Hjärthalla
Beskrivning
Naturreservatet Hjärthalla är 91 hektar stort, ett naturskönt och strövvänligt område på ett av Listerlandets restberg. Bokskog växer i sluttningarna och vid bergets fot finns artrika naturbetesmarker. Den varierade naturen ger en hög biologisk mångfald i området. Där finns det skyddsvärda arter av bland annat svampar och insekter. En stig leder upp till toppen Hjärthalla 60 meter över havet, med utsikt österut mot det vidsträckta jordbrukslandskapet. Reservatet är beläget på den södra delen av Hjärthalla/Mörby backe.
Hjärthallaberget som höjer sig markant över slätten är ett av de så kallade restberg av varierande höjd som finns på Listerlandet. Berggrunden utgörs av urberg av typen Karlshamnsgranit som är över 1000 miljoner år gammal. Vid den senaste inlandsisens avsmältning för 14 500 år sedan bildades högsta kustlinjen i Baltiska issjön, ca 52 meter över havet på Hjärthalla. Under denna nivå finns strandbildningar med grus och klapper samt sandavlagringar utmed sydvästsluttningen.
Hjärthalla domineras av ädellövskog med mest bok, både på näringsfattiga och näringsrika marker. I de bördigare delarna nedanför sluttningen blommar bland annat blåsippor och gulsippor på våren. Svampen hartsticka, som är en starkt hotad art, växer på en omkullblåst bok. Död och döende ved är viktig för till exempel vedlevande insekter. I skogarna lever flera arter som är tecken på gammal skog. Variationen mellan ädellövskog, sumpskog, brynzoner, buskmarker och öppna naturliga betesmarker är ett positivt inslag i landskapet för såväl flora och fauna som friluftslivet. Brynzoner är en bra livsmiljö för många vilda djur, men det är viktigt att brynen inte får växa igen.
Det finns en stenåldersboplats från tidig bondestenålder (ca 4 400 år sedan). På bergets topp finns en stensättning, från bronsålder eller tidig järnålder (ca 2 500 år sedan), som haft funktion både som gravplats och revirmarkering. Odlingsrösen är lämningar efter äldre tiders jordbruk och det finns stenmurar från skiftesepokens gränsdragningar (1800-talet).
Hjärthallaberget som höjer sig markant över slätten är ett av de så kallade restberg av varierande höjd som finns på Listerlandet. Berggrunden utgörs av urberg av typen Karlshamnsgranit som är över 1000 miljoner år gammal. Vid den senaste inlandsisens avsmältning för 14 500 år sedan bildades högsta kustlinjen i Baltiska issjön, ca 52 meter över havet på Hjärthalla. Under denna nivå finns strandbildningar med grus och klapper samt sandavlagringar utmed sydvästsluttningen.
Hjärthalla domineras av ädellövskog med mest bok, både på näringsfattiga och näringsrika marker. I de bördigare delarna nedanför sluttningen blommar bland annat blåsippor och gulsippor på våren. Svampen hartsticka, som är en starkt hotad art, växer på en omkullblåst bok. Död och döende ved är viktig för till exempel vedlevande insekter. I skogarna lever flera arter som är tecken på gammal skog. Variationen mellan ädellövskog, sumpskog, brynzoner, buskmarker och öppna naturliga betesmarker är ett positivt inslag i landskapet för såväl flora och fauna som friluftslivet. Brynzoner är en bra livsmiljö för många vilda djur, men det är viktigt att brynen inte får växa igen.
Det finns en stenåldersboplats från tidig bondestenålder (ca 4 400 år sedan). På bergets topp finns en stensättning, från bronsålder eller tidig järnålder (ca 2 500 år sedan), som haft funktion både som gravplats och revirmarkering. Odlingsrösen är lämningar efter äldre tiders jordbruk och det finns stenmurar från skiftesepokens gränsdragningar (1800-talet).
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Blekinge län
IUCN-kategorisering
IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)
Areal skog (ha)
72,98
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
90,82
Areal totalt (hektar)
90,75
(Logga in för att skriva en kommentar)
