Elbrus

På toppen av Europa:
För ett halvår sedan började vi planera sommarens äventyr.
Målet var Mont Elbrus i Ryssland, Europas tak.

Många svarar Mont Blanc(4810m) när man frågar om vad som är Europas högsta fjäll, men med sina 5642 meter över havet är Elbrus i Kaukasus hela 832 meter högre. Kämpen i de franska alperna, som tidigare erhållit titeln Europas tak, var tvungen att vika efter gränsflyttningen under Sovjetunionens fall.   
Elbrus är en i dag, isklädd gammal vulkan med två tvillingtoppar, den ena 21 meter högre än den andra.

Det är inte det enklaste att packa lätt inför en fjällvandring , där det om dagen är 20 grader varmt i dalarna och om natten ner mot 40 minus på fjället. Temperaturskillnaden betyder att man måste ha med sig allt från shorts till full vinterutrustning.
Efter att ha plockat bort allt utom det mest nödvändiga lyckades vi att krympa säckarna till ca 20 kg, när det i slutet av augusti var klart för avresa.
 
Resan startade på Arlanda i Stockholm där mötte vi våran guide och de sju andra vi skulle resa tillsammans  med.
Därifrån fortsatte resan till St.Petersburg där vi övernattade innan vi gick ombord på nästa flyg som skulle ta oss till Mineralnyje Vody.

Inrikes i Ryssland:
Innrikesflyg i Ryssland är inte att rekommendera. Första intrycket var väldigt bra, med marmorgolv och ny utrustning såg det ut som vilken scandinavisk flygplats som helst. Men när dom såg att vi skulle åka inrikes blev vi fort nerjagade i källaren där det gick en rulltrappa under jorden till den plats vi skulle flyga från, standarden här var inte den bästa.
Lösa flygsäten och rostklädda flygmaskiner var något som kunde få vilken som helst flygvan svensk att bli knäsvag,
Det som kunde verka som en halvalkoliserad  pensionerad mig-pilot  klarade till slut att landa i Mineralnyje Vody. Vi drog fram kameran för att föreviga den skrothög av flygbuss som stod och väntade på oss, men vi hann inte ta många kort innan en stor man med svarta solglasögon och mustach kom springande och ropade högt på ryska. Han krävde att få se på när vi raderade korten innan vi fick gå vidare. Anledningen till den hårda säkerheten är att Tsjetsjenien  bara ligger nån mil bort.

Acklimatisering:
Innför toppturen är det nödvändigt med acklimatisering.  
Vi övernattade en natt på hotell i fjällbyn Terskol.  Dit fick vi levererat  tält och torrmat att packa inför den tre dygn långa vandring på över 3000 meter över havet.
Med 5 liter vatten i tillägg till  packningen hade vi nästan 30 kilo på ryggen. En vikt som de första dagarna kändes som döden, men som man efter en stund lärde sig att leva med.

Rullstenar med blankpolerad is under gjorde terrängen svår att gå i, men vi kom till slut upp till 3500 meter på östsidan av Elbrus.
Men en mild sommar hade lett till livsfarliga  glaciärsprickor på denna sida av fjället, och vi fick höra att fem personer hade mist livet på denna sida bara i år.
När till och med den ryska guiden tyckte att det var bäst att ta en annan väg, var det inte något snack om saken.
Vi hade fått respekt för denne man som inte rörde ett finger medans blixten nästan lyfte våra tält. Han som endast hade på sig en tunn t-skjorta och ett par tunna fleecebyxor om det så var 20 grader varmt eller kall nordvind, och som när vi andra klädde på oss dyraste gore-tex, bara drog fram ett paraply...  

Mot toppen:
När vi efter fyra dagars acklimatisering kunnat konstatera att kroppen fungerade någolunda bra i höjden var vi klara för det stora styrkeprovet.
Tack vare en bra acklimatiseringstur, var det inte några problem att ta kabinbanan upp till 3500 meter(samma höjd vi hade avslutat acklimatiseringsturen) utan att få de vanliga höjdsjukesymptomene som huvudvärk och illamående.
När vi fick se att dom byggde en ny kabinbana vid sidan av den gamla fick vi kalla fötter. När ryssar bygger nytt, så är den gamla riktigt dålig!! Det lugnade inte direkt dom redan tunna nerverna att en av hissvaktena stuvade in oss med ryggsäckar, tält och utrustning, medan en annan stod brevid och skakade bekymrat på huvet och sa "nei, nei, inte fler"...
Men vi kom till slut upp utan större men, och började uppstigningen mot toppen.
Efter tre dagars slit uppför fjällsidan  nådde vi 4100 meter, den sista lägerplatsen inför toppdagen.  Man slutar aldrig att imponeras av de mäktiga fjällen  runt Elbrus. De sylskarpa topparna, smala kammar och tvärbranta stup, många av dem på över 1000 meter rätt ner.

Kraftig vind och blixtar:
På grund av temperaturskillnader och snö som smälter, halt underlag och rasfara är det bäst att gå mot toppen nattetid. Planen var att komma iväg ett par timmar efter midnatt, och att nå toppen senest elva.
Vi vaknade klockan 00.30 av att väckarklockan ringde i tältet. Vi inser fort att detta inte var en passande toppdag. Vinden piskar mot tältduken och blixtarna lyser upp himmeln utanför. Vi sover någon timme extra och väntar på nästa natt och nästa möjlighet. Allt är tungt när man är på en så hög höjd Man har nog med att tänka på att man ska andas, så timmarna smyger sakta fram. Hela dagen blåser det kraftig och den ryska guiden tycker vi ska ge upp och gå ned. Men vi bestämmer oss för att i alla fall pröva nästa natt och om det inte blixtrar ska vi gå så långt vi kan.

Sista chansen:
Väckarklockan ringer igen 00.30 natten efter.
Sista chansen för en topptur. Blir det inte i natt, får vi resa hem utan att ens pröva på vad vi kom hit för.
Vinden piskar fortfarande mot tältduken, men det verkar som den har lugnat sig. Vi ser inte heller några blixtar, kan detta vara natten vi väntat på?
Vi klär på oss och kryper ut ur tälten och börjar att laga gröt. Från de andra tälten lyser det upp och ut kommer en efter en.
Det är kolsvart ute det enda som lyser upp är gruppens pannlampor.

Som att vandra i sirap:
Efter några timmars vandring blir stegen tyngre och tyngre.
Det känns som om skorna väger tiotals kilo.
När det känns som man har gått flera kilometer, kan ett ögonkast över axeln bevisa någonting annat.
Det är stjärnklart och vinden avtar när vi kommer längre upp på fjällsidan.
Klockan fem på natten har vi nått 4800 meter och en fantastisk utsikt uppenbarar sig när solen stiger upp bakom fjällsidorna.
5100 meter över havet når solen oss äntligen och den kalla natten är över. Vi sliter oss upp till 5500 och ser äntligen toppen. Nya krafter sprutar in i kroppen när vi inser att vi kommer att klara det.

Panorama:
Aldrig har någon av oss haft en sådan känsla som när vi står där uppe på toppen och ser utöver Kaukasus mäktiga fjällkjedja.
Vi står här och ser ner på toppar, flera av dem över 4000 meter över havet,  men för oss, en och en halv kilometer ner.
Himlen är blå och man kan se fjäll så långt ögat når.
360 grader med panoramautsikt…På toppen av Europa.

 
Jag och min bror Krister Lövenius på toppen av Europa.



 :Av Patrik Lövenius




FAKTA:
Mt. Elbrus är 5645 möh. Ôver 70 glacierer. Fjället gränsar till Asia i söder och är Europas högsta fjäll. Efter upplösningen av Sovjetunionen har denna regionen, som ligger 1350 km från Moskva varit ett ostabilt politiskt område. Tjetjenien, Georgia, Aserbajdsjan och Armenien har alla lösrivit sig genom väpnat uppror.


Den lokala valutan är rubler, men US dollar går bra.

Ta god tid på dig till acklimatisering .

Tid: Sverige + 2 timmar. Vilket betyder att när klockan är 12 i Stockholm så är den 14 i Moskva.

Mars - April fin tid för skidåkning i området.

Pris: I underkant av 20.000 kronor för två veckors tur inklusive hotellövernattning, tält, och alla måltider.