Dagtorpssjön i skymning

Foto: Emmanuel Kring

Skånes åsar

- Väsensfylld vandring

Start vid Söderåsens nationalpark i nordvästra Skåne. Åsen är en av landskapets fem horstar, där berget höjer sig över det omgivande slättlandskapet. Söderåsen är mest känd för sina karaktäristiska sprickdalar med farliga rasbranter. Den vildsinta naturen gav upphov till myter om väsen och ett våldsamt folk.

- Ett säreget folk, som Carl von Linné benämnde invånarna.

Foto: Nils Olof Nilsland

Utanförskapet späddes på när Söderåsen blev en turistmagnet i början av 1900 talet. En egen järnvägslinje transporterade festsugna turister till hotell och dansrestaurangerna. På utflykterna fick de stifta bekantskap med Liaspöket. En fattig torpare som slet hårdast på de magraste av jordarna. En dag var torparen spårlöst borta. Strax därpå återuppstod mannen i en ny skepnad som Liaspöket och slår med sin hand mot din tältduk.

Trädtaket

Från nationalparkentrén bär det brant uppför. Vi går på de erbarmliga hålvägarna. Den enda framkomliga vägen för dåtidens människor. Det är som vackrast nu, i lövsprickningen. Träden står tätt och skuggar oss skönt mot den brännande solen.  På 1800 talet var den mesta av skogen nedhuggen och resterande träd utsatt för hårt bete. Landskapet såg ut som ett torftigt risbuskage. Fantasieggande namn som och Hjortsprånget och Kopparhatten, döljer hemskheter.

-Den unge snapphaneflickan knuffade ut en svensk soldat över klipporna. Soldatens hjälm som var gjord av koppar fastnade på en utstickande trädgren, därav namnet Kopparhatten.

Foto: Emmanuel Kring

Att vara torpare eller backstugusittare innebar ofta att den lilla inkomsten kombinerades med (vad vi i dagligt tal) kallar multikriminalitet. Rättegångshandlingarna är många och det verkar som att Söderåsens invånarna oftare befanns sig inför skranket än i kyrkan.

- Krögerskan Pernilla Persdotter anklagades för medhjälp till mordförsök. 

I domen står det att Pernilla var 52 år. Men det står även att hon var stor och stark samt mycket tjock! Ja, vid allvarlig brottslighet blev personens yttre en försvårande omständighet, åtminstone förr i tiden. Pernilla var i gott sällskap då Söderåsen var känt för sina lönnkrogar. Vi passerar Rallate, som är namnet på en förhistorisk vulkan och lönnkrog. Krogen fick sitt namn av att gästerna ofta var mycket druckna, de praktiskt taget ramlade runt.

Det vackra vårvädret lockar vandringssugna till Skåneleden. Vi samspråkar med några ynglingar som ska tälta. När vi ska gå vidare är R, plötsligt borta. Konstigt. Vi går ett stycke och plötsligt står R framför oss. Märklig, hur har R lyckats komma före oss? R är likblek i ansiktet och vill inte berätta vad hen varit med om.

Bottenlös mystik

Det frasar under fötterna när vi går på de torra fjolårslöven. Dolt bakom lövverket ligger den mytomspunna Odensjön. Sjön omges av livsfarliga rasbranter och dess utlopp sägs vara i Lunds domkyrka. Det klara vattnet lockar till bad men under ytan lurar de ondsinta jättarna, Blink och Börta.  A, berättar en anekdot från en skolutflykt då en kamrat höll på att drunkna i Odensjön. Klasskamraten blev lite märklig efter den händelsen. Långt senare vid en klassåterträff hade hen plötsligt förvunnit. Når fram till den pittoreska byn Röstånga, som har både pensionat och gästgivargård av klassiskt snitt.  

Foto: Nils Olof Nilsland

När flygödlorna härskade

Fortsätter genom Röstånga och Kolema. Slättlandskapet breder ut sig och på en höjd finns lägerplatsen Jällabjär. Kulturlandskapet med sitt inbjudande brafotagräs. Svårt att föreställa sig hur det var när dinosaurierna härskade och 150 vulkaner spydde ut aska och lava. Jällabjär, lägerplatsen får mer än godkänt för dubbla vindskydd och rickepump. Plötsligt får A syn på en gammal bekant från en tidigare fjällvandring. Det är märkligt hur folk plötsligt dyker upp längs Skåneleden. Sitter och gaggar till långt in småtimmarna mot lägereldens sken.

Bakhållet vid Anderstorp 

Foto: Nils Olof Nilsland

Bakhållet

-Höstdagen var dimmig och de utmattade svenska soldaterna hade tagit logi i byn Anderstorp, där de bjöds förplägnad. 

-Ur skuggorna dök plötsligt Snapphanarna fram och överföll svenskarna. När striden var över låg mer 50 döda svenska soldater på marken.

Bakhållet på de svenska soldaterna skedde i den lilla byn Anderstorp som var frontlinje i krigen mellan Sverige och Danmark. Efter att Danmark hade förlorat Skåne till Sverige genom freden i Roskilde 1658, försökte de återta landskapen med hjälp av en gerillaarmé, snapphanarna. Snapphanarna har blivit mytomspunna som frihetsälskande partisaner men bestod även av rena banditer. I modern krigsföring skulle de gå under benämningen illegala kombattanter eftersom ingen kan ställas till ansvar för deras handlingar. För folket i Anderstorp spelade det mindre roll eftersom samtliga parter i krigen plundrade på allt av värde. För att undvika plundringstågen gömdes maten och byborna spelade fattiga, berättas det.

Natthall

På krokiga små skogsvägar med gräsremsa. Samma vägar som Karl XI marscherade med sin armé under de skånska krigen. Vi närmar oss vandringens höjdpunkt, Natthall. Den lövskogsbeklädda höjden med klippor som stupar ned mot Rönneå och dess meander. Natthall är en mytisk plats och lyssnar du riktigt noga kan du höra trollen som räknar sina silvermynt. Det gynnsamma klimatet har skapat en rik flora och kräldjur som skogsödla. Tidigare var Rönneå en viktig transportled men idag används den uteslutande för friluftslivet. Tag gärna en paddeltur och det känns som förflyttad till något exotiskt mangroveträsk.

Dagstorpssjön

Värmen och den stekande solen gör sig påmind. Hatt anbefalles. Vid Hallaröds kyrka finns där en vattenkran. Dock verkar vattnet komma från brunnen som är grävd precis vid kyrkogården. Vi utmanar ödet! Vilar på gräsmattan och vips har vi somnat. Äntligen framme vid lägerplats Dagstorpssjön. Trots att sjön ligger mitt i Skåne är den en av landskapets både renaste och klaraste. Här trivs den tvåfläckade trollsländan och bivråken tillsammans med kabbeleka. Vi tar ett svalkande dopp och skrämmer slag på en fiskgjuse.

Foto: Nils Olof Nilsland

Vargen är lös

Dessa oändliga stenmurar. Murar där varje sten har sin plats. Vilket slit och att gräva fram alla dessa vägar och stigar. Tänk om jag skulle ta med dessa stenar till gymmet, vilken utmaning. Ja, en under en långvandring får du tid att både fundera och diskutera. Asfalt är trist, men glöms fort när leden dras genom kulturlandskap. Passerar vattenkällor där folk tillbad Sankt Olov, den norska kungen som försökte ena och kristna riket. Delar av Skåneleden följer den gamla pilgrimsleden. Frostavallens strövområde består av Skånes djurpark där vargar smet ut. Numera har Skåne flera vargrevir på sina åsar.

Piskmakaren

Äntligen. Vi skymtar Höörs station och den efterlängtade ölpizzan. Det var på denna station som Höörs befolkning mangrant hade begett sig när piskmakaren Truls Nilsson for till fängelse 1904. Truls och hans gäng, Dusbröderna, hade länge satt byn i skräck med sina dryckesgillen vid stationen. Gillen som ofta slutade med ond bråd död, beroende på piskmakarens fruktansvärda temperament. Vid den senaste spritfesten slog Truls slog ihjäl en av gästerna med en tjuramie. Han dömdes till sex års straffarbete för mordet. På stationen såg mannen som tidigare satt skräck i Höör, slö och lidande ut, enligt folket Vi lämnar Skåneledens mystik och beger oss åter mot grottekvarnen.

Tack

Foto: Nils Olof Nilsland