arbetat med
aborrlim,så skall du prata med en snubbe som heter-
Ragnar Insulander,det var han som var med på TV och byggde Same pilbågen.
Gå in på Yahoo och sök på hans namn så ska du se att han finns där.
Det är facktiskt inte svårt att framställa dessa limmer!
Om du vill prova själv så ta dom välrensade skinnen,
Låt säga,tio skinn på en liter vatten.
Koka detta tillsammans i cirka två timmar.
Sila av eventuella skinnrester ,du vill ha det så rent som möjligt.
Vad du gör när du kokar skinnen är att du lösgör limämnena som håller ihop skinnet,som då sammlas upp i vattnet.
Nu har du en fått ett lim,men som inte riktigt är färdigt.
Fortsätt att sjuda limmet/vattnet.
Du måste nu koka bort en stor del utav vattnet tills du nu har cirka 1dl till 1,5dl kvar i kastrullen.
ett bra särr att kolla när limmet är färdigt är att doppa fingrarna (tummen och pekfingret) i limmet och
pressa ihop fingrarna i cirka 1 till 2 min.
När limmet är klart så ska du ha svårt att få isär
fingrarna,det ska liksom vara trådigt när du särar på fingrarna.
Då är limmet färdigt för användning.
Vill du spara limmet till senare bör du torka det för att kunna förvara det till ett senare tillfälle.
Häll ut det på något plant och låt det flyta ut tunt.
På en ugnsplåt förslagsvis.
Låt torka i några dagar.
Detta var nu en beskrivning i stora drag,det måste
till avvägningar hela tiden i den här processen.
Lycka till! Alexander
v
Frågor till Alexander och Nicklas
Vattenlösliga limmer låter lite bakvänt när det gäller havskajaker i trä. Men vad händer om man oljar över en fisk- eller benlimsfog med linolja eller båtlack? Det är kanske något sådant som Nicklas Pettersson menar. Det måste ju förresten ha regnat även på forntidsfolkens pilbågar. Skulle mongoler, hunner, romare m.fl. ställt in krigen de dagar det regnade? Den svenska fjällkedjan är grymt regnig. På något sätt måste man ha skyddat de eventuella konstruktioner där lim förekommer.
Enligt det sätt jag har lärt mig bygga grönlandskajak förekommer inga limfogar, vare sig i duk eller träverk. En statisk limfog är ogörlig i en konstruktion som rör sig hela tiden. Allt surras, pluggas och sys ihop, från början till slut.
Jag måste faktiskt erkänna att jag har funderat på var i helsike ett vattenlösligt lim kan komma till användning i en grönlandskajak... Jaja, man kan inte veta allt.
M.v.h. Håkan Johansson.
Vattenlösliga limmer låter lite bakvänt när det gäller havskajaker i trä. Men vad händer om man oljar över en fisk- eller benlimsfog med linolja eller båtlack? Det är kanske något sådant som Nicklas Pettersson menar. Det måste ju förresten ha regnat även på forntidsfolkens pilbågar. Skulle mongoler, hunner, romare m.fl. ställt in krigen de dagar det regnade? Den svenska fjällkedjan är grymt regnig. På något sätt måste man ha skyddat de eventuella konstruktioner där lim förekommer.
Enligt det sätt jag har lärt mig bygga grönlandskajak förekommer inga limfogar, vare sig i duk eller träverk. En statisk limfog är ogörlig i en konstruktion som rör sig hela tiden. Allt surras, pluggas och sys ihop, från början till slut.
Jag måste faktiskt erkänna att jag har funderat på var i helsike ett vattenlösligt lim kan komma till användning i en grönlandskajak... Jaja, man kan inte veta allt.
M.v.h. Håkan Johansson.
Svar till Sprallerhöken!
Tjena!
Det har gått ett tag,men nu tänkte jag komma till skott.
Jag ville börja med att säga att det går bra att stryka på linolja ovanpå limmet.
Jag har en bekant som gjorde detta på sin senförstärkta pilbåge.
Det verkar funka.
Men sedan hur bra det är ,det vet jag inte.
Själv använder jag laxskinn,ålskinn och skallerormskinn för att täcka över senorna på mina bågar.
Detta leder oss in på nästa sak som du undrade.
Samerna löste detta på sitt eget lilla sätt.
Dom limmade ihop två skenor av Fur och Björk med just
Aborrlim till en pilbåge.
Sedan lindade man bågen med Björknäver som skydd mot
fukt och dylikt.
Nu tänkte jag byta ämne.
Jag skulle vilja fråga dig som håller på med traditionella kajaker om du känner till om inuiterna
har använt utriggare på sina kajaker.
Jag har inte sett detta någonstans men det har ju använts flitigt på många andra håll i världen.
Eftersom inuiterna var ett så fiffigt folk på att komma på lösningar till saker och ting så tycker jag att detta borde vara en sådan sak som dom borde ha
kommit på.
Men dom hade kanske goda skäl till att inte använda
utriggare,vad vet jag.
Du förexten,sprallerhöken hade du varit intresserad utav tunna råhudsremmar till att binda kajak med???
Isåfall kan jag stå till tjänst!
Hälsningar från Skåneland:Alexander
Tjena!
Det har gått ett tag,men nu tänkte jag komma till skott.
Jag ville börja med att säga att det går bra att stryka på linolja ovanpå limmet.
Jag har en bekant som gjorde detta på sin senförstärkta pilbåge.
Det verkar funka.
Men sedan hur bra det är ,det vet jag inte.
Själv använder jag laxskinn,ålskinn och skallerormskinn för att täcka över senorna på mina bågar.
Detta leder oss in på nästa sak som du undrade.
Samerna löste detta på sitt eget lilla sätt.
Dom limmade ihop två skenor av Fur och Björk med just
Aborrlim till en pilbåge.
Sedan lindade man bågen med Björknäver som skydd mot
fukt och dylikt.
Nu tänkte jag byta ämne.
Jag skulle vilja fråga dig som håller på med traditionella kajaker om du känner till om inuiterna
har använt utriggare på sina kajaker.
Jag har inte sett detta någonstans men det har ju använts flitigt på många andra håll i världen.
Eftersom inuiterna var ett så fiffigt folk på att komma på lösningar till saker och ting så tycker jag att detta borde vara en sådan sak som dom borde ha
kommit på.
Men dom hade kanske goda skäl till att inte använda
utriggare,vad vet jag.
Du förexten,sprallerhöken hade du varit intresserad utav tunna råhudsremmar till att binda kajak med???
Isåfall kan jag stå till tjänst!
Hälsningar från Skåneland:Alexander
svar till Alexander Ravenna
Tack för en intressant information. Det finns lösningar på det mesta. Fiffighet, extremt långvarig forskning och en annan inställning tror jag har varit lösningen på många problem världen över under historiens gång.
Jo, inuiterna på Grönland, och förmodar jag, även på andra hål i Arktis, använde inte uteriggare på sina kajaker. Det blir ju allldeles för bökigt om du skall manövrera snabbt för att komma i t.ex. kastläge med harpunen. Kajaken skall vara så smal att det är du som skall ha befälet över kajaken och inte tvärtom.
Däremot har fångstblåsan, (magsäck av valross eller klapmyts, som är förbunden till harpunspetsen med en lång lina) i kombination med den ickevinklade paddeln och den robusta däcksutrustningen fungerat som flottör. Det går alltså an att nu bara ställa sig upp i kajaken om man vill lätta på trycket eller spana.
Jag är inte intresserad av råhudsremmar för tillfället. De passar inte in riktigt i materialkombinationen.
Tack för en intressant information. Det finns lösningar på det mesta. Fiffighet, extremt långvarig forskning och en annan inställning tror jag har varit lösningen på många problem världen över under historiens gång.
Jo, inuiterna på Grönland, och förmodar jag, även på andra hål i Arktis, använde inte uteriggare på sina kajaker. Det blir ju allldeles för bökigt om du skall manövrera snabbt för att komma i t.ex. kastläge med harpunen. Kajaken skall vara så smal att det är du som skall ha befälet över kajaken och inte tvärtom.
Däremot har fångstblåsan, (magsäck av valross eller klapmyts, som är förbunden till harpunspetsen med en lång lina) i kombination med den ickevinklade paddeln och den robusta däcksutrustningen fungerat som flottör. Det går alltså an att nu bara ställa sig upp i kajaken om man vill lätta på trycket eller spana.
Jag är inte intresserad av råhudsremmar för tillfället. De passar inte in riktigt i materialkombinationen.
Traditionella Kajaker!
Guddau Håkan!
Tack för din förklaring om utriggare.
Nu så hajar jag lite bättre varför dom inte körde med
sådana.
Manövrering till 100% är tydligen viktigast.
Vet du om det finns dokumentärfilmer just om Inuiterna
deras kultur och deras fångsttekniker???
Det hade varit grymt spännande att få se.
Det finns ju den där klassikern "NANOOK" som Robert Faherty
gjorde på 20-talet,tänkte skulle köpa den.
Men jag såg nån film på Nationalmuseumet i Köpenhamn
som var nyare,den var himla bra.
Dit skulle du åka för att kolla in Kajaker alltså!!!!
Jesusagechrist vilken samling.
Du kanske redan har varit där,du som verkar vara en
sån entusiast!
Om inte så,.....ja du hajar säkert själv.
Tyvärr var jag inte invigd i kajakvärlden just då
Så jag tittade inte så noga,kollade mest pilbågarna.
Har du några bilder man skulle kunna bli lite inspirerad utav,ditt "åk" kanske.
Jag har glasfiberkajak som det är idag men kan mycket väl tänka mig att skaffa mig en "riktig"kajak.
Eller några bra länkar kanske?
Guddau Håkan!
Tack för din förklaring om utriggare.
Nu så hajar jag lite bättre varför dom inte körde med
sådana.
Manövrering till 100% är tydligen viktigast.
Vet du om det finns dokumentärfilmer just om Inuiterna
deras kultur och deras fångsttekniker???
Det hade varit grymt spännande att få se.
Det finns ju den där klassikern "NANOOK" som Robert Faherty
gjorde på 20-talet,tänkte skulle köpa den.
Men jag såg nån film på Nationalmuseumet i Köpenhamn
som var nyare,den var himla bra.
Dit skulle du åka för att kolla in Kajaker alltså!!!!
Jesusagechrist vilken samling.
Du kanske redan har varit där,du som verkar vara en
sån entusiast!
Om inte så,.....ja du hajar säkert själv.
Tyvärr var jag inte invigd i kajakvärlden just då
Så jag tittade inte så noga,kollade mest pilbågarna.
Har du några bilder man skulle kunna bli lite inspirerad utav,ditt "åk" kanske.
Jag har glasfiberkajak som det är idag men kan mycket väl tänka mig att skaffa mig en "riktig"kajak.
Eller några bra länkar kanske?
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Var finns vattentemperaturer angivna för Norska paddelvatten?
- Börjat av avslutat_17_06_20
- Svar: 3
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Västkustsk paddlingkurs i juni, finns det??
- Börjat av pape@mot.chalmers.se (Patric)
- Svar: 2
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Erfarenheter av kanot från Rogen - Hävlingen -Östra dalälven?
- Börjat av rotkraft
- Svar: 8
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg