Nu har jag varit hemma en vecka efter en fantastisk veckas vandring i Sylarna-Helagsområdet.
Om du nu tror att den här bloggen blir en vandringsberättelse så misstar du dig, det är så många andra som skriver det. Det blir mera om fotovandring.
Jag gick i väg från Kläppen-Ljungdalen med en rygga på ca 25 kg, alldeles för tungt, men den innehöll förutom det vanliga med tält o mat även 3 burkar öl, men framförallt min systemkamer, Nikon D3 med en fast 105; 2,8 VR och en fast 50 mm 1,4 med en totalvikt på ca 3 kg.
Första dagen då vädret var lite instabilt låg den nerpackad i rygan. Men så insåg jag att på detta viset blev det inga bilder tagna. Jag lämnade mina stavar kvar i Sylarna. Med ölen uppdrucken (kvällen innan) och kameran i handen samt en glugg i ena byxfickan lättade ryggsäcken med 4 - 5 kg.
Vädret var underbart, det gick att ta mycket härliga bilder både på natur och en del folk som jag träffade. Jag tog inga bilder på folk utan att kolla så det var OK först.
När jag så stötte på cyklister, moln under helagstoppen och fullmåne, då var jag glad att jag hade med min riktiga kamera och ingen pocket. När Polarullen blommade som vackrast vid vattnet med motljus gjorde kameran sitt jobb. Nu var ju vädret så torrt att inga regnskydd behövdes, varken till mig eller kameran. Det blev många exponeringar under vandringen, och väl hemma ett trevligt jobb att sortera bilderna, vilket jag gör i LR. Viss, även med en bra kamera blir det massor av bilder som får slängas, pga ointressanta motiv. Jag testade mycket med ljus och skärpedjup. Många motiv kunde jag ta en 8 - 10 bilder på för att hemma sedan välja ut en bild.
Jag insåg snart att mitt val av objektiv var de rätta. Visst, i bland hade en kraftig vidvinkel varit trevligt, eller ett långt tele men någon stans måste man sätta stopp. Jag klarade mig på ett batteri, även om jag garderade mig inför klättringen upp på Helags och bytte batteri till ett fulladdat.
När man vandrar måste man kunna lita på sin utrustning. Köket ska kunna värma maten, tältet stå emot regn o vind, Det blåste som mest 23 m/sek. Lika viktigt är det att kunna lita på sin kamera att den gör sitt jobb och att veta hur den fungerar.
Jag kommer troligen att lägga ut några bilder här på Utsidan, men innan dess och om du är intresserad så finns det en hel del på min hemsida, projektfoto.se. Titta gärna och kommentera.
Skulle vara fint med litet text till bilderna också.
/ Bertil