Så var det då dags för första skidturen i Gyllbergen den här vintern. Hade läst att det var 35cm. snö i Gyllbergen men inte så mycket spår som var dragna. Jag var beredd på att det skulle bli en hel del spårande av mig själv om jag skulle komma dit jag ville. Jag startar turen på vägen mot Dragsjön som var spårad, även skidspåret till Stora Älgsjön och vidare förbi Långälgsjön var spårad så jag följer den dit. Men härifrån till Prästbodarna 4km. fick jag spåra själv.
Som synes går min färd genom ospårad terräng, det går tungt och trögt i den 35 cm. djupa lössnön.
Här vid målet för dagen, Prästbodarna är jag duktigt trött efter pulsandet med skidorna i 4km. jag blir sugen att gå in i kojan och bara slänga mig på britsen... men det är bara att bita ihop och vända tillbaka.
På vägen tillbaka från Prästbodarna går det märkbart lättare att ta sig fram i mina egna gjorda spår.
Och vänder jag mig bakåt så ser spåret riktigt hyfsat ut, får det frysa ihop till i morgon så går det nog riktigt skapligt att åka här.
Jag ser ett gammalt översnöat spår som viker av från skidleden och går över en mosse, jag bli förstås nyfiken och följer det.
Spåret kommer snart ut på skidleden igen. Jag tar mig ner till Dragsjön där jag pustar ut ett tag innan färden tillbaka till Gyllfäbodarna där jag möter massor med skidåkare och på parkeringen stå kanske hundratalet med bilar så det är ett populärt friluftsställe. Har jag krafter kvar så kanske det blir en tur i morgon igen.
Mvh / Johannes
En bit fram på våren om det är skare så är det också en fröjd att åka skidor i Gyllbergen, man kan ju åka överallt då!