Visst är det så att vi som aktivt håller på med långfärdscykling/vandringar är lite udda. Att vara ute en eller ett par veckor är normalt men när det övergår till månader/år så handlar det om något annat. Hade jag haft ett bättre förstånd hade jag aldrig kommit iväg på några längre färder. En del av mig njuter då jag är ute varav en annan säger - åk hem och skaffa dig ett "vanligt" liv. Det är för det mesta underbart att färdas under en längre tid om det är bra väder och vacker omgivning - det kan också bli fruktansvärt ensamt. Periodvis saknar jag de vanliga vardagsrutinerna hemifrån - närhet till andra människor under en längre tid - möten med andra blir oftast ytliga. Ibland har jag längtat efter att längta hem. Detta "tror" jag alla som färdas under en längre tid brottas med.

Det är verkligen så som Ingemar Stenmark sa en gång - att det är svårt att förklara om man inte håller på med det själv. Jag är impulsiv och otålig/stoisk av naturen - har drag av excentricitet vilket är bra egenskaper för "denna" aktivitet, dessa egenskaper i andra sammanhang är/kan vara en nackdel. Ska erkänna att jag har svårt att hitta någon riktig ro i tillvaron och vet ej om jag vill det heller - livet för mig är inte statiskt - det är i någon form ständigt i rörelse. Dålig uppväxt kanske ni tänker. Nej ! Mina föräldrar och syskon skulle jag ej vilja byta ut emot några andra. Men visst kan jag också njuta av stunder som helt saknar mål och fokus -  träningssak och en pågående process. Det finns yttre färder här i livet och det finns inre, båda lika intressanta. Mina större yttre färder har jag gjort - i dagsläget pågår en inre. Jag har också andra intressen än friluftsliv - konst - film - musik och litteratur är de som ligger nära....oj....nu kom jag visst helt ifrån ämnet....

Hur har jag då levt efter vägarna ? Jo, jag har helt enkelt bara trampat på emot horisonten och undrat vad som döljer sig där bortom. I skiftande temperaturer - i ur och skur har det gått igenom/över berg - tunnlar - öknar - skogar - städer - kustremsor - byar etcetera. På alla tänkbara underlag. Många människomöten naturligtvis och som tur är har jag ej stött på den värsta sorten.

Var har jag då sovit alla de dagar under färd ? Oberoende land har jag alltid tänkt i dessa steg. Man får vara kreativ och improvisera mycket.

Det första och bästa alternativet är tältning efter vägen, då helst på ett vackert avskilt ställe. Man är ganska trött efter en dags cykling på ca: 80 - 100 km. Under dagen har det varit många intryck - man behöver lugn och ro för att ladda batterierna för kommande dag.

Bedömer jag situationen som sådan att det ej går att tälta eller att det är för osäkert - så cyklar jag till närmaste by eller stad. Väl där frågar jag efter camping, finns ej det så blir det vandrarhem eller billigaste hotell. Vid några tillfällen har jag blivit inbjuden till familjer för en natt, dock ganska ovanligt och jag har inte viljat tränga mig på. Mycket beror på tillfälligheter, slump och ödet - precis som livet isig många gånger.

Jag och en cyklist ifrån Chile i samhället Ocona vid Perus kust. Detta är en bakgård på en polisstation. Vi gick helt enkelt dit och frågade om det fanns någonstans vi kunde slå upp tältet för en natt. Kort efter bilden var tagen så erbjöd de oss sängplats inne på stationen.

Nedanför klippiga bergen i staden Hinton - Kanada . En för länge sedan stängd campingplats.

Igenom kaktusöknen i Baja Kalifornien fanns det gott om plats - Mexico.

Blev inbjuden till en barberare och hans familj i Mexico, lite lyx är skönt ibland.

Atacamaöknen i Chile. Sov många gånger under bar himmel. Ingen annanstans jag varit har stjärnorna lyst så starkt, är ej förvånad att stjärnobservatorier är belagda där.

I en stuga i Cotopaxi nationalpark - Ecuador. Träffade en biolog i parken som hade tillgång till huset.

Detta är ett urval och det har alltid ordnat sig. Har också sovit på en offentlig toalett - då i Norge på väg till Nordkap. Vädret gjorde det omöjligt att slå upp tältet - nöden har ingen lag - utrymmet var litet men det var vindstilla och varmt. Som sagt får man vara kreativ och improvisera mycket då man är ute.

Nu ska jag ut och titta på lite fåglar, har precis lärt mig hur en Sothöna ser ut....