Känner ni igen er? För en vecka sedan hade han hela skolryggsäcken full med sten som han plockat på skolgården, stora och små! De har han nu i en korg på sitt rum. Vad han skulle göra med dem? Ingen aning. Barn samlar på allt möjligt och kanske på så vis lär sig ett och annat. Åtminstone vet jag att han inte har suttit still på rumpan utan har verkligen jobbat och rört på sig.
Jag brinner för friluftsliv och vill dela med mig av mina erfarenheter på och runt om Billingen i Skövde.
Jag brinner för Billingen i Skövde!
Sedan jag flyttade till Skövde 1995 så har jag spenderat många timmar på Billingen och dess omgivning men jag upptäcker fortfarande nya områden.
Följ mig på min Facebooksida Älska Billingen så förstår du varför du också kommer att Älska Billingen!
Intressen: Friluftsmat, Fiske, Vandring, Turskidåkning, Navigering, Mountainbike, Foto, Löpning
Kategorier:
Etiketter:
Allmänt, Annan aktivitet, Djur, Fiske, Foto, Hälsa, Mat allmänt, Matlagning, Planering, Säkerhet, Vandring
Etiketter:
Be barnen dra åt skogen!
Kottkrig är väl kul, barnen rör ju på sig eller hur! De får samtidigt tänka lite taktiskt och gömma sig. Men framförallt så är de i skogen!
Att bygga kottdjur är givande när barnen får använda fantasin till att leta allehanda material åt sina skapelser, de rör på sig samtidigt som de får tänka. OCH bäst av allt, de är i skogen!
Efter exakt 110m ramlar sonen ner i diket
Efter att ha byggt altan och uterum på varje ledig timme i drygt 2 månader var det äntligen dags att ge sig ut på äventyr igen!
Barnen jublade och sa att nu blev sommarlovet mycket roligare.
Mitt dåliga samvete lugnades litegrann efter de orden.
Vi skulle vandra till ett vindskydd vid Hållsdammen på Billingen och sova i tält samt fiska, förutom allt oplanerat skoj man har i skogen långt från Wi-Fi och tv!
Jag packar ner allt som kan tänkas behövas på en sommarnatt i tält, (oftast alldeles för mycket).
Avståndet till nordvästra vindskyddet är endast blygsamma 500 meter men det kan vara långt nog för ett barn som inte är van vid att bära egen packning....
Efter exakt 110 meter ramlar sonen ner i diket och ligger på rygg sprattlandes med benen och skriker "Jag vill hem"!!!!
Jag försöker hålla mig för skratt och hjälper honom upp igen och manar på att det är inte så långt kvar.
Efter ca 250 meter bär jag även hans ryggsäck och vad som orsakade det, kan ni säkert räkna ut!
