Varje jul önskar syrran Åse samma julklapp åt sig och Christer: Ta med oss på något friluftsaktigt. De har var för sig varit med om en Sarektur. Åses vandring kan man läsa om i min artikel "Med syrran i Sarek" - http://www.utsidan.se/cldoc/15774.htm - och Christers vandring hittar man i ett antal blogginlägg med det gemensamma namnet "Jävligaste turen" - http://www.utsidan.se/blogs/majjens/index.htm?tag=34

Tanken var detta år att ta med dem på en tur med havskajak, men det inplanerade datumet behagade det blåsa storm på Västkusten. Därför iscensattes plan B: En Kilsbergsvandring.

Fredag eftermiddag anländer de till Örebro från Linköping och yngste sonen Magnus skjutsar oss till Skrikarboda. Första övernattningen ska äga rum vid mitt favoritvindskydd vid norra spetsen av Stora Ryggsjön.

Christer och Åse kontemplerar vid Stora Ryggsjön. Som synes på nedre bilden blåste det in en del rök i vindskyddet, men vinden vred så småningom så vi slapp det mesta.

Från Ryggsjön följde vi stigar mot sydost och vandrade öster om Kalltjärnen, där det finns en fin källa.

Vi fortsatte mot öster och sydost och anslöt så småningom till Bergslagsleden via en av Trolldalarna. Jag tror den kallas Norra Trolldalen.

Christer balanserar.

Vi följde Bergslagsleden först till Blankhult - startplats för en av de populäraste delarna av leden.

Blankhult

Från Blankhult går leden vidare till Tomasboda, eller Kilsbergsstugan som det står på grönsaksbladet. Det är Kilsbergens högsta punkt.

Rustorpet strax innan Tomasboda.

Vid Tomasboda finns - förutom stugan - ett ganska nybyggt vindskydd där vi rastade en stund.

På vägen gladdes vi av fauna och flora.

Från Tomasboda fortsätter leden söderut via Stora Dammsjön till Lövberget där man har en ganska vacker utsikt över Närkeslätten med sjön Tysslingen - Svansjön - i förgrunden.

Det blåste hårt hela dagen, men vindarna var ljumma och solen sken emellanåt.

Vårt mål var vindskyddet vid sjön Göljan, men när vi kom dit var hela vindskyddet ockuperat av en familj med fyra små barn. Det fanns inte en tom kvadratdecimeter på vindskyddets golv. Vad sjutton skulle vi göra nu? Vi promenerade fram till den gamla dammen som tidigare hållit emot Göljans vatten och satte oss där ner för att fundera.

Vi diskuterade olika alternativ. De två alternativ som utkristalliserades var att antingen gå ner till vår tilltänkta slutpunkt och ringa efter transport hem eller också fortätter vi fram till Ånnaboda. Där finns en jättelik kåta. Kanske är den öppen?

Det var mest Livskamraten och jag som diskuterade. Då sa Åse:

- Kan vi inte lägga oss under bar himmel?

Vi såg oss omkring, och när vi tittade tillbaka mot det håll vi kommit ifrån så fanns det faktiskt en inbjudande plats precis vid sjökanten

Vi tände eld och lagade till lammkotletter.

Sedan började vi förbereda för natten.

Natten var mycket blåsig, men det gick alldeles utmärkt att sova trots det. Den enda "incidenten" var att Åse först la sig mot vinden varpå hennes sovsäck blåstes upp som en ballong.

Efter frukost i lä bakom dammbyggnaden lämnade, vi Bergslagsleden och följde den nygjorda leden som kallas Göljestigen. Den följer i princip bäcken från Göljan där den kastar sig ner för Kilsbergsbranten.

Skinnarsågsfallet. Här brukar forsärlan trivas.

Chauffören hälsas med ett Ave!

Det blev en vandring som blev betydligt mer äventyrlig än planerat tack vare ett modigt förslag från Syrran. Nästa års julklapp är redan planerad - cykelsemester på Jylland!

Positioneringen gäller vår andra övernattningsplats.