Intresset var väckt.....
LIVET
förde mig till rakt motsatt håll SÖDERUT
till Glimåkra Folkhögskola i Skåne.De uppmuntrade till friluftsliv.Torwald Wermelin besökte skolan .Vi åkte till Sälen på vinterfjällkurs .Sov i bivack Jag fick kontakt med några som tillhörde Argaladei. Paddling. Cykling.
Jag utökade utrustningen med en Caravan 1000 dunsovsäck. Carimat liggunderlag Tarangiakök.
Jag trivdes som fisken i vattnet.
ALLT HAR ETT SLUT
efter 1,5 år såflyttade jag till Uppsala.Där jag mötte min före detta man
Han var en urbaniserad same som läste på universitet. Men vi delade kärleken till naturen.
Vi hade det som aldra bäst när vi var ute det spelade ingen roll omdet var i Uppsala eller fi fjälltrakterna. Jag tog med mig det turistiska,svenska sättet att vara i naturen,fjällen. Han bidrog med en ganska osentimentalt men sälvklart sätt att finnas i naturen. JAg fick uppleva oförglömliga stunder som när svärmor ihällande regn gjorde upp en eld på nolltid. Hur hans renskötande kusin kunde beskriva en väg till en hjortronmyr i ett landskap medflällbjörk och pälsar,kullar, osmgjorde att du inte hade några hållpunkter att förhålla sigtill.Men han beskrev med hjälp av syn,hörsel(höra bäckar),och terrängens utseende vägen till hjortronmyren så det var omöjligt att missa.Fjärran från dagens GPS. Kunskap baserat mängder av erfarenhet livet i naturen.
Vi besökte sommarvistet i Norge.Arbetade i Fatmomakke två somrar och tillbringade dessa somrar all ledig tid i MArsfjällsmassivet.
På toppenav Marsfjället
Vi vandrade i Abisko. Lapporten Norge ett år .Det sissta året innan barnen kom vandrade vi i Sarek ,Rapadalen upp.En fantastisk upplevelse.
JAg ska skriva färdbeskrivningar vid något senare tillfälle.
Men det handlade hela tiden om glädjen i att kunna klara sig ute i vild- marken med det du har på ryggen.
KAN DET BLI BÄTTRE????
Det kommer mera
Det kommer mera
Håller med dej om att det är en glädje att klara sig med det som får plats i ryggsäcken - och ha det BRA!
Sån ryggsäcka, sånt liggunderlag och såna stövlar hade jag också i början av mitt fjällliv. Liggunderlaget hängde faktiskt med från 1976 eller -77 ända tills förra året.
Håller med BrittMarie, ser fram emot att få läsa mer!