Det hela började redan i torsdags när Elias och Nadja bestämde sig för att sova över hos farmor och farfar på fredagen. Jag skulle egentligen inte få följa eftersom det var deras idé men jag bad snällt eftersom jag tänkt åka på fisketur till Laggträsket på lördagen.

Jag och min far åkte iväg så att vi var på sjön klockan sju och då träffade vi André som varit där sedan fem på morgonen. Han hade borrat massor av hål och inte känt ett endaste napp. Tyvärr inte första gången denna vinter, som varit otroligt trög, men skam den som ger sig

Vi provade lite här och där under en och en halv timmes tid men det enda vi fick var ett par små sikar. Det var å andra sidan rätt så kul eftersom det gick att kikmeta och små fiskar är ju också fiskar.

André satte sig ett tiotal meter ifrån mig och fick ganska snabbt en hyfsad öring på ungefär halvkilot men det verkade fortsatt trögt. Vi satt ett tag och funderade var vi skulle prova härnäst men ideérna var slut.

Det blev André som till sist bröt dödläget genom att gå och borra två hål längs stranden på ett ställe där det aldrig varit borrat tidigare under vintern. Jag gick bort till honom för att ta kort på öringen som han fått tidigare och i samma veva som jag tog kort svor han till. Han hade precis haft ett rejält napp men fisken släppte. Ett par sekunder senare svor han till ännu högljuddare eftersom han tappat ännu en. Ytterligare ett par sekunder senare låg det en fet röding på isen och nu visade han betydligt gladare miner.

Jag tog kort på även den rödingen och gick och hämtade mina fiskegrejor och borrade ett hål ännu längre bort efter kanten. Jag hade bara satt mig tillrätta när André slet upp ytterligare en fet röding. När jag skulle fota den rödingen slet han upp en till så det blev ett doublékort istället.

Andrés "double":

Nu tyckte André att det fick räcka eftersom man bara fick ta 2 fiskar per kort och att han nu förbrukat 2 fiskekort á 60kr. Istället överlät han de 2 hål han borrat till mig och min far. Jag hoppades att även jag skulle få mig en fisk eftersom det bara blivit en röding tidigare under vintern.

Jag behövde aldrig vara orolig. Det var helt enkelt proppfullt med fisk vid båda hålen. Efter max 10 minuters fiskande låg det sex feta rödingar vid mitt hål och farsan hade fått fyra. Jag tyckte då att det fick räcka och sträckte ut mig på isen för att lugna ner mig lite. Hjärtat slog som på en liten terrier och jag kände att jag behövde lite vila efter all upphetsning.

Farsan tog över mitt hål eftersom det lugnat ner sig vid hans hål. Efter ett tiotal minuter hade han dragit upp tre fiskar till och då började det suga i fiskarnerven igen. Jag la mig för att kikmeta i hålet som farsan övergivit och snart såg jag ett monster till röding som snappade åt sig maggoten. Jag skrek till och satte mig upp för att slita upp monstret men det visade sig vara en röding som inte ens höll minimimåttet på 35 cm. Jag hade helt enkelt blivit lurad av proportionerna eftersom det var så grunt. Fisken fick gå tillbaks och jag la mig ner igen för att kikmeta vidare.

Jag hade inte legat länge förrän det dök upp fler och fler rödingar men dom stötte bara mot pirken. Till slut hade rödingarna hetsat upp varandra och äntligen blev det en som högg maggoten. Rödingen åkte upp, dog och jag la mig ner igen. Skitkul med kikmete helt enkelt!

Det dröjde inte länge förrän det dök upp ett gäng rödingar till som körde samma grej igen. Först en massa buffande på pirken och sen gjorde en av dom utfall mot maggoten för att i nästa veva ligga uppe på isen.

Nu fick det helt enkelt vara nog! Åtta feta rödingar låg på isen och eftersom Elias och Nadja var på väg till Laggträsket tillsammans med farmor tänkte jag spara lite fisk till dom också.

Mina åtta rödingar:

Farsan däremot han fortsatte men efter sin tionde röding slutade även han. Den nionde hade gjort att spötoppen gått av men tjurig som han är fortsatte han att fiska och det gick riktigt bra att slita upp den tionde utan spötopp.

Farsan drar upp sin tionde utan spötopp:

Eftersom vi nu fått nog och Elias och Nadja inte kommit tog farsan skotern för att hämta Erling som satt kvar där vi började och antagligen inte fått något. Det visade sig vara rätt, han hade inte haft ett napp och trodde knappast sina ögon när han fick se vad vi fått. Han satte sig vid hålet där jag kikmetat och fick napp direkt.

Erling drar upp sin första:

Han fortsatte att dra fisk och när Elias och Nadja kom hade han fått fyra rödingar. Jag borrade ett extra hål mellan de två hålen så att alla skulle rymmas. Nadja fick ganska snabbt en röding men eftersom den var för liten släppte vi tillbaka den. Elias hade inte tänkt fiska men eftersom han såg att det gick så lätt satte han sig ner vid ett hål för att pröva.

Nadja fick napp igen och nu kom det upp en större fisk på drygt halvkilot. Elias däremot hade inte haft ett napp och efter bara ett par minuter sa han att han var less och i samma veva nappade det och han drog upp en röding på ungefär fyra hekto.

Nu blev det lugnt ett tag och Nadja ville inte fiska längre så hon gick till farmor för att äta. Erling däremot borrade ett nytt hål och fick upp två fiskar till. Nu tog rödingarna ännu ett uppehåll. Jag trodde att Elias började bli less men han ville istället prova ett annat hål. Han flyttade till hålet där jag legat och kikmetat. Erling å sin tur flyttade till hålet där Nadja fått fisk och han fick genast napp. I ivern drog han fast kroken under iskanten och jag flyttade min uppmärksamhet till honom istället.

När jag vänder mig om ser jag Elias slita upp en fet röding som vägde närmare kilot. Snacka om killen som blev glad.

Elias med sin fina röding:

Erling fick upp en sjunde fisk och efter det gick jag och Elias mot land för att äta pannkaka och stekt fläsk. När vi satt och åt fick Erling sin åttonde fisk och tyckte även han att det fick räcka.

Elias däremot var inte nöjd så efter maten gick vi ut igen och han slet upp sin tredje röding för dagen, en fisk på nästan nio hekto.

Som avslutning kom min kompis Christer dit efter att jag ringt och berättat vilket fiskafänge vi haft. Det var tänkt att han skulle komma redan på morgonen men han hade varit så trött och inte orkat. Snacka om att ångra sig. Nåväl, han kom till sist och efter lite pannkaka tog även han sig an fisket. Vi andra däremot åkte hem.

På hemvägen ringde jag till Christer och då hade han redan fått tre rödingar........

Ha det!