Stigen blev mer svårcyklad och efter ett par hundra meter så gick det ej att cykla mer. Jag var bra hungrig och bestämde mig för att äta på plats och sedan vandra vidare. Låste cykeln vid ett träd och gick ner till ett vackert ställe vid en bäck. Riggade upp stormköket och tog fram maten - var är maten ? - var var min pasta som för några timmar sedan låg i mitt kylskåp, jo - den låg kvar i kylskåpet - ca: 2 mil därifrån.

En enorm stor stjärna som bara sprutar ut energi möjliggör för just detta klot att upprätthålla myriader av livsformer. En av dessa livsformer är du och jag - människan - stjärnstoft, atomer, miljarder år i ålder....