Ha - fryslortarnas drottning kan ju inte missa denna tråd!
Rubriken verkar lite missvisande, för TS avsikt var (väl?) mer att spana efter vilka av våra kroppsdelar som "läcker" mest värme och därför är mest effektiva att isolera? Så jag fortsätter på den linjen.
Huvudet och halsen/nacken är det klassiska man brukar dra till med, och det kanske stämmer pga deras ytligt liggande blodkärl, men jag misstänker att tjatet mest beror på att det är de ställen vi mest slarvar med till vardags. Läst någonstans (utan att kunna veta om det är sant), att bara ca 10% av värmeförlusten skulle ske via huvudet, om vi stod helt nakna i kylan.
Visst känner även jag att det gör stor skillnad med en varm mössa - men ännu större skillnad om den sluter tätt kring öron och panna, och kombineras med en tättslutande buff som täcker och ytterligare täpper till kring hals och kinder (däremot helst inte över min flåsande mun och alltför produktiva näsa

).
Sammanfattningsvis hellre tunnare men tätslutande än tjockt med glipor, för den mesta värmeförlusten upplever jag sker via konvektion - t ex just skorstensverkan ut genom en glipande halsöppning.
Samma princip med allt annat. Jag täpper till/öppnar glipor oftare än klär av/på mig som huvudsaklig värmereglering. Mest just kring halsen, men också kring
handleder och ibland
underben (via uppdragna resp. nedhasade knästrumpor). Den glipan jag tvärtom alltid vill ha ordentligt omlott-tätad är skarven kring
höfter/midja mellan tröj- resp. byxlager - den blir bara plågsam oavsett ev. generellt kylningsbehov. Jag vill också helst vara lite extra varm om
rumpan, så korta tröjor/jackor som inte täcker den göre sig ej besvär.
Näst efter halsen känns
handleder OK och mycket effektiva för värmereglering. Där ligger också blodkärlen rätt ytligt. Jag tar även gärna ut innervantarna vid behov, men behåller "skalet" på - rör jag på mig, funkar detta ner till många minusgrader.
Alla mina lager ska alltså vara heltäckande och tätslutande, med regleringsmöjlighet i öppningarna. Det innersta lagret (tunt ullunderställ) ska sitta ganska tajt för att förhindra konvektion mellan hud och tyg. Isolerande mellanlager får tvärtom vara luftiga för maximalt "loft", men fortfarande tätslutande i alla öppningar; samma för skal-lagret.
Fötter har jag så svårt att hålla varma, att de tre lagren knähöga ullstrumpor jag brukar hålla mig med känns helt OK året runt. Är det över 25 grader ute funkar sandaler på bara fötter bättre än plastiga sneakers med tunna (bomulls)strumpor. Oavsett utetemperatur funkar andast äkta läder i både sula och överdel (eller ullfilt i sula) i skor, och endast ull i strumpor.
Skenbenen är faktiskt ett ställe jag gärna blir riktigt plågsamt kall om verkar förlora mycket generell kroppsvärme genom. Jag kan aldrig ha byxor med öppna benslut i kombination med korta sockor - ens på sommaren i stan, eller när jag sitter och jobbar i rumstemperatur. Det blir en jäkla skorstensverkan längs benen.
Även där gäller alltså principen att konvektionsförlusten känns värst. Konvektionsfrämjande luftig klädsel börjar jag bejaka först över min jämviktstemperatur i vila - och den ligger på ca 28-30 grader, om det är vindstilla 😇.