2007-08-30 - 2007-08-30 , Genomförd

Solen skiner och det är vindstilla när vi når Memurubu och börjar vandra uppåt Sjugurdtind. Utsikten är helt suverän. Jag har gått denna sträcka innan och vet att det är en av de vackraste i Jotunheimen. Uppe på 1300 meters höjd njuter vi av sjön Gjendes gröna vatten som glittrat i solen. Vi stretar vidare och plötsligt kommer det snöflingor på oss trots solen och det milda vädret. Vi är i höjd med Grunnevatnet och har sällskap av flera vandrare. När vi nått Lågtunga är det matdags och vårt kök, Primus Omnifuel, åker fram. Färsk pasta med knaperstekt bacon, sötsur sås och riven parmesan, följs av efterrätt som består av stekt Brie-ost med lite hjortronsylt. Flera vandrare ropar att det luktar väldigt gott och Göran har en teori om att han kunde sålt baconbitarna för oerhörda summor. När vi vandrar vidare möter vi en flock renar som passerar oss på kort avstånd.


Vädret håller i sig och plötsligt står vi vid kanten av ”Bukkelägret”. Innan vi går ner delar vi en liten flaska champagne (Göran har envisats med att släpa på denna dryck) med ett gäng glada och trevliga kvinnor, en norska och resten svenskor. ”Bukkelägret” är delvis brant och man ska ned ca 500 meter i höjd. Delvis har vi hjälp av kättingar som bultats in i berget på de brantaste partierna. Utsikten är fantastisk. Eftermiddags-färjan syns som en prick långt nedanför oss.

Väl nere följer vi strandlinjen ca 2 km innan vi når Gjendebu som är en av de äldsta anläggningarna i DNT´s historia. Vi trodde inte att det skulle vara så mycket folk här men hela 149 personer ska övernatta här. Göran och jag blir anvisade till huset ”Utkiken” och hamnar i ett rum där vi slutligen blir sju som ska sova. Vi sitter vid brasan och njuter av kvällskaffet, innan vi lägger oss. Tyvärr visar det sig att det är ett helt gäng festglada norrmän på plats och nattsömnen blir därför inte den bästa.