Klockan hade passerat 22:30 när jag hoppade av bussen vid hållplats Guntofta och började traska norrut. Efter en halvtimma var jag inne på leden och det hade blivit nästan svart. Det var dax att sätta på pannlampa, men tror ni inte att ¤#¤skapet vägrade att tända sig. Jag bannade mig själv för att jag inte att testat lampan innan jag gav mig iväg. Men den hade ju fungerat i affären, i och för sig var det ett skyltexemplar, men....
Jag vill inspirera människor till att ge sig ut på vandring och uppleva spännande och vacker natur. Långa vandringar eller bara en fin utflykt till något sevärt.
Till exempel har GöteborgsPosten skrivit om min sida i syfte att locka deras läsare till att vandra. "Hemsida" nedan.
Intressen: Vandring, Litteratur, Orientering, Foto, Resor, Natur, kultur,
Min nyköpta pannlampa Olight fungerade inte, så det blev en nattvandring i mörker, nästan.
Här om dagen, eller rättare sagt natten, skulle jag vandra Sandsjöbackaleden från söder till norr. Från Särö till Askim (Göteborg) kan man säga.
Vandringsled Kävsjön runt i Store Mosse nationalpark
Nu har jag besökt Store Mosse nationalpark för första gången i mitt liv, men inte för sista gången, hoppas jag. Jag gick den 12 km långa vandringsleden Kävsjön runt och jag fick mersmak av detta myrlandskap. Men det var inte tack vare alla myggor jag fick träffa utan tack vare den omväxlande och fina natur jag bjöds på. Jag förväntade mig långa spångar över mosse, och det fick jag i och för sig i massor. Men här fanns så mycket mer att uppleva. Vandringsleden är helt flack, inte en enda stigning fanns att testa min kondition i.
Just den del av Store Mosse där vandringsleden går ligger i Gnosjö kommun, (har jag läst mig till). Jag startade från naturum på västra sidan av Kävsjön strax intill bilväg 151 mellan Värnamo och Hillerstorp. Det är den plats jag har positionerat på kartan.
Vid Läckö slott hittar man den 4 km långa och mycket vackra Vandringsled Roparudden (tryck på länk för att se karta över leden och info). Enligt informationstavlan på plats kunde jag läsa mig till att det rör sig om en vandring i kuperad terräng i berg. Och det var ju helt rätt, men för att klara av den här vandringsleden behöver man inte ha käkat dunderhonung eller välling. Gröt menade jag. Det rör sig nämligen om en ganska lätt kuperad vandring, men på ojämna stigar i terräng. Rötter och fötter kan ju ibland vara en dålig kombination, framförallt om det är blött.
Tresticklans nationalpark motsvarade inte alls mina förväntningar.
Nä jösses, det var mycket finare och mer lättvandrat än vad jag föreställt mig. Jag hade förväntat mig kraftigt kuperade vandringsleder som kräver sin man eller kvinna för att ta sig fram på. Så hade jag i alla fall tolkat det jag läst på nätet. Framförallt skulle det gälla om man korsar området i öst-västlig riktning eftersom åsryggarna går i nord-sydlig riktning. Men det var en smula överdrivet.
Det var nu i maj 2018 som jag körde upp till nationalparkens västra entré vid Råbocken, ett litet stycke nordväst om Ed. Nedan en karta över området som drabbades av mitt besök.
Jag tipsar om en av mina absoluta favoritvandringar.
Hej alla ni friluftsmänniskor (eller blivande) som precis som jag njuter av att vistas i naturen och inspireras av att få se vackra och spännande platser. Jag har sedan 2012 försökt att inspirera till vandring, promenad och utflykter. Jag huserar mest i Västsverige, Göteborg och 20 mil åt alla väderstreck, med undantag för väster, där det är på tok för blött
Men nu känner jag att jag måste ta mig tid att skriva av mig lite här på utsidan.se också, som ju har så många likasinnade läsare och skrivare. Men mitt första vandringstips här på utsidan.se blir inte från Västsverige utan från vårat knöliga grannland Norge där man hittar den vackra, vilda och dramatiska Aurlandsdalen. Jag har vandrat dom 2 milen ned genom dalen vid 6 tillfällen, och mått lika bra varje gång. Vid 3 tillfällen har jag haft med mig vandringsgäng som fått njuta av dalens storslagna natur. Det har varit mycket uppskattat, om nu inte människorna ljugit för mig.