Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Utenatt på Komosse

Gick och funderade i fredags på att ta mej en utenatt på Komosse men drog mej för det, natten förväntades bli kall. Minus sjutton grader hade det varit som kallast här invid huset, talade temometern om på lördagsmorgonen. Det var nog klokt att stanna inne...

Fast, vaddå? Jag kan ju ta dubbla sovsäckar, två liggunderlag och varma kläder. Det är skidföre på mossen och månen är nästan full!

Framåt lördagsförmiddagen packade jag ryggsäcken och gav mej iväg.

Skidade från parkeringen i strålande sol men möttes av en kylig vind från norr när skogen glesnade och de öppna vidderna tog vid. Mycket fjällkänsla här, vitstammiga björkar, små förvridna tallar, lite klockljung som sticker upp där snötäcket är tunt.

På Komosse får man inte tälta men det finns ett fint vindskydd, dit begav jag mig.  Ved finns att hämta i en lada nära parkeringen. När solen gick ner var jag lagom tillbaks med ved i ryggsäcken för en värmande brasa. Månen stod redan högt på himlen, stjärnorna glimmade. Kvällen var tyst, bara isen på sjön intill gav läten ifrån sej då och då.

En skidtur i flödande månsken efter middagen, ingen pannlampa behövdes. Tyst och lugnt, nästan helt vindstilla, stannade ofta och tittade upp mot stjärnhimlen och räknade till minst sex mobilmaster som påminde mej om att jag inte var så långt ut i vildmarken som det verkade.

Så mera brasvärme, mera mat, varmt att dricka, sen kröp jag ner i mina dubbla sovsäckar, drog igen runt ansiktet och somnade gott med varmvattenflaska vid fötterna.

Jag hade trott att det skulle bli kyligt, att jag skulle vakna tidigt för det var kallt. Jag vaknade för jag var för varm! Men det behövdes inte mycket kalluft för det skulle bli lagom igen.

En ny solig morgon  kom smygandes. Låg och lyssnade på en korp som kraxade, en uggla hoade ett par gånger, några småfåglar som tjattrade. Temperaturen hade varit -14 som lägst och jag kände mej belåten med att inte ha frusit det allra minsta.

Frukost i värmande morgonsol, mera skidåkning. Riktigt gott om snö och trots att det bara är en vecka kvar av mars kändes det mycket mer som vinter än som vår. Kall och torr snö, finaste Blå Extra-före! Här och var ligger skaren blank och renblåst, men bara korta sträckor.

Nöjd och belåten med min utenatt och skidåkning krängde jag på mej ryggsäcken igen och skidade tillbaks till bilen. Inget äventyr direkt, men ett skönt avbrott i vardagslunken.

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2013-03-25 06:23   hassex
Fin tur ni har lika mycket snö som vi har
 
Svar 2013-03-26 21:49   BrittMarie
Komosse är högt belägen, mera snö där än hemma i Huskvarna
 
2013-03-25 06:35   Thomas Traneving
Bästa sättet att spendera earth hour på :)
Kul att vi sov ute samma helg igen..... April nästa gång ;)
 
Svar 2013-03-26 21:50   BrittMarie
Ja visst! Blir knepigt att få till det i april, men ska försöka...
 
2013-03-25 08:30   Håkan Friberg
Härliga bilder. Om någon såg dig skida omkring i månljuset har säkert någon ny skröna uppstått om oknytt i Småland.
 
Svar 2013-03-26 21:51   BrittMarie
Haha, ja, jag gör allt jag kan för att behålla min status som "byfåne" ;)
 
2013-03-25 08:37   brigas
Det behövs inte så mycket för att få tillbaka riktigt mycket.Just att bara fara ut och göra det man vill utan längre planering eller färd.
 
Svar 2013-03-26 21:52   BrittMarie
Det finns oftast mycket fint nära hemmavid och det behöver inte vara så stort och märkvärdigt för att vara bra och roligt!
 
2013-03-25 09:11   L.A.
Grattis till fin tur! Månsken och snö är magiskt! Ett av mina favvo-områden i närheten. Åker ofta lite öster om grillplatsen, hade med Lindgren där härom veckan.
 
Svar 2013-03-26 21:54   BrittMarie
Fick rapport om det av fru Lindgren! Komosse är väl värd att ha som favoritområde! Jag skidade också öster ut från vindskyddet, fanns lite spår här och där som jag följde, kanske dina!??
 
2013-03-25 22:02   eriksjos
Låter supermysigt! :)
 
Svar 2013-03-26 21:54   BrittMarie
Det var det!
 
2013-03-26 21:08   skogsfia
Låter härligt! Tänk att man sover så gott när det är kallt om man bara har bra utrustning.
 
Svar 2013-03-26 21:55   BrittMarie
Ja, det är värt att satsa på bra grejor!
 
2013-03-27 21:21   dHANScan
Det synns också från bilden på p-platsen att det är ett omtyckt ställe, iallafall dagstid. Men troligen var du den enda som stannade där på natten. Bra initiativ av dig.
På mitt bilkarta har Komossa markerats som 'Sveriges största högmossa' så det var bra att få följa med till vårvintern där
 
Svar 2013-03-29 20:15   BrittMarie
Ja, det är ganska många som skidar här, men få jämfört med Dumme Mosse som ligger närmare Jönköping. Där prepareras spår med skoter men här på Komosse får man göra sina egna spår. Här är också tystare och skönare eftersom det är ganska långt ifrån större vägar. Och du har helt rätt i att det bara var jag som var där på natten!
 
2013-03-31 20:14   sajberjohan
Du var knappast ensam att sova på Komosse, vi var 5 pers som övernattade i utkanten på mossen.Finns många fina delar av mossen och i orörda skogar omkring som ingen mer än vi har varit och skidat på under vintern. Har sina fördelar att bo grannen med mossen och ör den som är intresserad så är det fortfarande bra före härute.
 
Svar 2013-04-01 21:32   BrittMarie
Se där , ja! Men i vindskyddet var det bara jag som övernattade.Det här var allra första gången jag skidade på Komosse, något av en spontantur. Med bättre karta än naturreservatsfoldern är det mycket möjligt att jag skidar längre och utanför reservatsgränserna så jag får tälta, vilket jag föredrar framför vindskydd.
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg