Foto: William Falk

Jag började göra toppturer med stighudar vid 18 års ålder, först i svenska fjällen och sedan i bergen runt Chamonix. Att vara ute på fjället kräver riktigt bra kläder och utrustning – i en snöstorm ovanför trädgränsen kan det till och med handla om överlevnad. Men går höga krav på prestanda att kombinera med höga krav på hållbarhet? Enligt min erfarenhet – absolut.

När det gäller hållbarhet finns det ett tydligt ”före och efter” för mig: sommaren 2008. Som chefredaktör för vår tyska tidskrift NORR, Natur des Nordens var jag trött på varumärken som använde naturen som en kuliss för marknadsföring. Sommaren 2008 tog vi ett beslut: Från och med då skulle NORR Magazin endast skriva om friluftsmärken som tog miljö och hållbarhet på allvar. Resten fick helt enkelt stryka på foten. (När vi senare startade engelska Suston Magazine 2017 fortsatte vi med samma filosofi.)

Och som kund i friluftsbutiker började jag välja kläder, skor och utrustning enbart från varumärken med en genuin hållbarhetsprofil – när sådan alternativ har funnits.

Det var ett krångligt beslut 2008, både som chefredaktör och som friluftsentusiast. Att göra research tog betydligt mer tid. Jag blev en sorts ”mystery shopper” och ställde frågor i olika friluftsbutiker för att testa personalens kunskaper. ”Den här mössan har en Bluesign-symbol på etiketten. Vad betyder det?” ”Eh… ingen aning.” Lyckligtvis är dagens butikspersonal mycket mer kunnig och engagerad.

När jag nu ser tillbaka och väljer ut tio favoriter ser jag vissa tydliga mönster – även från tiden före 2008:

• Vissa prylar från hållbarhetspionjärer var kortlivade. Kvaliteten var helt enkelt för dålig, som exempelvis den första generationen av skor med återvunnen polyester.
• Men de flesta av mina ”gröna prylar” har faktiskt överlevt toppturer, paddling, vandringar och flitig användning i stan.
• Jag har några favoriter som är från 1990-talet, då friluftsbranschen fortfarande var en nisch innan tillväxtboomen på 2000-talet. När ALLA friluftsprodukter var gjorda för att klara tuffa förhållanden i naturen.
• Sådan kvalitet är långt ifrån självklar idag. I mitt eget friluftsliv väljer jag bort flera globala varumärken som är bra på hållbarhet, men som kompromissar med kvaliteten.
• Sist men inte minst: Möjlighet till reparation är ett måste för en vinnande produkt. Förr eller senare går även de bästa prylarna sönder.

Så när jag väljer mina tio vinterfavoriter är en sak tydlig: De vinnande produkterna kommer från varumärken som tidigt hade ett ambitiöst och systematiskt hållbarhetsarbete. OCH: Produkterna är designade och tillverkade med hög kvalitet som ledstjärna. 

Tio personliga favoriter!

Foto: William Falk

Fleecemössa från Turtle Fur

När och varför? Min äldsta favorit. Vintern 1997 var jag frilansjournalist och gjorde reportage om toppturer i Hunddalen, Norge. Jag behövde en varm mössa och fick denna rekommenderad i butiken. Den kom från ett amerikanskt företag som stöttade en miljöorganisation som skyddade hotade sköldpaddor. Mer än 25 år senare blir jag fortfarande lite glad när jag tänker på sköldpaddorna.

Hållbarhet: Troligtvis fanns inga hållbarhetsargument i produktbeskrivningen 1997. Materialet är sannolikt 100 % ny polyester. Idag är Turtle Fur ett B Corp-certifierat företag och medlem i OIA Climate Action Corps, med en transparent leverantörskedja och aktivt inkluderingsarbete. Även i dag ett litet men engagerat varumärke!

Kvalitet: Helt suverän. Mössan har behållit sin stretchiga form och värme genom alla år. Tillverkas mössor av den här kvaliteten ens idag?

Narvik Ecocuir-handskar från Hestra

När och varför? Jag besökte huvudkontoret i småländska Hestra som journalist runt 2008. Bröderna Svante och Claes Magnusson berättade lågmält att de gjorde mycket för hållbarheten. Det var inte bara deras ISO 14001-certifierade verksamhet i Sverige, utan framför allt deras passion för hantverket som gjorde att jag sedan dess valt Hestra. Jag köpte den här modellen 2021.

Hållbarhet: Handskens Ecocuir-läder är garvat utan krom och syntetiska färgämnen. Ovanhanden är i en slitstark, vaxad polycottonblandning som står emot vind och väta. Den ullfodrade innerhandsken är både tvättbar och utbytbar. En viktig faktor är att Hestra äger sina fabriker, vilket gör att de kan säkerställa högre miljömässiga och sociala standarder än om produktionen hade varit outsourcad.

Kvalitet: Passformen är mycket bra. Lädret och tyget är slitstarka, och jag har fettat in lädret för att förbättra hållbarheten ytterligare. Det enda som inte varit 100 % är sömmarna – efter två vintrar i de skandinaviska fjällen sprack några fingersömmar. Jag lämnade in dem hos Hestra för lagning, och de funkar nu bra igen.

Foto: William Falk

Ratatosk-ryggsäck från Klättermusen

När och varför? Klättermusen grundades av den svenske alpinisten Peter Askulv, som ställde extremt höga krav på funktion och kvalitet. Den här ryggsäcken designades för att passa flera vinteraktiviteter – inte bara toppturer, utan även isklättring och långfärdsskridskor – med genomtänkta lösningar. Jag köpte den inför ett vinterreportage 1998 – och har använt den sedan dess. När jag testar modernare ryggsäckar känns det som att jag sviker en gammal vän...

Hållbarhet: Klättermusen var ett av de första friluftsföretagen i Norden att satsa stort på hållbarhet i mitten av 2000-talet. Den här ryggsäcken är från tiden före det, men dess stora styrka är just slitstyrkan. En annan fördel är mångsidigheten och de smarta detaljerna. Av miljöskäl förespråkar jag att använda en och samma ryggsäck för flera aktiviteter – och den här funkar till mycket. Idag har Klättermusen nya ägare och en mer genomsnittlig hållbarhetsprofil.

Kvalitet: Detta är ryggsäcken som vägrar ge upp. Jag har bara behövt laga den en gång, hos min lokala skräddare. Tyget är en laminerad blandning av nylon och polyester. Den är lite tyngre än moderna alternativ, men passformen är lika bra idag som för 25 år sedan. Jag har modifierat den något, då originalet saknade bröstrem.

Foto: William Falk

Baselayer-tröja från Marmot

När och varför? Ännu en gammal favorit! Jag köpte den 1998 inför ett reportage om toppturer i Skandinavien. I dag har jag den som reservtröja, men använder den regelbundet. 

Hållbarhet: Tröjan är gjord i 100 % polyester, så den får inga miljöpoäng för materialvalet. Däremot har den en otrolig hållbarhet. Förutom på vinterturer, så har jag också haft den under cykelpendlingen till jobbet under vintermånaderna. Den är nött och nopprig – men håller! När det gäller företaget Marmot har jag en kluven inställning. Å ena sidan gör de mycket för miljön, å andra sidan gränsar deras kommunikation till greenwashing. Svårt att bedöma!

Kvalitet: Se ovan – det är tydligt att den här tröjan designades för att klara klätterexpeditioner. Gammaldags kvalitet!

Tee 200 från Woolpower

När och varför? Underställ och t-tröja i Woolpowers egen ullfrotté. Jag köpte den inför en fjälltur runt 2014 och bär den ofta ovanpå mitt långärmade underställ. Ofta behövs inget mer än den kombon under skaljackan på vägen uppför – även när det är riktigt kallt.

Hållbarhet: Woolpower var ett av få friluftsföretag som redan 2008 uppfyllde NORR Magazins hållbarhetskrav. Huvudorsaken – då som nu – var deras egen fabrik i Östersund, Sverige. De har också god kontroll över sin leverantörskedja och undviker mulesing. Ullfrottén är mer slitstark än ren ull eftersom den även innehåller polyester, polyamid och elastan. Nackdelen är att materialet varken kan återvinnas med dagens teknik eller är biologiskt nedbrytbart.

Kvalitet: Jag har besökt fabriken i Östersund och sett den omsorg som sömmerskorna lägger på varje plagg. Materialet har miljömässiga nackdelar, men håller längre än ren ull. Woolpower gör plagg som varar mycket längre än genomsnittet.

Foto: William Falk

The Only från Grown Skis

När och varför? Jag träffade forskaren och bergsguiden Tobias Luthe runt 2010. Han ställde ut på den internationella friluftsmässan ISPO, med sitt varumärke Grown Skis och berättade om sin passion för trähantverk och skidor med betydligt lägre ekologiskt fotavtryck än vanliga skidor. Jag köpte ett par 2012, tillverkade av körsbärsträ och basalt. Jag använder dem fortfarande för toppturer, offpist och i pisten – och älskar dem!

Hållbarhet: Troligen världens första freerideskida med ett genomtänkt hållbarhetskoncept, från materialval till konstruktion. Tobias Luthe beställde en tidig LCA-analys, som publicerades i en vetenskaplig tidskrift. Den visade att Grown Skis hade cirka 30 % lägre ekologiskt fotavtryck än traditionella skidor.

Kvalitet: För topptur är den lite tung, eftersom det är en freeride-modell. Men den är å andra sidan riktigt bra utför. Skidorna är slitna på ovansidan och har börjat tappa lite av sin spänst – men de gör fortfarande jobbet! Kanske lite som jag själv...?

Foto: William Falk

32 Oz Wide Mouth-flaska från Nalgene

När och varför? Nalgenes klassiska flaska har sett likadan ut i decennier och har livstidsgaranti. Kan jag ha köpt den år 2002? Jag minns inte riktigt. Den har hängt med på otaliga turer hursomhelst. På vintern fyller jag den med varmt vatten och stoppar den i en ullsocka. Värmen gör även att tejpen jag har virat runt flaskan blir lättare att använda vid behov.

Hållbarhet: När jag köpte den var slitstyrkan den stora hållbarhetsfördelen. Men i dag ligger Nalgene i framkant på flera områden. Den BPA/BPS-fria flaskserien är gjord av 50 % certifierat återvunnet material. Företaget arbetar även med ansvarsfull tillverkning i USA och sociala insatser.

Kvalitet: Livstidsgaranti! Fler friluftsföretag borde erbjuda detta. En detalj som gick sönder snabbt var dock plastbiten mellan locket och flaskan. Flaskan fungerar fortfarande utmärkt, men jag hoppas att den delen håller bättre på dagens modeller.

32 oz TKPro Insulated Thermos från Klean Kanteen

När och varför? På ett blåsigt och kallt fjäll i Skandinavien vill man ha något varmt att dricka! Genom åren har jag haft flera termosar från kända friluftsmärken, men alltför ofta går någon detalj sönder eller så håller de helt enkelt inte värmen. Klean Kanteen bevisade med sin modell helt i stål att det går att tillverka en riktigt bra vintertermos.

Hållbarhet: Klean Kanteen är ett företag där hållbarhetsarbetet faktiskt genomsyrar hela verksamheten. Företaget är B Corp-certifierat. Termosen är tillverkad av 90 % återvunnet rostfritt stål och produceras i USA.

Kvalitet: Redan när man skruvar av koppen och sedan locket märker man att detta är en kvalitetsprodukt. Den har också livstidsgaranti (förutsatt att man hanterar den rätt). Och ja, kaffet är fortfarande varmt långt in på eftermiddagen!

Dunfri-jacka från Houdini

När och varför? Vintern 2011 gjorde jag flera längre reportage i norra Sverige, bland annat en hundspannstur, och behövde en varm men lätt jacka. Sedan dess har den också hängt med på otaliga vinterturer. (Varmare dagar har jag en tunnare jacka från Tierra, fodrad med svensk ull).

Hållbarhet: Houdini är ett annat pionjärföretag inom hållbarhet. En av deras styrkor har varit att driva utvecklingen i samarbete med sina underleverantörer, exempelvis Primaloft – en annan hållbarhetspionjär. Fyllningen i jackan innehåller återvunnen polyester, något som Primaloft började med redan 2007. I dagens motsvarande Houdini-modell är yttertyget Bluesign-certifierat, gjort av återvunnen polyester och dessutom återvinningsbart. 

Kvalitet: Yttertyget är ganska tunt, och en draghund rev upp några hål med klorna redan 2011. Jag kunde laga skadorna hos min lokala skräddare, där jag även bytte dragkedjan. Jackan är fortfarande varm, men fickorna borde ha haft någon form av vindslå vid dragkedjorna. Där kan det dra kallt.

Foto: William Falk

Bergtagen Eco-Shell Jacket från Fjällräven

När och varför? 2019 behövde min bror en skaljacka, så han tog över min gamla och jag passade på att testa några nya modeller. Jag föll för Fjällrävens Bergtagen-jacka, inte bara för dess miljöprestanda utan också för passformen och detaljerna – som att tyget inte prasslar. Fem år senare känns det fortfarande som ett bra beslut.

Hållbarhet: Fjällräven är en pionjär i branschen. Samma år som vi bestämde oss för en strikt hållbarhetspolicy på NORR Magazin – 2008 – slutade Fjällräven använda PFAS i sina membran och impregneringar. Till skillnad från många företag som gör enstaka hållbarhetssatsningar har Fjällräven en långsiktig och systematisk strategi. 

Kvalitet: Fjällräven har vuxit kraftigt och är idag ett globalt varumärke. Till skillnad från vissa andra stora aktörer tycker jag att de har lyckats behålla sin goda kvalitet. Jag uppskattar till exempel de rejält dimensionerade dragkedjorna på min jacka. Eco-Shell-materialet släpper tyvärr igenom väta vid regn, så den här jackan är inte optimal då. Men på vinterturer i minusgrader fungerar den utmärkt.

Avslutande reflektion: 

Efter att ha använt dessa produkter under flera år i allt från hårda snöstormar till cykelpendling ser jag ett tydligt mönster: det finns många varumärken som kombinerar bra hållbarhetsarbete med genuin kvalitet. Och slitstarka produkter är inte bara bättre för miljön – de blir också pålitliga, trogna följeslagare i många år. Kort sagt: jag gillar verkligen alla dessa gamla trotjänare …

Vad har du för trotjänare hemma? Berätta i följande tråd:

Våra trotjänare - utrustning som håller år efter år

Spana även in dessa trådar: 

Hållbara/Långlivade märken på skaljackor

Vettiga hållbara strumpor/sockar?

Hållbaraste byxan för vardagen