Sökresultat

Tidvatten runt Antarktis Tidvattenskillnaderna runt Antarktis är relativt små, utom kring Antarktiska halvön. Högvatten uppträder där dock endast en gång per (mån-) dygn, och inte två gånger som är vanligast i Nordatlanten. http://en.wikipedia.org/wiki/Tide

Jag vill nog hävda att för de flesta är det betydligt lättare kan navigera med GPS, än med karta och kompass. Speciellt under svåra förhållanden, som vid dålig sikt eller i terräng utan lättidentifierbara landmärken. Därmed inte sagt att alla kan hanterar en GPS. I början såg jag själv mest en...

Intressant diskussion Att vara duktig på att hitta rätt kräver mer än att kunna karta, kompas eller GPS; man behöver förstå terrängen. Men kanske kan en GPS öka denna kunskap, om fler vågar sig ut i obanad terräng och öva. Vi kanske inte ska underskatta den spatiala kompetensen hos...

Jag vill nog hävda att en GPS är enklare att använda än traditionell karta och kompass. De flesta är nog någorlunda vana vid att använda en karta; kartor förekommer rikligt i vår vardag. Färre är troligen bekväma med en kompas. En GPS med karta har flera fördelar: Den pekar ut var du är. Kanske...

Intressant film! Jag har sett detta fenomen beskrivet förut, men jag vet inte om det finns något svenskt ord för det. Frågan är om detta kan uppträda i svenska vatten? Det krävs troligen ganska långvarig kraftig kyla och rätt tjock is för att skapa tillräckliga mängder underkyld saltlake. Men...

Själv gillar jag karta och kompass och har inga problem att använda dem. Men jag vet att många friluftsintresserade tycker det här med orientering är svårt. Är det då rimligt att god färdighet med kompass ska vara ett krav för att kunna gå ut i naturen, nu när det finns GPS? Visst kan den...

Kanske lite provocerande, men hur länge ska vi fortsätta tjata om vikten att ta med sig papperskarta och analog kompass i naturen? Även om en kompass i princip en bra backup till GPS, så misstänker jag skaran som kan hitta tillbaka med karta och kompass, om de gått vilse, minskar. Det är ju inte...

Riskabla isar Något som är intressant när man studerar plurrningar är att vissa risker dominerar. Riskabla ställen: Strömställen: sund samt bäck- och åmynningar Vindbrunnar och gränser till senare lagd is Riskabla förhållanden: Nyis: många svagheter som är svåra att upptäcka i mörk kärnis...

Ur mina anteckningar från ett besök vintern 2004 i samband med en skridskofärd: Grottan ligger högst upp på berget, mittemot den karaktäristika "knappen" bredvid Berghusholmen. GPS: 6533430, 1697780 (RT90). För tradorienterare: ta toppen från norr, där smidigaste ingången finns.

Ryggsäckens topplock Utöver att använda en vattentät förslutning kan det vara smart att förvara känsliga saker i ryggsäckens topplock. Kanske helst en ficka på insidan av locket om ryggsäcken har en sådan. Ryggsäckens ovandel brukar inte hamna under vattnet vid plurr, så läcker den täta...

Ofta förekommer is med olika kristallstruktur fläckvis på isen. Orsaken har med förhållandena vid isläggningen att göra. De minsta kristallerna bildas när det förekommer snöfall vid isläggningen. Det räcker med ett mycket lätt snöfall. När vindbrunnar, råkar och andra öppningar i isen fryser kan...

Flera orsaker Det finns flera orsaker till att äldre is kan bli grå och bubblig. Stöpis är redan från början grå. Det beror på att isen bildats av snökorn med luftbubblor mellan. Bubblor kan också uppstiga från botten. Dessa kan med tiden frysa in i isen. De kan troligen också borra sig upp...

Stora block Söt kärnis innehåller mycket lite föroreningar även om vattnet är orent. Att fenomenet ofta är tydligt på Vättern har nog mer att göra med att det där ofta förekommer stora isblock. Effekten blir ju större ju längre ljuset går genom isen. På andra sjöar (förutom Vänern) är stora...

Idealt bör ombytet vara likande det man normalt åker i. En dunjacka kan vara lite svår att reglera värmen i. Det beror ju lite på vad det är för tur man åker på – om man relativt snabbt kan avbryta turen, eller om man vill/måste fortsätta längre tid. På många föreningsturer avbryter man inte...

De jag observerade i GLSK hade inte sin egen lina kopplad till bröstselen, vilket förvånade mig. Det bör vara en fördel att koppla sin egen lina till bästa dragpunkt. Men möjligen finns nackdel med detta?

Jag åkte med några Göteborgare (GLSK) i Bohuslän i förra veckan. Jag kunde då konstatera att flera använde sele. Någon hade en seglarsele. Andra använde en enkel bandslinga i åtta bakom ryggen och runt armarna, sammanfogad med en klätterkarbin. Jag uppfattade att de inte tyckte selen var till...

Lite diskussion har det blivit. Bl.a. här nu :-) Att utveckla säkerhet tar tid, det finns många aspekter som måste beaktas. En del fiffiga lösningar är inte så fiffiga i praktiken eller kan ha stora nackdelar i vissa fall. Men jag tycker säkerhetsdiskussionen lyfts på senare år. Vi går sakta...

Ur uppdragningssynpunkt är min bedömning att en dragpunkt i brösthöjd är att föredra framför en i midjebältet. Men drag från midjebältet fungerar hyffsat i de flesta fall. Fördelen med en infästning i midjebältet är enkelhet. En separat sele kan jag tycka vara en lite otymplig lösning. Men...

Lite OT Teoretiskt sett skulle det kanske vara en effektiv metod att sätta skenor på stavarna och åka ”skridskor” med armarna också. Gör man det i motfas med bena borde det gå att utveckla mer kraft från bena, utöver tillskottet man får från armarna. Lite som att hastighetsåkarna håller högre...

Intressant med din redogörelses Martin. Uppfattade du några tecken på dyning under isen eller att isen var utmattade innan svallet kom? Att båtar kan bryta upp is, är välkänt från bl.a. Sörmlandsskärgården nära Oxelösund och i Mälaren på Björkfjärden. Men i många fall kan man stå mycket nära en...