Mitt jobb gör att jag reser 6 - 7000 mil per år med bil. Har kört på de flesta vägar i mellersta och södra sverige. På semestrar har jag rest på resterande vägar i norra Sverige.

Hade planerat att skriva en del under min resa, även här. Men trots löften om mobilt bredband så var det bara tomma löften. Det fungerade lite i bland. Då gav jag upp.

Där hoppas jag kunna fotografera folk i vardagen, vi ska ut på en djurspaning, inte i någon park utan på riktigt. Vid förra resan var allt nytt och jag var okänd där nere. Nu hoppas kag de kommer ihåg mig och jag kan komma någon familj  mer in på livet, vilket jag vet att det kommer att bli. Jag får flachback från förra resan när vi var vid Tangayikasjön och gick upp före solen en morgon och for iväg och lyssnade på när fåglarna vaknade. En underbar sång från mängder av fåglar och djur.

Hur många av oss är det inte som hela tiden köper nya datorer, mobiler och kameror, trots att de gamla fungerar. Men de är inte så snabba eller så bra därför köper vi nytt. Jag tillhör den skaran. Så blir den gamla prylen liggandes på någon hylla och samlar damm för att efter några år kastas på soptippen.
Men vet du, de grejorna som du kasserar kan göra stor nytta i andra länder.

Jag åkte dit på egen hand och besökte ett biståndscenter i västra Tanzania, nära Tangaykasjön. Det är ett mycket fattigt område, ett av världens fattigaste områden. I huvudsak var jag där för att fotografera. Inte vilda djur utan människor i deras miljö. Tanken var att jag skulle visa lite bildspel efteråt. Nu blev det inte så utan mest ariklar med bilder till olika tidningar.