Venakärret
Beskrivning
Venakärret, som kantar ömse sidor av Venaån, är ett av Svealands största rikkärr. I berggrunden finns företrädesvis urkalksten och glimmerskiffer. Både skogsmark och jordbruksmark omger det förr slåtterhävdade kärret. Ån är i de centrala delarna mycket bred. Vattenståndet regleras via en damm uppströms.
Kärret är i stort sett öppet, det är främst i kantzonerna som träd och buskar slagit rot. Större delen av området är fullkomligt täckt av bladvass, som långsamt tränger undan kvarvarande hävdgynnad vegetation. I områden där vassen ännu inte koloniserat växer ett flertal arter som trivs i hävdade rikkärr. Ett exempel är i den nordvästra delen av maden. Vattenklöver dominerar med ett stort inslag av starr. Bottenskiktet utgörs av brunmossor t ex korvskorpionmossa. I samma region finns tuvade fastmattepartier med riklig växtlighet. Här växer bl a kärrspira, tätört, axag, dvärglummer klubbstarr, ängsstarr och kärrknipprot. Brunmossor finns i mängder, späd skorpionmossa och gyllenmossa är två exempel. Kärrets karaktär förändras närmare fastmarken i väster. Inslaget av träd och buskar ökar och det sker en gradvis övergång till fuktäng. Söder om Venaån, med dragning åt öster, har de vassfria områdena ett annat utseende. Det förekommer rikkärrsindikerande brunmossor i bottenskiktet, men med inslag av vitmossor. I fältskiktet, som inte är lika artrikt, samdominerar pors och tuvull. Bland övriga arter kan kärrsälting, brunag och snip nämnas.
Skogen i området har tack vare kalkpåverkan och en hög och jämn fuktighet ett högt naturvärde. Större delen av kärret är en myr- och skogsmosaik som klassats som objekt med vissa naturvärden i skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. I objektet ingår en kalkbarrskog, norr om kärret, som klassats som nyckelbiotop och har spärrgreniga grova träd och rikligt med död ved.
Sumpäggsvamp, myrstarr och rikkärrsskapania är exempel på rödlistade arter som har hittats i kärret. Stjärtmes, pärluggla, mindre hackspett och spillkråka är några fågelarter som finns i området.
Kärret är i stort sett öppet, det är främst i kantzonerna som träd och buskar slagit rot. Större delen av området är fullkomligt täckt av bladvass, som långsamt tränger undan kvarvarande hävdgynnad vegetation. I områden där vassen ännu inte koloniserat växer ett flertal arter som trivs i hävdade rikkärr. Ett exempel är i den nordvästra delen av maden. Vattenklöver dominerar med ett stort inslag av starr. Bottenskiktet utgörs av brunmossor t ex korvskorpionmossa. I samma region finns tuvade fastmattepartier med riklig växtlighet. Här växer bl a kärrspira, tätört, axag, dvärglummer klubbstarr, ängsstarr och kärrknipprot. Brunmossor finns i mängder, späd skorpionmossa och gyllenmossa är två exempel. Kärrets karaktär förändras närmare fastmarken i väster. Inslaget av träd och buskar ökar och det sker en gradvis övergång till fuktäng. Söder om Venaån, med dragning åt öster, har de vassfria områdena ett annat utseende. Det förekommer rikkärrsindikerande brunmossor i bottenskiktet, men med inslag av vitmossor. I fältskiktet, som inte är lika artrikt, samdominerar pors och tuvull. Bland övriga arter kan kärrsälting, brunag och snip nämnas.
Skogen i området har tack vare kalkpåverkan och en hög och jämn fuktighet ett högt naturvärde. Större delen av kärret är en myr- och skogsmosaik som klassats som objekt med vissa naturvärden i skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. I objektet ingår en kalkbarrskog, norr om kärret, som klassats som nyckelbiotop och har spärrgreniga grova träd och rikligt med död ved.
Sumpäggsvamp, myrstarr och rikkärrsskapania är exempel på rödlistade arter som har hittats i kärret. Stjärtmes, pärluggla, mindre hackspett och spillkråka är några fågelarter som finns i området.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Örebro län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
20,53
Areal vatten (ha)
3,42
Areal land (ha)
63,42
Areal totalt (hektar)
66,88
(Logga in för att skriva en kommentar)
