Varför?
Ibland ställer man sig frågan, varför?

För två år sedan fick en bekant ett hemskt besked. Hon var då en av Sveriges bästa, i sin åldersklass, på teränglöpning och medeldistanslöpning. Hon hade några SM-guld i löpning. Jag själv är aktiv idrottare, orienterare, så jag sponsrade henne via mitt företag, för att hon och några andra ungdommar skulle kunna tävla och uppnå bättre resultat, så hade vi rätt mycket kontakt.

Så plötsligt svarade hennes kropp inte på träningen och resultaten uteblev. Efter en kort tid kontaktade hon laäkare som konstaterade att hon fått cancer. 

Tack vare sin starka fysig så klarade hon av det bra. Hon tränade och satsade på att komma till baka till arenorna.

Men, det gick inte som vi trodde och hoppades. I veckan kom så beskedet som vi alla trodde vi skulle slippa höra. Elina har fått slippa sitt lidande och får tävla i himmlen. Skönt för henne att slippa lida, men vi alla som är kvar hade hoppats få ha henne kvar hos oss en lång tid till. 

Elina som gillade naturen, var en riktig friluftsmänniska, sprang, cyklade åkte skidor, var alltid positiv o glad.

Vi frågar oss alla varför. Varför ska Elina behöva lida så mycket och varför ska hon behöva lämna oss????

Elina, vi saknar dig, men vi som är kvar ska föra din livsgnista vidare.

Av den orsaken är det osäkert hur det blir med min vandring som jag skrev om i förra mailet.